Läs senare

De utbyter baktankar

Karelska piroger, norska potetlomper, hönökakor och fynsk brunsviger. I ett nordiskt samarbetsprojekt bakar lärare och elever tillsammans, samtidigt som de lär sig om varandras matkulturer.

26 Aug 2016

 
Foto: Andreas Carlsson
 
Kan du skicka kaveln? undrar svenska Emma Krvavac.

Men Jemina Siekkinens från Finland kommer med en sked i stället. Emma skrattar och visar med gester hur man gör när man kavlar.

− Aha, kaulin! säger Jemina och räcker fram en kavel.

− Kjevle på norsk, säger Natalie Bergan Kjaeraas som bakar skolebrød i köket intill.

Emma och Jemina gör norska potetlomper. De har hettat upp en stekhäll där bröden ska gräddas.

Foto: Andreas Carlsson− Jag har aldrig bakat bröd med potatis i tidigare. Men annars verkar den norska bakningen vara lik den svenska, säger Emma.

Längre bort i hemkunskapssalen på Stenung­skolan i Stenungsund, plockar Ida Kautman från Sverige, Vincent Beck från Danmark och finländska Roosa Pulkkinen fram ingredienser till danskt knækbrød.

− Havregryn är ungefär som mjöl, men ser mer ut som flingor, förklarar Ida.

Vincent hittar paketet med havregryn. Men Roosa skakar på huvudet.

− Sorry Ida. I don’t understand, säger hon.

Roosa har läst svenska i tre år i Finland, men har svårt att förstå talad svenska.

− Vi använder mycket kroppsspråk. När man bakar förstår man varandra ganska bra även utan ord, säger Ida.

Det nordiska samarbetsprojektet startades 2013 av hem- och konsumentkunskapsläraren Ann-Margrethe Svenson från Kristinedalskolan i Stenungsund och Anniken Hagstadius, lärare i mat og helse, från Ramstad skole utanför Oslo.

− Vi vill utveckla hemkunskapen genom att hämta inspiration från våra grannländer. I början handlade projektet mest om att utväxla kunskaper mellan oss lärare, till exempel genom att jämföra ländernas kurs- och läroplaner, planera lektioner tillsammans och besöka varandras skolor och hemkunskapssalar, säger Ann-Margrethe Svensson.

Foto: Andreas Carlsson

Förutom deras två skolor anslöt sig också en skola från Danmark, en skola från Finland och ytterligare en skola i Stenungsund. Lärarna ansökte om pengar för projektet och beviljades omkring 350 000 kronor från Universitets- och högskolerådets program Nordplus junior.

Under de tre åren har lärarna träffats en gång per termin i något av de fyra länderna. Under studie­besöken har de lärt sig att baka danska wienerbröd i Köpenhamn, provsmakat finländsk siklöja och besökt skolträdgården Geitmyra i Oslo.

− Jag blev så inspirerad av besöket i skolträdgården att jag beslutade mig för att bygga upp något liknande även i Stenungsund, berättar Ann-Margrethe Svenson.

Hon fick möjlighet att använda kommunens odlingsmark vid en byggnadsminnesförklarad gård i närheten av skolan.

− Jag har låtit elever i årskurs 2 förgro rotfrukter, majs och solrosor. Sedan har vi satt plantorna i skolträdgården. Efter sommaren hade vi skördefest, där eleverna tillagade olika rätter av sina egenodlade grönsaker.

Förutom att lärarna har utbytt idéer och fått ny inspiration, har en viktig del i projektet varit att utveckla digitala verktyg som kan användas i undervisningen. Lärarna och eleverna har skapat en gemensam digital kokbok med recept från Danmark, Norge, Sverige och Finland. De har också byggt upp en webbplats för projektet, bloggat och skypat med varandra.

Foto: Andreas Carlsson− Trots satsning på digitala verktyg har utbytet mellan eleverna inte blivit så stort som vi hade trott. Vi bestämde därför att elever också skulle få chansen att träffas i verkligheten.

Den första träffen med både lärare och elever är den i Stenungsund. Här möts 30 högstadie­elever och bakar tillsammans efter recept från hemländerna.

