Läs senare

Dokumentation som reflektion

Sara Sjöstedt observerar sina elever när de diskar efter grötfrukosten. Hon sätter kryss och gör korta anteckningar i en matris om hur de utför uppgiften – därefter coachar hon de elever som behöver få renare disk.
– Mina kommentarer ska få dem att fundera över nya lösningar.

13 Jun 2015

Foto: Emelie Asplund
Den starka morgonsolen lyser in i salen på Alléskolan i Floda. Hem- och konsumentkunskapsläraren Sara Sjöstedt drar ner några rullgardiner, så att det blir tillräckligt mörkt för att eleverna i årskurs 6 ska kunna läsa målen för lektionen på projektorduken längst fram i klassrummet.

– Börja som vanligt med att skriva av målen, uppmanar hon eleverna.

Gustav Ulff tar fram en blå skrivbok och skriver: ”Mål med lektion. Kunna matcirkeln. Jämföra innehåll och förpackningar för att sen kunna välja frukostingredienser som är bra för hälsa, ekonomi och miljö. Kunna vad nyckelhålsmärkt innebär. Öva på att diska hygieniskt, ekonomiskt och miljövänligt.”

De tretton eleverna ska ha ett 180 minuter långt arbetspass med frukost som tema. Sara Sjöstedt har planerat lektionen utifrån förmågor och kunskapskrav som finns uppsatta för årskurs 6 i hem- och konsumentkunskap.

– Min stora utmaning är att skapa en lektion som lyckas kombinera faktakunskaper och prakt­iskt arbete i köket, samtidigt som eleverna får möjlighet att resonera kring vad de lär sig och motivera sina val och handlingar.

Joel Carlsson och Leah Hvidzak läser på olika flingförpackningar för att ta reda på hur mycket socker och fibrer som flingorna innehåller. De skapar en tabell, och under rubriken Hälsa skriver de in mängden socker och fibrer för olika flingsorter. De ska också ta reda på flingornas ursprungsland och om de är nyckelhålsmärkta. Leah Hvidzak vrider och vänder på förpackningarna.

– Skriv Västgötaslätten på havreringarna. Men på Special K står det inte var spannmålet är odlat, säger Leah Hvidzak till Joel Carlsson som antecknar i tabellen.

När alla eleverna har sammanställt egna tabeller och jämfört innehållet i flingpaketen, ska klassen diskutera tillsammans.

– Vilken flingsort tycker ni är mest miljövänlig? Jag vill att ni resonerar er fram. Det finns inga rätt eller fel, säger Sara Sjöstedt.

– Jag tycker att flingorna som kommer från Västgötaslätten är mest miljövänliga. De har kort­­-

ast väg till våra affärer, säger Josefine Axelsson.

– Kan du utveckla mera? undrar Sara Sjöstedt.

– Flingorna som kommer från Tyskland måste köras längre och då släpps det ut mer avgaser under transporten till Floda, säger Josefine Axelsson.Foto: Emelie Asplund
Axel Dahlberg tycker att alla förpackningarna är lika miljövänliga eftersom de är tillverkade av kartong och kan återvinnas. Men Leah Hvidzak protesterar.

– Alla paket utom ett, har plastpåsar inuti som flingorna ligger i. Det är bättre utan plast, säger hon.

– Hur tänker du? Motivera! säger Sara Sjöstedt.

– Plast tillverkas av olja. Det är sämre för miljön. Det går lika bra att ha flingorna direkt i pappförpackningen, svarar Leah Hvidzak.

När diskussionen har avslutats, ska eleverna skriva ner vilken flingsort de skulle välja med tanke på hälsa, ekonomi och miljö. Sara Sjöstedt går runt och läser några svar för att få en uppfattning om hur eleverna analyserar och drar slutsatser.

Därefter ska lektionen handla om matcirkeln. Först löser eleverna en gemensam uppgift. De placerar ut riktiga livsmedel i en stor matcirkel och svarar på frågor om vilka näringsämnen som maten innehåller. Det första arbetspasset avslutas med att varje elev ska skriva in de olika livsmedelsgruppernas placer­ing i en tom matcirkel.

– Sätter du betyg på vad vi kan om matcirkeln? undrar Isabella Jonsson.

– Jag sätter aldrig betyg på enstaka övningar. Det är bara en liten check, så jag vet vad vi behöver träna på, svarar Sara Sjöstedt.Foto: Emelie Asplund
Det är dags för rast. Men inte för Sara Sjöstedt. Hon läser igenom elevernas matcirklar och skriver ner en kort kommentar till var och en.

– Två elever måste träna mer på matcirkeln, det kommer jag att följa upp. Jag antecknar det i elevernas skrivböcker för att komma ihåg.

