Läs senare

6 frågor till …

… Ulrika Torell vars forskning om socker visas
i en utställning på Nordiska museet i Stockholm.

11 Feb 2015
  1. Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet.Varför har du forskat om socker?
    – Jag har skrivit om tobak tidigare, om rökning och bilden av tobaksbruket i Sverige mellan 1950 och 1995. Då intresserade jag mig för hur vi hanterar lite mer omdiskuterade konsumtions­varor i samhället. Socker tyckte jag var ett bra exempel på en vara som blivit mer och mer problematisk. Det påminner mycket om tobak. Det användes först som lyxvara, sedan blev det masskonsumtion med larm om fara men det fortsätter att vara ett älskat njutningsmedel.
  2. Hur har sockerkonsumtionen förändrats?
    – Det började komma in i Europa som en apoteksvara och användes främst inom medicinen under 1500 och 1600-talen. Det var så himla dyrt och fanns så lite. Men det blev också en lyxvara i de högre samhällsskikten. Först bland kungligheter, sedan bland adeln på 1700-talet. På 1800-talet blev det borgerlighetens lyxkonsumtion. De åt sötsaker både som medicin och njutningsmedel. Apoteken sålde sockerkonserverade örter, opiumsirap, insyltade frukter. På den tiden tänkte man sig att ohälsa orsakades av hur man åt. Med kosten kunde sjukdomarna botas.
  3. Den tanken övergavs så småningom?
    – På 1800-talet kom bakteriologin, då får kosten mindre betydelse och sockrets roll inom medicin börjar försvagas. Samtidigt hade det börjat odlas betsocker i Europa och priserna sjunker successivt. Konditorierna öppnas i Stockholm på 1830-talet. Man börjar umgås med det söta i lite vidare kretsar, men det är fortfarande väldigt dyrt och exklusivt. Så är det fram till början av 1900-talet. Att socker blir vardagsmat är en senare femma. Då är vi på 1930-talet.
  4. Hur ser vi på socker i dag?
    – Sockret har blivit lite av ett dilemma. Det är svårt att förhålla sig till det söta när det finns så mycket och är så billigt. Hur ska vi äta, hur mycket ska vi äta? Oron kring sockret har vuxit, särskilt på 2010-talet. Länge ansågs ju fettet vara farligt för hälsan, så livsmedelsindustrin minskade fetthalten i matvarorna. Men de tillsatte socker i stället. Först nu har man i allmän mening uppmärksammat att överkonsumtion av kolhydrater kan leda till ohälsa.
  5. När började faror med socker uppdagas?
    – De första stora sockerlarmen kom på 1950-talet. Tandrötan, eller karies, blev ett jätteproblem på 1940-talet efter att man genomfört en folktandvårdsreform 1938. Då hade nästan alla barn hål i tänderna. Efter studier som fastställde sambandet mellan karies och sockerkonsumtion kring 1950 kom de stora larmen. Lördagsgodis och tandborstning morgon och kväll blev modellen. Med utbyggd tandvård och upptäckten att fluor var effektivt fick man bukt med tandrötan. Då var sockret inte längre något hälsoproblem.
  6. Vad får man se på utställningen?
    – Utställningen visar en del av det forskningsmaterial jag har använt mig av när jag har försökt spåra konsumtionstraditioner och utbuden av sött. När man till exempel kliver in i borger­skapets konditorimiljö från 1800-talet visas sockerskålar och gamla karameller. Högtidskarameller gav man bort på bröllop, dop och begravningar. Sådana har museet kvar, sockret håller sig ju.

Konsumtionshistorikern Ulrika Torell har skrivit boken Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige som släpps i början av året. Utställningen Socker visas på Nordiska museet i Stockholm fram till den 6 september 2015.

ur Lärarförbundets Magasin