Läs senare

Frihet på gott och ont – att göra egna val

Peter Göttinger är informatör vid Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, NCFF, vid Örebro universitet.

01 Maj 2010

Vårt samhällsliv vilar på frihet. Frihet att uttrycka en åsikt, att välja vad man stoppar i sig, att vistas i skog och mark. Vi anses också ha stor frihet att använda vår tid och våra pengar som vi vill, men är det verkligen ett eget val? Jag menar att inte ens friheten som smakar så gott är ensidigt god. Frihetens baksidor kan liknas med sagans onda varelser som likt vargar smyger och manipulerar. Särskilt tydligt blir detta om vi ser på våra barn och ungdomars möjligheter att göra egna hälsosamma val. Ta till exempel reklam. Visst, reklamen bidrar med enorma intäkter till bland annat idrotten, men man måste också se till vilka produkter som reklamen marknadsför. Är det okej att våra barn bombas med bilder av choklad, glass och godis så länge det ger pengar tillbaka till föreningslivet? Är det okej att man säljer musik och kläder genom bilder av avklädda perfekta retuscherade kroppar där stereotypa bilder av kvinnligt och manligt framställs som ideal? Det ställer stora krav på att man har både kunskap och självinsikt för att man ska kunna göra medvetna val. Att utveckla en sådan förmåga är en lång process som många elever bara påbörjat.
        En annan mer svårfångad varg i frihetens land är stillasittandet. Är det i grund och botten ett eget val att vara fysiskt inaktiv? Vi lägger en allt större del av vår tid och uppmärksamhet i den virtuella världen och barn och ungdomar är naturligtvis inget undantag. Genom skärm och högtalare kan vi uppslukas både mentalt och emotionellt, ofta på bekostnad av andra upplevelser. Upplevelser där alla våra sinnen får vara med i ett tredimensionellt samspel med omgivningen och där jag som individ upplever att jag är en kropp i rörelse. Visst är vi många som minns barndomens utforskande av omvärlden genom rörelse, första cykeln, pulkabacken, gungan, skogen, trädet, kojan, idrottsplatsen. Är det på grund av att de fysiska alternativen inte står sig i konkurrensen som unga ofta hamnar i fysisk inaktivitet eller gör de bara samma saker som vuxna i deras närhet? Själv kommer jag ihåg hur vi alltid fick tjata ut en av kompisarna till landhockeyn när vi var små, men väl igång var det alltid han som ville köra en match till. Ett exempel på betydelsen av gemenskap.
        Trots problematiken med friheten tror jag faktiskt på människans möjlighet att hantera frihet på rätt sätt. Ofta går det inte heller att lösa problemen utan att friheten inskränks och därför får man göra kompromisser och försöka tygla vargarna/problemen i stället. Ett sådant exempel är skollagens nya skrivning om att skolmaten ska vara näringsriktig. En kompromiss mellan kommunernas lagstadgade frihet och allas lika rätt till kvalitativ skolmat. Ett bra sätt att underlätta för våra elever att göra hälsosamma val.
        Framtiden handlar om att stärka barns och ungdomars möjlighet att förhålla sig till alla de krafter som påverkar dem, att ge dem redskap och styrka att genomskåda dessa krafter och med tiden kunna göra egna val för en varaktig hälsa. Samtidigt är det viktigt att de hälsosamma valen görs till de enkla och roliga, så att de står sig i konkurrensen. Eftersom barn kommer till skolan från alla samhällsskikt är din insats i skolan extra viktig för att vi ska kunna skapa en jämlik hälsoutveckling i Sverige.

ur Lärarförbundets Magasin