Läs senare

Flickorna vann på enkönad grupp

AKTUELLTIdrottsämnet skulle bli jämställt genom samundervisning. I stället blev reformen ett bakslag för flickorna som det skulle ta decennier att återhämta sig ifrån.

08 Feb 2017
Foto: Stockholmskällan
Kvinnligt kodat. Dans och träning till musik dominerade idrotten för flickor. Foto: Stockholmskällan

Många upprördes när tidningen Mivida i nr 3/16 berättade om Skol­inspektionens beslut att acceptera könsuppdelad undervisning på Al Azharskolan i Stockholm. Läroplanen säger att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Hur vettigt är det då att dela upp eleverna efter kön? undrade många.
Å andra sidan ska man inte tro att samundervisning är någon mirakelkur för jämställdhet. Idrottsläraren Barbro Carli tog död på den myten redan 2004 när hon publicerade sin avhandling om den kvinnliga idrottsundervisningens historia. Hon kunde visa att när sam­undervisningen började införas under 1980-talet så var det flickorna som blev reformens förlorare. De fick bland annat svårare att nå toppbetyg i de blandade grupperna.
Dessutom blev deras idrottsundervisning mindre varierad än tidigare, menar Suzanne Lundvall, docent i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
– Ämnet blev smalare och mer dominerat av traditionell tävlingsidrott.
Tjejerna hamnade i underläge när betygen till stor del kom att baseras på olika former av lagbollspel och idrottsresultat.

Delar ni på pojkar och flickor?

Carl Johan Kamf, lärare i idrott och hälsa på Ögårdsskolan, F–6, friskola med muslimsk profil i Malmö:
– Nej, vi har lektionerna klassvis så det är blandat.
Många av era elever har rötter i arabvärlden, Somalia och Afghanistan. Har det varit någon diskussion om att dela på flickor och pojkar av religiösa eller kulturella skäl?
– Ja, under mina första år på skolan kom vissa föräldrar med sådana önskemål. Men jag har jobbat här i tretton år nu och det var länge sedan någon tog upp frågan.
Tillämpar ni könsuppdelning någon gång?
– Bara när vi åker och badar med de mindre barnen, för då är det praktiskt att en manlig lärare åker med en pojkgrupp och tvärtom så att läraren kan vara med i omklädningsrummet. Men när vi simmar med de äldre barnen har vi blandade grupper.
Hur fungerar det för flickor som bär sjal?
– De flesta har burkini när de simmar och på vanliga lektioner i idrott och hälsa har de sjalen på sig.

Hans Fredriksson, lärare
i idrott och hälsa på kommunala Bjärehov­skolan, F–9, i Lomma kommun:
– Vi har blandat upp till årskurs sex. I högstadiet får eleverna välja själva om de vill ha uppdelat. Just nu är våra åttor uppdelade och en av två klasser i årskurs nio.
Är det okej om någon tjej vill vara med killgruppen och vice versa?
– Ja, absolut, och det händer.
Vad är fördelen med att ha uppdelat?
– Jag tror att tjejerna vågar ta för sig mer i en tjejgrupp och det tror jag har bidragit till att vi har låg frånvaro och inte några betygsskillnader mellan tjejer och killar.
Är det inte viktigt att tjejer och killar lär sig att motionera och idrotta till­sammans?
– Jo, men det gör de också. Under uteperioden och när vi åker och simmar
är tjejer och killar blandade. De som har idrott och hälsa som elevens val eller specialidrott är också blandade.

