Ingår i temat
Nyanlända
Läs senare

Guider till skolspråket

Ämneslärarna måste vara ”frontfigurer” när nyanlända invigs i skolans språk. Det anser språkprofessor Monica Axelsson.

24 Nov 2015

Ett till två år. Så snabbt kommer nyanlända elever in i det svenska vardagsspråket. Skol­språket är svårare. Det kan ta fem till åtta år att utveckla, enligt Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.Foto: isd.su.se
– I vardagsspråket ger sammanhanget ofta ledtrådar till betydelsen medan skolspråket eller ämnesspråket är mer abstrakt och tankemässigt krävande.

Till att börja med måste nyanlända elever lära sig någon slags grundläggande svenska.

– Men ganska snart behöver de börja med andra skolämnen för att lära sig ämnesspråket via dem, förklarar Monica Axelsson.

Hon har märkt att ämneslärare är bra på att ta upp och förklara ämnesspecifika ord. Men det räcker inte, enligt henne.

– Eleverna behöver också veta hur de ämnesspecifika orden hänger ihop med alla andra lite vanligare ord i de texter som förekommer i ämnet.

För det är de skrivna texterna som eleverna har svårast med, enligt Monica Axelsson.

– När lärare presenterar sitt stoff muntligt så gör de det på ett språkligt enklare sätt än när stoffet uttrycks i skrift.

Alla skolämnen har sina språkliga egenheter. När amerikanska forskare analyserade texter i matematik, historia och kemi kom de fram till att texterna måste läsas på helt olika sätt.

– I matematik måste man närläsa vartenda litet ord för att lösa problemet. En text i historia kräver mer övergripande läsning där eleven kanske måste vara medveten om författarens politiska åskådning. Kemi är en blandning av tabeller, grafer och text som ska förstås i ett sammanhang, förklarar Monica Axelsson.

Alla lärare ska inte vara språklärare, poängterar hon.

– Men de måste i kraft av sin ämneskunskap stötta sina elever i hur man formulerar sig i ämnets texter.

Hon tror att lärarna i större utsträckning måste bearbeta texterna tillsammans med eleverna, till exempel enligt den så kallade cirkelmodellen (se figuren nedan). Inte bara nyanlända elever utan alla elever skulle vinna på ett sådant arbetssätt, anser hon.

– Jag brukar fråga lärare hur stor andel av deras elever som kan ta sig igenom texterna på egen hand. De brukar svara mellan 20 och 30 procent. Omkring 70 procent behöver alltså hjälp, konstaterar hon.

Hon tycker också att ämneslärarna ska samarbeta med studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. Hon har sett bra exempel, bland annat i ämnet historia.

– Historieläraren gjorde en första kunskapsuppbyggande genomgång i den reguljära klassen. Sedan gick de nyanlända eleverna till sva-läraren för att bena upp varenda mening i det avsnittet i historieboken.

De olika lärarkategorierna kompletterar varandra, menar Monica Axelsson.

– Sva-lärararna kan utifrån sitt andraspråksperspektiv se och tala om vad som är det svåra i en text men det är fortfarande ämneslärarna som vet vad de vill få fram i ämnet.

Läs mer. sök på ”cirkelmodellen” på skolverket.se.

Alla artiklar i temat Nyanlända (8)

ur Lärarförbundets Magasin