Läs senare

Forskningsfokus på lärande

Är idrott och hälsa ett ämne för lärande och i så fall vilket lärande? Det försöker just nu forskare vid fyra svenska lärosäten ta reda på.

16 Okt 2011

Som tidningen Idrottsläraren tidigare berättat har en grupp forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och universiteten i Göteborg, Umeå och Örebro fått sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet till ett forskningsprojekt kallat ”Idrott och hälsa – ett ämne för lärande?”

Nu börjar projektet ta fastare form och så fort som hösten har tvingat in elever och lärare i idrottssalarna igen kommer forskarna påbörja datainsamlingen vid vardera en högstadie- och en gymnasieskola i ovannämnda städer.

Forskningsmetoden som projektgruppen har bestämt sig för att använda kallas på forskarspråk critical incident. Den innebär att forskarna först videofilmar ett antal lektioner och sedan väljer ut några sekvenser som de låter den undervisande läraren och några av de deltagande eleverna få kommentera vid ett intervjutillfälle.

Syftet med studien är att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Huvudfrågorna som forskarna har bestämt sig för att söka svar på är: Vilken kunskap framstår som relevant i ämnet och hur gestaltas denna kunskap i ämnets praktik? och Vilket lärande främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning och hur kan detta lärande beskrivas? Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur man kan benämna, observera och bedöma lärande i relation till kropp och rörelse.

Bakgrunden till studien är dels att synen på idrott och hälsa som främst ett tillfälle för fysisk aktivitet fortfarande är stark trots att läroplanerna sedan 1990-talet allt kraftfullare har betonat kunskap och lärande. Dels att det under senare år har uppstått en diskussion bland svenska forskare om ämnets bildningsvärde, framför allt gällande vilket lärande lärare i idrott och hälsa ska skapa goda förutsättningar för.

Projektet, som är uppdelat i tre del­studier, beräknas avslutas 2013. Projektledare är professor Håkan Larsson vid GIH. Medverkar gör även Karin Redelius, GIH, Inger Karlefors, Umeå universitet, Mikael Quennerstedt, Örebro universitet, och Claes Annerstedt, Göteborgs universitet liksom en internationell vetenskaplig referensgrupp som kopplats till arbetet som en del av studiens kvalitetssäkring. 

ur Lärarförbundets Magasin