Dans, konditionsträning till musik och andra kvinnligt kodade aktiviteter som hade funnits i flickornas undervisning fick en undanskymd plats i de blandade grupperna.
– Syftet med reformen var inte att missgynna flickorna utan tanken var att man skulle kliva ur könsrollerna och utveckla ett jämställt ämne, säger Suzanne Lundvall.
Men arkitekterna bakom var naiva, enligt henne.
– De trodde att det här med jämställdheten skulle lösa sig bara eleverna fick idrotta på samma lektionstid. Men det fanns hierarkier och maktstrukturer som verkade i en annan riktning.
En effekt av samundervisningen blev också att kvinnliga idrottslärare sökte sig bort från de högre årskurserna för att i stället undervisa yngre barn. Manliga och kvinnliga idrottslärare hade ofta olika utbildning på den här tiden eftersom själva lärarutbildningen var könssegregerad ända in på 70-talet. Och av någon anledning var det just kvinnorna som tvivlade på sin förmåga att undervisa i könsblandade grupper.
– Det verkar som att alltför många kvinnliga lärare upplevde att de inte kunde möta pojkarnas förväntningar i de högre årskurserna. Vi har sett det i andra genusstudier att kvinnor ställer högre krav på sig själva än vad män gör för att känna sig mogna en viss uppgift.
Men nu finns det tecken på att sam­undervisningen börjar sätta sig. Skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor minskar, enligt Suzanne Lundvall.
– I början av 2000-talet var det fortfarande dubbelt så många pojkar som fick högsta betyg jämfört med flickor. Nu är det bara ett par procents skillnad om man tittar på fördelningen av betyget A. På vissa skolor är det rent av flickorna som dominerar när det gäller de höga betygen.

Och ämnesinnehållet? Har det återfått något av sin bredd? Inte om man ser till Skolinspektionens och Skolverkets rapporter från 2010. De pekar båda på en fortsatt överrepresentation av tävlings­idrott och bollsport på lektioner i idrott och hälsa.
Men bara på de senaste åren har det hänt något även på den punkten, enligt Suzanne Lundvall.
– Pågående studier visar att innehållet håller på att förändras. Frågar man eleverna så har bollspel och bollekar minskat i omfattning medan rörelseträning till musik, hälsa och träningsplanering har ökat.

Betyder det här att den könssegregerade undervisningen är historia? Ja, det tror Suzanne Lundvall.
– Att dela upp eleverna i två grupper: pojkar och flickor, det synsättet är förbi och det är ingen framtidsväg.
I stället handlar det om att skapa ett ämnesinnehåll som är frikopplat från könsroller.
– Ger vi eleverna färdigpaketerade uppgifter som påminner om traditionell tävlingsidrott så riskerar vi också att få in färdigpaketerade könsroller i lektionssalen, anser hon.
Hon förespråkar uppgifter som är relaterade till rörelse, kunskap och kunnande men där inte alla regler är givna på förhand. Det kan till exempel handla om att planera, genomföra och utvärdera en dans eller en hinderbana.
– När elever ges uppgifter att lösa då uppstår en förhandling som utgår från kunskap där alla kan delta och komma med förslag oavsett om de är killar eller tjejer.

Regeringen ser över lagen

Skolinspektionens beslut att ge grönt ljus för könsuppdelad idrottsundervisning på Al-Azharskolan i Stockholm fick både regering och opposition att gå i taket. Liberalernas Birgitta Ohlsson kallade arrangemanget för ”könsapartheid” och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall talade om ett bakslag för svensk jämställdhet.
Hon krävde åtgärder från regeringens sida och fick snabbt svar av utbildnings­minister Gustav Fridolin (MP) som lovade att se över lagen och göra nödvändiga justeringar.
– Vi får sätta oss ner och analysera hur lagstiftningen ser ut och hur det här beslutet har kunnat bli möjligt, kommenterade han i Aftonbladet.
Analysen pågår och än så länge har regeringen inga förslag att presentera, enligt Hanna Hessling som är Gustav Fridolins pressekreterare.
– Vi kan inte säga så mycket just nu mer än att frågan är under beredning inom regeringskansliet.
Hur ser tidsplanen ut?
– Vi ser över frågan och när vi har mer att säga så kommer vi att presentera det.

ur Lärarförbundets Magasin