Läs senare

Alla ämnen behöver egna grupper

DJUPDYKNINGMålet med ämnesdidaktiskt kollegium? Elevernas bästa möjlighet till lärande.

Henrik Hansson Foto: learningstudy.se

Lärare i praktisk-estetiska ämnen klumpas ofta ihop när det är dags för kollegiala möten och skolutvecklingsarbeten. Resultatet blir att de inte får möjlighet att gå lika djupt i sitt kollegiala arbete som andra lärare.
Det är något som Henrik Hansson, en av grundarna till ämnesdidaktiskt kollegium, ÄDK, själv har erfarenhet av som utbildad lärare i bland annat idrott och hälsa.
– Även om jag gillar mina kollegor i hem- och konsumentkunskap jättemycket kan vi inte prata på djupet om alla ämnesdidaktiska detaljer i vår undervisning, konstaterar han.
Ett av kraven som han och kollegan Maria Bergqvist ställer på skolor som vill börja arbeta med ÄDK är därför att alla ämnen ska ha egna grupper. Varje grupp ska dessutom helst bestå av minst tre lärare i ämnet.
– Går det inte att lösa på den egna skolan, går det kanske att lösa inom kommunen så som de gör i exempelvis Varberg, säger Henrik Hansson.

Tillsammans med Maria Bergqvist har han handlett fler än 140 learning studies.
– Learning study är en bra fördjupning i ett litet område, men kan vara svårt att arbeta med i det vardagliga arbetet så att det följer den pågående undervisningen, säger Henrik Hansson.
Vid ett möte med forskare vid Göteborgs universitet för ungefär fyra år sedan ställde han och Maria Bergqvist därför frågan: Hur kan vi hjälpa lärare att kontinuerligt och kollegialt planera och utvärdera sin undervisning med ett learning study-liknande förhållningssätt i deras vardag­liga verksamhet?
Efter att tittat närmare på det som i Kina kallas Teachers Research Groups – och efter ett pilotprojekt där 6 skolor och 51 lärare deltog – föddes så ämnesdidaktiskt kollegium som en försvenskad version av Kinas grupper för kollegialt lärande. Liksom learning study har ÄDK en vetenskaplig förankring i variationsteorin. I nuläget arbetar cirka 500 lärare på 20 svenska skolor i ämnesdidaktiska kolle­gium.

Ett krav att skolan avsätter en och en halv timma varje vecka

Två saker skiljer ÄDK från många andra kollegiala samarbeten. Det ena är hur ofta lärarna träffas.
– Tanken är att ÄDK ska fungera som en intern och kontinuerlig fortbildning med fokus på undervisningsutveckling och samtidigt stötta lärarna i deras undervisning under veckan som kommer. Därför är ett krav att skolan avsätter en och en halv timme för ämnesdidaktiskt kollegium varje vecka, säger Henrik Hansson.
Det andra som skiljer ÄDK från andra nätverksträffar och utvecklingsarbeten är att det finns en learning study-inspirerad struktur för mötena. Den ser till att lärarna inte bara träffas och pratar om undervisning i allmänhet utan att det verkligen är elevernas bästa möjlighet till lärande som är i fokus.
– Det är också viktigt att påpeka att ämnesdidaktiskt kollegium inte är ett projekt som man jobbar med en termin eller två. Det är något man jobbar med tills det blir en kultur. Att förändra en kultur tar enligt många experter på skolutveckling tre till fem år. Skolor som vill satsa på det här måste därför vara beredda att satsa långsiktigt, säger Henrik Hansson som även är doktorand vid Jönköpings University och forskar inom kollegialt lärande.

Mer om variationsteorin

Variationsteorin är en vetenskaplig teori om lärande som är utvecklad från den fenomenografiska forskningsansatsen. Teorin fokuserar vad som ska läras och hur innehållet kan behandlas för att det ska vara möjligt att lära.
Källa: learningstudy.se

Läs mer
År 2013 gjorde tidningen miVIDA en Djupdykning i begreppet learning study.
Gå in på tidningenmivida.se och sök på ”learning study” om du vill läsa mer om det.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Ämnesdidaktik (6)

ur Lärarförbundets Magasin