Sara Sjöstedt arbetar kontinuerligt med att dokumentera elevernas lärande. Hon avsätter tjugo minuter efter varje lektion till efterarbete och dokumentation.

– Jag har så många elever att jag annars skulle glömma. Dokumentationen är också ett sätt att utveckla mitt eget arbete. Jag upptäcker vad eleverna behöver träna på och kan lägga upp undervisningen efter det.

För några år sedan var Sara Sjöstedt med och utvecklade bedömningsstödet för hem- och konsumentkunskap i samarbete med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det väckte hennes intresse för dokumentation.

– Jag upptäckte att jag gillar matriser! De ger tydlighet kring vad som ska bedömas och blir en hjälp när jag och eleverna diskuterar hur vi kan gå vidare för att lära oss mer.Foto: Emelie Asplund
Sara Sjöstedt och hennes tre kollegor i hem- och konsumentkunskap på Alléskolan, har skapat egna utvecklingsmatriser. De har utgått från kunskapskraven och de långsiktiga målen i kursplanen. De har varit noga med att matriserna ska vara enkla och gå snabbt att fylla i. Sara Sjöstedt tar fram en matris som används för att dokumentera elevernas lärande under en lektion. På ena kortsidan står elevernas namn följt av tomma rutor. Under rubriker som exempelvis Hantera redskap, Hantera disk, Tidsplaner­ing och Servering finns plats att sätta kryss för hur väl eleven utför olika uppgifter. I matrisen finns även utrymme till att skriva korta kommentarer.

– Före varje lektion brukar jag bestämma ett moment som jag ska titta mer på, till exempel hur eleverna gör när de steker eller hur de arbetar hygien­iskt. Först går jag omkring i köken och tittar på hur de jobbar, sedan ställer jag mig en bit bort och dokumenterar. Jag vill inte att de ska känna sig bedömda.

Hon brukar ge eleverna återkoppling på vad hon ser. Det gör att eleverna kan reflektera kring sitt eget lärande och känner sig sedda. På högstadiet, när eleverna blivit mer vana i köken, låter hon dem ge varandra respons på olika moment. Till stöd får eleverna en matris med frågor och rutor för att kunna värdera och fylla i hur kamraten utför uppgifter. Eleverna får också värdera sitt eget lärande med hjälp av en annan matris.

– Jag skulle vilja arbeta mer med att eleverna dokumenterar sitt arbete genom att filma och ta bilder. Det gör det lättare för eleverna att fånga arbetsprocessen och minnas vad som gjorts.

Det är tredje gången som Sara Sjöstedt träffar eleverna i årskurs 6. Varje årskurs har hem- och konsumentkunskap under tio veckor per år. Perioden brukar avslutas med ett praktiskt prov utifrån bedömningsstödets upplägg. Om Sara Sjöstedt känner sig osäker kring bedömningen av någon elev, finns det även möjlighet att göra extra övningar eller förhör, under måluppfyllelsedagen som avslutar varje period.

– Den kontinuerliga dokumentationen ligger till grund för den summativa bedömningen och betygssättningen. Om eleven bara varit närvarande på lektionerna, är det inte svårt att sätta betyg.Foto: Emelie Asplund
Det slamras med kastruller, slevar och vispar. Eleverna har kommit in från rasten. De ska koka havregrynsgröt och grahamsgrynsgröt.

– Det låter som att gröten sprängs. Det bubblar alldeles för mycket, säger Axel Carlsson som lagar gröt tillsammans med Josefine Axelsson.

De enas om att ta av kastrullen från plattan. När alla eleverna har gjort gröt, dukar de fram och äter en gemensam frukost med livsmedel från nästan hela matcirkeln. Sedan återstår disken.

– I dag kommer jag att titta extra på hur ni diskar. Tänk på hur ni kan diska hygieniskt, miljövänligt och ekonomiskt, säger Sara Sjöstedt.

Samtidigt som eleverna diskar går Sara Sjöstedt runt och kikar på hur de gör. Ibland går hon ifrån och antecknar. Sedan ger hon eleverna feedback vid diskhoarna. Hon vill få dem att tänka till.

– Vad händer med disken om diskborsten är full med gegg från gröten? Kan du göra på något annat sätt? säger hon och börjar diskutera med en av eleverna.

Innan lektionen är slut, ska eleverna dokumentera i sina skrivböcker om de uppnått målen för lektionen och om det är något som de behöver öva mer på. Joel Carlsson funderar. Han känner sig nöjd med lektionen. Han tycker att han kan matcirkeln och att jämförelsen mellan flingorna gick bra. Men han behöver öva på en sak.

– Jag måste sluta att skvätta när jag diskar. Det är slöseri med vatten, säger han och börjar fnissa.

– Titta, min tröja är sjöblöt!

ur Lärarförbundets Magasin