Läs senare

Fem frågor till …

… Wilhelm Kardemark, gymnasielärare och filosofie doktor i religionsvetenskap, som har skrivit en avhandling om människosynen och synen på hälsa i svenska hälsotidskrifter för hundra år sedan och nu.

03 Apr 2013

1 Hur var synen på hälsa i början av 1900-talet?
– För hundra år sedan var hälsa inte någon privatsak utan en nationell plikt. Individens hälsa, då talar vi främst om den arbetande mannen, sågs som en av nationens resurser. Det lutherska perspektivet hade en tydlig inverkan och individen skulle vara frisk och stark för att kunna arbeta och tjäna sina medmänniskor. Dessutom hade staten det övergripande ansvaret för hälsan och gjorde ofta ingripanden, exempelvis när det gällde att få bukt med folksjukdomar som tuberkulos.

2 Vilken bild ger dagens hälsotidskrifter?

– I dag är hälsan individens eget ansvar och handlar om att ha kontroll över den egna kroppen och det egna livet. Visst finns det även i dag gemensamma strukturella problem, som till exempel övervikt och stress, men lösningarna på problemen är individuella. Hälsa är inte heller längre lika förknippat med sjukdomar, det handlar mycket om att nå en positiv känsla. Man ska inte bara klara av att leva – det ska vara gott och leva också!

3 Har du tittat något på genusaspekten?

– Ja, det har jag – och där gäller totalt ombytta roller. Tidningarna för hundra år sedan framhöll den arbetsamme, disciplinerade och förnuftige mannen som ett ideal och de rådgivande experterna var män, ofta stränga läkare. I dag riktar sig hälsotidningarna tydligt endast till kvinnor och vi möter nästan bara kvinnor i dem. Det handlar om hälsa i relation till skönhet, relationer, välbefinnande, platt mage … När man tittar i tidningarna får man intrycket att hälsa hänger ihop med femininitet.

4 Vad tänker du om det?

– Att det är märkligt, är män verkligen så ointresserade av hälsa? Det tror jag egentligen inte men tidningarna vänder sig i alla fall inte till dem. Man kan göra ett tankeexperiment, byta ut kvinnorna som smörjer in sig med olika krämer på bilderna mot män som gör samma sak. Det skulle inte fungera för den njutningsfulla och den estetiserade omsorg vi möter i tidskrifterna är ”omanlig”. Jag talar nu om de tidningar jag har analyserat, I Form och Må Bra. Det finns mer prestationsinriktade tränings­-tidningar som är mer könsneutrala men de tar sig inte an hälsobegreppet i stort.

5 Vad hoppas du att man kan ha för nytta av din avhandling?

Min förhoppning är att den bidrar till en kritisk medvetenhet då det gäller begrepp som hälsa och människosyn. Jag tänker att de som arbetar med hälsa kan få ett grepp om vilka föreställningar som finns och hur de har ändrats. Det kan vara ett sätt att få syn på sina egna föreställningar och kanske vilka man förmedlar i sin lärargärning. I dag ses ofta kroppen och hälsan som kontrollerbar genom olika val individen gör. Genom att äta, röra sig och ”göra” rätt kan människan nå de olika mål som den har satt upp. Frågan är om hälsa då blir något positiv – eller något kravfyllt.

Mer om avhandlingen:

När livet tar rätt form: Om människosyn i svenska hälsotidskrifter 1910–13 och 2009 av Wilhelm Kardemark, doktorand vid Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Finns publicerad digitalt på: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30685

ur Lärarförbundets Magasin