Det sprider sig en doft av varm vanilj, kanel och nygräddat bröd i hemkunskapssalen. I ett av köken formar Daniel Steffensson från Sverige, norskan Celine Nedkvikne och Mira Laitinen från Finland, karelska piroger. Riitta Cederberg som är lärare i huslig ekonomi på den finländska skolan, ger dem tips.

− Om ni först gör en serie med runda bullar i samma storlek, kan ni kavla ut alla på en gång. Då går det snabbare.

Hon berättar för eleverna att de karelska pirogerna härstammar från Karelen i östra Finland och är en traditionell maträtt i landet.

− Man kan handla karelska piroger i snabb­köpet. Det är som att köpa snacks, berättar Mira som äter karelska piroger ofta, men aldrig tidigare har bakat dem.

När pirogerna har kavlats ut, ska de fyllas med risgrynsgröt före gräddning. Daniel får sedan i uppgift att doppa pirogerna i smält smör och vatten, för att de ska mjukna.

− Det är för många ingredienser i dem för att de ska bli goda, anser han.

När alla elever har bakat klart, är det provsmakning. Det nordiska projektet har den här dagen fått besök av Birgitta Rasmusson, kokboksförfattare och jurymedlem i tv-programmet Hela Sverigebakar. Hon är imponerad av elevernas fina samarbete och resultatet av bakningen. De karelska pirogerna får ett särskilt omnämnande.

− De är vackert gräddade och rasande eleganta! utbrister Birgitta Rasmusson.

Från början var tanken att det nordiska samarbetet skulle avslutas under 2016. Men både lärare och elever har fått mersmak. Lärarna söker nya ekonomiska bidrag och vill utvidga projektet så att fler elever får möjlighet att träffas i varandras hemländer och hemkunskapssalar. Dess­utom kommer även en samisk skola att delta i samarbetet.

− Vi vet inte hur den här resan kommer att sluta. Det är som att ha öppnat en ny dörr som ger oss inblick i de nordiska ländernas matvanor och skolsystem. Samtidigt som vi får nya vänner, säger den norska läraren Anniken Hagstadius.

Målsättningar för projektet ”Ung mat och hälsa i Norden”:

  • Att pedagoger och elever besöker varandra och utbyter kunskaper om mat, matkultur, hälsa och språk.
  • Utveckla hem- och konsumentkunskapen på alla stadier i grundskolan.
  • Jämföra läroplaner och kursplaner i hem- och konsumentkunskap i de nordiska länderna.
  • Utveckla digitala verktyg inom ämnet, exempelvis digital kokbok, webbplats och blogg.

Läs mer: viinordenbakar.com

Vad ger det nordiska samarbetet?

Foto: Andreas CarlssonSara Worm Tighe, lärare i madkundskab vid Skolen ved Bülowsvej i Köpenhamn, Danmark:

– Vi kommer utanför dörrarna till vårt eget klassrum och kan kommunicera med varandra. Det är viktigt! Jag märker att ämnet fått ökad status på min skola. Lärarna är nyfikna på vad vi gör och eleverna får hålla presentationer om det nordiska projektet i andra klasser.

Foto: Andreas CarlssonRiitta Cederberg, rektor och lärare i huslig ekonomi vid skolan Kissakuusen koulu i Kuopio, Finland:

– Man får perspektiv på hur saker görs i olika länder. Vi har upptäckt att det finns mycket gemensamt i bakningen i de nordiska länderna, till exempel att vi bakar bröd med jäst och använder olika mjölsorter som råg, korn och havre, och inte bara vetemjöl som i Sydeuropa.

Foto: Andreas CarlssonMalin Kårlin, lärare i hem- och konsumentkunskap vid Stenungskolan i Stenungsund, Sverige:

– Jag får en förståelse för hur andra skolor gör. I Sverige är ämnet hem- och konsumentkunskap mer teoretiskt än i de andra nordiska länderna. I Danmark och Norge handlar ämnet framför allt om praktisk matlagning.

Foto: Andreas CarlssonAnniken Hagstadius, lärare i mat og helse vid Ramstad skole utanför Oslo, Norge:

– Jag får inspiration till att utveckla ämnet, till exempel genom nya recept eller tips på hur man kan organisera i skolköken. Nyligen tillagade vi varianter av norska köttkakor med recept som vi fått från de andra nordiska skolorna – sven-ska köttbullar, finländska köttbullar och danska frikadeller.

ur Lärarförbundets Magasin