Läs senare

5 frågor till …

… Mats-Eric Nilsson, som nyligen tilldelades Gastronomiska akademiens guldpenna och har sjösatt den granskande mattidningen Hunger.

08 Aug 2014

Foto: Malin Hoelstad

  1. Varför startade ni Hunger?
    – Vi tyckte att det fanns ett behov utav ett annorlunda matmagasin. Man kan visserligen tycka att det finns många mattidningar från början, men vi vill göra en tidning som är en kritisk granskare av matindustrin, som berättar om vår matkultur lite mer på djupet och samtidigt är inspirerande för den som lagar mat hemma i köket. Många mattidningar i dag är huvudsakligen receptsamlingar uppblandat med kändisar. Är det något det inte är brist på så är det recept. På nätet finns det ju bara några knapptryckningar bort.
     
  2. Är svenskarna mer intresserade av vad vi får i oss i dag?
    – Absolut, där tycker jag mig se en stor skillnad. När jag skrev min första bok Den hemlige kocken kontaktade jag flera förlag, men ingen var intresserad av en sådan bok.
    Nu har jag sålt över en kvarts miljon böcker. Det fanns uppenbarligen ett uppdämt intresse av den här typen av kritiskt ifrågasättande och djuplodande matjournalistik. Sedan har det även kommit en strid ström av skandaler; hästköttskandalen, oxfiléskandalen och köttfärsskandalen före det. Sådana gör att allt fler människor börjar fundera och bli lite mer skeptiska och ifrågasättande.
     
  3. Vad tänker du på när du själv handlar?
    – Jag köper rätt mycket vanliga råvaror så att säga, inte så mycket sammansatta produkter. Men jag stoppar inte all korv själv eller så. När jag köper den typen av färdiga grejer tittar jag ordentligt på innehållsförteckningarna. Jag köper till exempel inte alla tillsatser jag skriver om i mina böcker. Man vet till slut på vilka hyllor man kan hitta produkter som är okej.
     

  4. Vad är det största hindret för konsumenterna att ta makten?
    – Det är väl tid och pengar. Det är en väldigt stor prispress när det gäller mat, vi har aldrig lagt ner så lite pengar på mat som i dag. En del tyder också på att vi varken har tid att laga eller äta maten på riktigt. Ett annat hinder är att maten har blivit så anonym – det är så stort avstånd mellan var råvar­orna odlas eller hur maten framställs och oss som konsumenter. I bästa fall kan man minska det här gapet genom att få tillbaka känslan för maten. Eftersom vi som konsumenter utsätts för ett så stort tryck och det finns så starka marknadsmekanismer skulle skolan kunna ha en större roll. Hem- och konsumentkunskap är det minsta ämnet och det visar hur lågt värderat det är. Enligt mig skulle det kunna vara det viktigaste ämnet. 
  5. Vad skulle du vilja förmedla till eleverna om du undervisade i hem- och konsumentkunskap?
    – Naturligtvis en känsla för riktigt lagad mat och riktigt bakat bröd. Att de får göra det med egna händer och smaka på resultatet. Om jag själv var lärare skulle jag ibland göra små smaktester, kanske jämföra en guacamole på burk med 1 procent avokado med någon man nyss gjort. Sedan skulle jag skicka ut eleverna i affärer för att göra utforskningar av alla tillsatser. Till exempel kolla av sortimentet i närmaste butikerna – går det att hitta en glass som inte är full av tillsatser?

Mats-Eric Nilsson,

journalist och författare har skrivit flera böcker om matfusk och startade den granskande mattidningen Hunger i höstas. Avslöjandet om att det var spenat som gjorde glassen så grön att tillverkaren tilläts kalla den pistage­glass ledde till att han fick Gastronomiska akademiens guldpenna för 2013.

ur Lärarförbundets Magasin