Läs senare

Därför ska du läsa hela kursplanen

DJUPDYKNINGGlöm inte bort det centrala innehållet. Där syns progressionstanken tydligare än i kunskapskraven. Det säger Lars Åke Bäckman på Skolverket.

16 Nov 2017
Bild: Erica Jacobson

Jag tror att många lärare läser kursplanen för snävt. De tre delarna – syfte, centralt innehåll och kunskapskrav – hänger ihop. Kunskapskraven kan se påfallande lika ut i årskurs 6 och årskurs 9 men i det centrala innehållet syns progressionstanken tydligare, säger Lars Åke Bäckman, ansvarigt undervisningsråd på Skolverket för ämnena idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap.

Han tycker sig dock se en viss skillnad i tydlighet i det centrala innehållet mellan olika ämnen.
– Jag kan tycka att en del ämnen, som till exempel matematik, har ett mer detaljerat centralt innehåll och därmed en tydligare ökad svårighetsgrad genom årskurserna än vad idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap har, säger han och får medhåll av kollegan Mattias Ludvigsson, undervisningsråd på Skolverkets enhet för styrdokumentsutveckling.
– Man kan se en tendens att i mer innehållstunga ämnen som till exempel SO- och NO-ämnena är det centrala innehållet i högre grad konkretiserat och svarar tydligare på frågan vad. Då är det också lättare att visa på en progression.

Mattias Ludvigsson tror att just den skillnaden mellan olika kursplaners konkretisering är något Skolverket kommer se över den dag myndigheten får i uppdrag att revidera dagens styrdokument.

I det centrala innehållet syns progressionstanken tydligare

– Progressionen i innehållet skrivs i dag fram enligt delvis skilda principer i olika ämnen och en del är mer lyckade än andra. Man skulle därför behöva göra en grundlig analys av hur det ser ut i dag för att se om det går att bli mer konkret utan att vi hamnar i en statlig kanon. Det är en balansgång, konstaterar han.

Vad gäller hur kurs- och ämnesplanerna är uppbyggda vill Mattias Ludvigsson förtydliga att de inte bygger på en trappstegstanke kring Blooms reviderade taxonomi, det vill säga att eleverna först ska utveckla minneskunskaper, och därefter i tur och ordning förståelse, tillämpning, analys, utvärdering och skapande. Målen för ett ämne är desamma för alla årskurser, och tanken är att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att gradvis utveckla alla kunskapsformer som är betydelsefulla för ämnet.
– Att alla kunskapsformer finns med hela vägen kan kanske uppfattas som att man ”börjar om från början” med Blooms reviderade taxonomi vid varje ny nivå i utbildningssystemet. Men tanken är att det ska ske ett fördjupat och breddat lärande inom olika kunskapsformer genom en anpassning till elevernas ålder och mognad, säger han.

För den som tycker att det är klurigt att tydligt se progres­sionstanken i kursplanerna för idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap rekommenderar Lars Åke Bäckman en genomläsning av kommentarmaterialet till respektive ämne.
– Där förtydligas hur kursplansförfattarna har tänkt kring progressionen i varje kunskapsområde, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin