Läs senare

Glad att kommunen ser mig som en resurs

DJUPDYKNINGFörsteläraren Mattias Andersson gillar reformen, men inte titeln. Något som för tankarna till erfarenhet hade varit mer passande tycker han.

25 Aug 2017
Möte. Var tredje vecka diskuterar skolans förstelärare skolutvecklingsfrågor med skolledningen. Foto: Ola Torkelsson

Knack, knack! Klass 9E har tröttnat på att vänta utanför dörren och påminner om sin existens. Mattias Andersson, lärare i hem- och konsumentkunskap i årskurs 6–9 och förstelärare på Bjärehovskolan, pausar samtalet och släpper in de otåliga eleverna som snabbt slår sig ner runt borden framför whiteboardtavlan.
– Välkomna till er sista hem- och konsumentkunskapslektion ever. Efter det här får ni inte någon mer övning i matlagning utöver det ni gör hemma, inleder Mattias Andersson lite dramatiskt men med glimten i ögat.
Skolavslutningen närmar sig med stormsteg och stämningen i klassrummet är avslappnad. Eftersom det är skåptömningsdags inför lovet och Mattias Andersson behöver bli av med en mängd frysta kycklinglår lagar alla dagens tre klasser ostgratinerade kycklinglårfilé i form.
– För en liten arbetsinsats får ni snabbt god mat. Den här rätten tar tio minuter att få in i ugnen och sedan sköter den sig själv. Åttorna gör den med kamratbedömning men för er blir den en repetition och en skön avslutning, säger Mattias Andersson medan han delar ut receptet och släpper iväg eleverna till köken med en uppmaning:
– Vilka ord kommer ni alltid att förknippa mig med? Clean as you go!
Ett par elever har lite kvar att göra på den allra sista inlämningsuppgiften och väljer, i samförstånd med Mattias Andersson, att stå över matlagningen och i stället använda lektionen till att jobba klart med uppgiften.
– Ett av skolans fokusområden är att minska skolstress och därför försöker jag ge eleverna utrymme att arbeta med inlämningsarbeten på lektionerna i stället för att ge dem läxor, kommenterar Mattias Andersson innan han vänder sig till eleverna i köken med en ny uppmaning:
– Vad är det man ska tänka extra på när man hanterar rå kyckling? Just det, diska skärbrädan och redskapen innan ni använder dem till något annat.

Erfaren. Mattias Andersson hade hellre velat kallas för senior teacher än förstelärare. Foto: Ola Torkelsson

Mattias Anderssons första tanke när han hörde talas om förstelärarreformen var ”bra att det händer något på lönefronten”. Han har fortsatt att vara positiv till reformen, det enda han inte gillar är namnet.
– Det signalerar att förstelärarna skulle vara bättre än andra lärare. Jag tycker att något som senior teacher hade varit bättre. Det vill säga något som snarare för tankarna till erfarenhet än till expert. För mig är en förstelärare en erfaren lärare som tar på sig lite fler uppdrag och som delar med sig av sina erfarenheter till kollegorna.
Själv har Mattias Andersson arbetat som lärare i sjutton år. Först enbart i idrott och hälsa men sedan 2011 är han även legitimerad lärare i hem- och konsumentkunskap och undervisar numera hundra procent i det ämnet. På grund av vidareutbildningen missade han möjligheten att söka en tjänst som förstelärare första året som reformen kom igång, men tog chansen året efter.
– Här i Lomma kommun gick det till så att kommunen utannonserade ett antal förstelärartjänster och så fick intresserade lärare lämna in en ansökan till sin rektor, som skickade dem vidare till kommunens utvecklingsledare som han eller hon kunde gå i god för.
För Mattias Andersson var det självklart att söka.
– Jag hade tretton års erfarenhet och har alltid sett mig själv som en engagerad lärare som bidrar utöver mitt eget ämne och som jobbar med öppen dörr gentemot kollegor och gärna pratar pedagogik och utveckling. Jag tyckte att jag hade kvaliteter och tänkte att jag söker, berättar han.
Men han ville inte göra det utan att först prata med sin rektor Ann-Louise Raquette Berlin.
– Jag ville förankra min ansökan hos henne först och höra om hon också tyckte att jag levde upp till kriterierna och skulle söka. Jag ville inte vara en sådan som sökte bara för att få mer pengar.
Rektorn gav klartecken, Mattias Andersson fick en av tjänsterna och är nu en av sju förstelärare på Bjärehovskolan. Från början var tjänsterna tidsbegränsade på ett år men sedan beslöt kommunen att göra om dem till tillsvidaretjänster.
– Vi får 5 000 kronor extra i lön varje månad och gör en del extra uppgifter men har ingen nedsatt tid, berättar Mattias Andersson.

