Läs senare

”Folk dör, allt dör”

FORSKNINGMaktlöshet och hopplöshet. Svenska gymnasieungdomars känslor inför framtiden när det kommer till miljöfrågor är allt annat än positiva visar Kajsa Krammings avhandling.

16 Nov 2017
Kajsa Kramming

Kajsa Krammings avhandling heter Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gym­nasieungdomar uttrycker sig om miljö­frågor och las fram vid Uppsala universitet i maj 2017. Den går att ladda ner från uu.diva-portal.org.

Kajsa Kramming upplevde att hon som gymnasielärare i geografi och samhällskunskap inte nådde ända fram när hon undervisade i hållbar utveckling. I sin avhandling ville hon söka svar på vad det berodde på genom att undersöka hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljö­frågor.
I grupper fick ungdomarna delta i två workshops. Den första behandlade hur jordens stora system påverkar och påverkas av varandra vid konsumtion av ett par jeans. I den andra fick deltagarna diskutera hur individ, samhälle och omvärld kan komma att se ut år 2050.
Resultatet visar att ungdomarna förknippar konsumtion med miljöproblem och tror på en miljökollaps i framtiden.
– De är kunniga, vet vad som står på spel, vad som är problemen men också vad lösningarna skulle kunna vara, men känner ändå maktlöshet och hopplöshet, berättar Kajsa Kramming.

Orsaken är att ungdomarna anser att lösningarna antingen finns på en individuell nivå – som att sopsortera, panta burkar, handla ekologiskt och inte flyga – som de tycker är otillräcklig, eller på en storskalig nivå – som lagar och klimatavtal – som de anser att de inte kan påverka.
Kajsa Kramming tror att orsaken till att undervisning i hållbar utveckling inte får genomslag finns i de jobbiga känslor som miljöfrågorna väcker. Lösningen är att försöka fylla avståndet mellan miljökollaps och hållbar framtid respektive storskaliga lösningar och individuella insatser med tankesätt som hjälper ungdomarna att se strukturer, processer och dynamik som kan vända samhällsutvecklingen.
– Att hitta nya möjligheter till förändring kan skapa hopp och få ungdomarna att upptäcka att de egna möjligheterna att påverka ligger nära i exempelvis sociala medier, sociala rörelser eller genom lokala initiativ, säger Kajsa Kramming.

ur Lärarförbundets Magasin