Läs senare

Fler än du tror

DJUPDYKNINGSärskilt begåvade elever är inte så ovanliga som många lärare tror. Enligt Skolverkets definition kan det finnas en till två elever i varje klass som är särskilt begåvade.

Finns. Det är mycket möjligt att du har en eller två elever i ditt klassrum som är särskilt begåvad.

Särskilt begåvade elever är inget man tidigare talat så högt om inom den svenska skolan. Kanske för att man har tänkt att begåvade elever alltid klarar sig ändå, att det därför är bättre att lägga kraft och resurser på de elever som har svårt att hänga med. Kanske har en viss Jantelag också spelat in. Oavsett vad orsakerna till tystnaden tidigare har varit står det från 2010 inskrivet i skollagen att ”elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling”. Sedan ett par år finns det också ett stödmaterial på Skolverkets hemsida som är tänkt att stötta och inspirera lärare i arbetet med särskilt begåvade elever.

Mer om intelligenskvoter

En normalbegåvad person har en intelligenskvot runt 100. En särskilt begåvad person har en intelligens­kvot på över 125. Extremt begåv­ade personer har en intelligenskvot på över 140 och utgör mindre än 1 procent av befolkningen. En person som har en intelligenskvot under 70 har rätt att gå i särskola. En individ med intelligenskvot runt 110 är ofta högpresterande i skolan medan särskilt begåvade och extremt begåvade individer ofta har betydligt svårare att passa in.

– Vi tog fram stödmaterialet eftersom vi såg ett behov av att uppmärksamma att de här barnen finns, kommenterar Ylva Eriksson, ansvarigt undervisningsråd på Skolverket.
Det har nämligen visat sig att en hel del av de särskilt begåvade eleverna inte alls klarar sig bra själva utan riskerar att bli deprimerade och så kallade hemmasittare om de inte får det stöd de har rätt till.
Inom teoretiska ämnen som matematik talas det i dag ganska mycket om särskilt begåvade elever och deras behov av andra utmaningar än sina klasskamrater. Men inom ämnen som idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap är det fortfarande ganska tyst. Kanske för att många lärare tror att vara särskild begåvad är detsamma som att vara lika begåvad som Albert Einstein. Men det krävs inte att man är en Einstein för att räknas som särskilt begåvad.

Särskilt begåvad eller särbegåvad?

Särskilt begåvade elever och särbegåvade elever är samma sak. Men många elever föredrar att bli kallade särskilt begåvade eftersom benämningen särbegåvad får dem att känna sig udda. Skolverket har därför valt att använda den förstnämnda benämningen.

Enligt Skolverkets definition kan ungefär 5 procent av alla Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Utifrån en normalfördelningskurva innebär det att de särskilt begåvade eleverna har en intelligenskvot på över 125 – Albert Einstein beräknas ha haft en intelligenskvot på runt 160. Det är alltså inte ovanligt att det i en klass finns minst en elev som är särskilt begåvad.
Variationen inom gruppen särskilt begåvade elever är dock väldigt stor, det som utmärker en särskilt begåvad elev behöver inte utmärka en annan. Vissa av de särskilt begåvade eleverna har förutsättningar att vara exceptionellt duktiga i alla skolämnen, andra har en tydlig styrka inom ett enstaka område, praktiskt eller teoretiskt. I Skolverkets stödmaterial finns följande definition till hjälp för lärare som undrar om de har en särskilt begåvad elev i klassen: ”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”.

LÄS MER

Sveriges kommuner och landstings handlingsplan för särskilt begåvade elever laddas ner från skl.se under vinjetten Skola, kultur, fritid. Skolverkets stödmaterial hittas på skolverket.se under vinjetten Skolutveckling.

Ett annat sätt att beskriva särskilt begåvade elever är att de har en snabbare processenhet i hjärnan än andra, de är helt enkelt snabbare i huvudet, som Pia Rehn, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, uttrycker det när hon försöker förklara så det blir lättförståeligt. Elever som är intellektuellt särskilt begåvade utmärker sig ofta genom sin förmåga att resonera nyanserat, tänka abstrakt och förstå komplexa idéer. De lär sig fort, ser snabbt mönster och behöver ofta inte repetera för att komma ihåg.

Problemet är att inte alla särskilt begåvade elever är högpresterande och visar vad de har förutsättningar att kunna. Många särskilt begåvade elever känner sig tidigt missförstådda i skolan och ger upp. De kan då underprestera, bli utåtagerande eller verka ointresserade. En del elever kan också själva välja att inte visa sin begåvning för att inte bli betraktade som annorlunda.
För lärare är det viktigt att komma ihåg att särskild begåvning inte är en diagnos. Det krävs inget intelligenstest för att som elev ha rätt till stöd och utvecklande utmaningar på den nivå man är. Även om den nivån innebär att man redan nått målen för sin årskurs. Det står som sagt i skollagen.

TIPS!

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med ett antal kommuner tagit fram en handlingsplan för hur skolan kan bemöta särskilt begåvade elever.
I handlingsplanen lyfts bland annat tre etablerade strategier fram för att höja särskilt begåvade elevers motivation:
Acceleration innebär att eleven arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga skolkamrater, till exempel genom tidigare skolstart, att flytta upp en till två årskurser eller läsa vissa ämnen med äldre elever.
Berikning innebär att eleven får fördjupa sig ytterligare, till exempel med mer avancerade undervisningsmoment.
Aktiviteter utanför skoldagen innebär att eleven kan träffa andra särskilt begåvade elever eller delta i spetsundervisning.

ur Lärarförbundets Magasin