Läs senare

6 frågor till…

… Nicklas Neuman, doktor i kostvetenskap, som har avslöjat ett trendbrott inom svensk jämställdhet. År av feministisk kamp och politiska beslut för ökad jämställdhet har till slut förändrat svenska mäns syn på matarbete.

Nicklas Neuman Foto: Sandra Gunnarsson

1

Vad är det för något nytt du har kommit fram till?
– Att män i dag ser på matlagning och matarbete som något man självklart gör även om det är tråkigt. Enligt de jag intervjuade ska en svensk man i dag vara jämställd i hemmet, ta delat ansvar för matarbetet, det vill säga förutom själva matlagningen även planering, avdukning och disk, och vara hyfsat bra på att laga mat. I tidigare forskning har man ofta sett att män tenderar att bara laga mat som de tycker är kul, och inte ta ansvar för arbetet runt omkring eller för vardagsmatlagningen, men enligt mina resultat är det inte längre så.

Niclas Neumans avhandling heter Stories of masculinity, gender equality, and culinary progress: On foodwork, cooking and men in Sweden. Foto: Shutterstock

2

Vad beror förändringen på?
– Tidigare forskning har visat att ett involverat faderskap är ett ideal för många svenska män i dag och jag tror att samma sak gäller ansvarstagande och kunskap i köket. Det finns ett starkt jämställdhetsideal
i Sverige som många män vill leva upp till.

3

Såg du någon skillnad i åsikt mellan
männen du intervjuade?
– Jag intervjuade 31 män mellan 22 och 88 år, och åldern var en stor skiljelinje. Mycket mer än klass, etni­citet och andra skillnader i bakgrund. Yngre män tog mycket större ansvar för matarbetet än de äldre. Men de äldre männen var också mycket medvetna om de nya idealen och pratade om hur deras söner och son­söner lagade mat och tog ansvar på ett helt annat sätt än de själva gjort. ”Så var det inte på min tid” var det flera som sa.

4

Så är vi helt jämställda nu?
– Nej, det kan man inte säga. Först och främst kan man inte säga det rent statistiskt. Även om mäns del av arbetet i hemmet ökar så gör kvinnorna fortfarande dubbelt så mycket som männen. Dessutom finns det i stora delar av västvärlden tydliga tecken på en jämställdhetsbacklash. Det man kan säga är att matlagning och matarbete är en aktivitet som tycks bli allt mindre könad i de svenska hemmen.

5

Vad överraskade dig mest?
– Att samtidigt som matarbetet hemma blir allt mer jämställt så är gastronomin, Sveriges kulinariska elit, fortfarande väldigt mansdominerad. Sverige framställs av politiker och mat- och restaurangbranschen som ett land med hög moral som tar ansvar, är inkluderande och öppet för olika matkulturer och som tar hand om djur och natur. Det görs med hjälp av svenska stjärnkockar som marknadsförs som tillbakalutade, ansvarsfulla, trevliga och moderna. Inte som några hårda machomän. Men kockarna som lyfts fram är nästan uteslutande män. Det är en intressant paradox.

6

Vad kan lärare i hem- och konsument­kunskap ta till sig av din forskning?
– Hem- och konsumentkunskap är en del av den historiska utvecklingen som en av mina delstudier handlar om. Även om det inte går att se någon tydlig effekt av just ämnets inverkan, så verkar det ha varit en bra idé att man 1962 öppnade ämnet för både flickor och pojkar. Det gör att både män och kvinnor i dag har bra koll på matlagning och hushållsarbete. Jag tycker också man ska tänka på att vara vaksam mot att ”by default” tycka att gastronomin och manliga stjärnkockar har rätt i allt de gör och säger. Det är att underkänna kvinnors kompetens genom historien. Detsamma gäller att låta manliga kockar ta plats i skolköken. Det behöver inte vara fel, men det måste inte vara rätt.

ur Lärarförbundets Magasin