Jag tyckte att jag hade kvaliteer och tänkte att jag söker

Ingen av förstelärarna på Bjärehovsskolan är förstelärare i sitt undervisningsämne utan uppdraget består i att de förväntas delta i skolutveckling på olika nivåer, både i kommunen i stort och på den egna skolan.
– Jag är väldigt glad över att kommunen såg mig som resurs och inte ”bara” som hem- och konsumentkunskapslärare. Att jag sågs som en bra pedagog som kan bidra till skolutveckling trots att jag inte undervisar i något av de stora ämnena som svenska eller matematik.
Men även om förstelärarna i Lomma inte är förstelärare i något specifikt ämne är utgångspunkten för att de har fått uppdraget ändå att de är goda lärare.
– För mig är det därför självklart att det i uppdraget ingår att jag medvetet utvecklar min ämnesundervisning utifrån de områden som kommunen har bestämt att vi ska fokusera på, säger Mattias Andersson.
Ett exempel är att han, som en del av kommunens fokus på att utveckla lärares och elevers IT-kunskap, tidigt började använda sig av lärplattformen Google Classroom. Det gjorde att han sedan, när det var dags för fler lärare att göra detsamma, kunde berätta hur han hade gjort.
– Inte för att jag visste bättre än alla andra utan för att jag hade provat och hade erfarenhet.
Ett annat tillfälle när Mattias Andersson brukar dela med sig av sina kunskaper är på kommunens årliga skolutvecklingsdag, kallad Inspiration Lomma, där lärare från olika skolor håller föreläsningar för varandra om det egna arbetet.
– Eftersom jag även har läst ekonomi föreläste jag förra året utifrån en ekonomisk teori om marknadsföring och om hur man säljer en produkt, i det här fallet sitt ämne, och hur man gör kunden, i det här fallet eleverna, nöjd. I år tänker jag prata om hur man kan utveckla elevernas arbeten i grupp. Det är ju inget ämnesbundet utan något där jag kan bidra till det kollegiala lärandet genom att dela med mig av mina erfarenheter från hem- och konsumentkunskapen till lärare i andra ämnen.

I början var förstelärarnas uppdrag i kommunen mer otydligt och då hördes också en del kritik bland övriga lärare mot karriärreformen.
– Då var det en del som sa ”att det kan väl förstelärarna göra” så fort som det var något extra som skulle göras. Sedan, när lärarlönelyftet kom, pratades det i stället mer om att det nu fanns förstelärare, andrelärare och tredjelärare. Men nu har det blivit ganska tyst om det också. Här i Lomma valde förvaltningen att låta förstelärarna stå över lärarlönelyftet första året, berättar Mattias Andersson.
En sak som han påpekar är att alla lärare inte vill vara förstelärare.
– En del känner att det inte är deras grej, de är nöjda som det är och tycker inte att det är värt det extra arbetet. Det beror ju också på var man är i livet, om man har små barn eller håller på med en stor husrenovering tycker man kanske inte att man har tid.
Själv tycker Mattias Andersson att han har en bra balans i tillvaron och han är nöjd med vad han hinner prestera som förstelärare trots att nedsättning i undervisningstid saknas.
– Jag är trygg i vad jag förväntas göra. Jag känner att jag gör nytta och tycker att jag får respekt för att jag gör ett bra jobb.
Det är inte bara Mattias Andersson som känner sig nöjd med sitt arbete. Hans elever ser också rätt nöjda ut när de runt om i salen börjar plocka ut sina formar med kyckling ur ugnarna. Så här sista lektionen i nian är de rätt självgående och har jobbat på i köken utan större behov av inblandning av sin lärare. Det är bara i ett kök det har krånglat lite. Gruppen valde att koka ris i stället för couscous, men vattnet kokade över och nu är det för mycket vatten i grytan. En livlig diskussion uppstår om vems fel det är: den som inte passade grytan när vattnet kokade över eller den som fyllde på med för mycket vatten efteråt.

I uppdraget ingår att jag medvetet utvecklar min ämnesundervisning

Mattias Andersson avbryter genom att fråga hur man vet hur mycket vatten som är rätt mängd. Svaret blir tystnad så han påminner om att det går bra att smaka på riset och hälla av resterande vatten när riset känns klart.
Efter att all mat är serverad och uppäten, och disken är diskad och undanplockad, lämnar eleverna salen för sista gången. Själv skyndar Mattias Andersson tvärsöver korridoren till mötesrummet där förstelärarna ska ha sitt sista möte för terminen med Ann-Louise Raquette Berlin. Mötena med henne var tredje vecka är en av deras extrauppgifter på skolan. Tanken är att de då tillsammans med skolledningen diskuterar skolutvecklingsfrågor med fördelen att de kan hämta in åsikter och förankra beslut hos kollegorna i ämnes- och arbetslagen mellan mötena.
Under dagens möte diskuteras bland annat en av årets lyckade utvecklingsinsatser, nämligen att skolans lärare äntligen har börjat skugga varandra. Det är något som det pratats länge om i kollegiet men som det först nu, med förstelärarna som pådrivande krafter, blivit av att man kommit igång med.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Karriärtjänster (6)

ur Lärarförbundets Magasin