Läs senare

Hur får vi eleverna att lära sig bättre?

DJUPDYKNINGJag har haft en jätterolig lektion i veckan: experiment med muffins! Det var Anna som hade hittat den och låtit sina elever testa jämförande bakning, säger Frida Persson entusiastiskt.

27 Feb 2017
I och med att Benno Alsterrot, Frida Persson och Anna Ståhl vet att de ska träffas i kollegiet under flera år framöver har de kunnat ägna första halvåret åt att lära känna varandra. Nu ökar de fokus på ämnesdidaktiska frågor. Foto: Anders Andersson

Även Benno Alsterrot är nöjd med den gångna veckan. Under en timme vardera har han låtit sina åttor och nior resonera kring en klurig uppgift, där lärandeobjektet är att värdera olika alternativ:
– En båt. En bil. Ett tåg. Ett flygplan. En lastbil. En cykel. Vilket är det bästa transportmedlet om man ser till miljö, hälsa och ekonomi?
– Cykeln, jaha.
– Men om det är ett lass bananer man ska frakta då, från Centralamerika till Sverige?
Nu är det ämneskollegorna Anna Ståhls och Frida Perssons tur att titta på farkosterna i Benno Alsterrots powerpointpresentation. De sitter i hans lektions­sal på Påskbergsskolan denna tisdagseftermiddag – den heliga tiden för ämnesdidaktiskt kollegium, ÄDK, i Varberg.
Anna Ståhl och Frida Persson låter bruset från dagens alla elevkontakter rinna av och lyssnar intensivt. Benno Alsterrot verkar ha hittat en övning där samtliga hem- och konsumentkunskapens ledord och mycket centralt innehåll för eleverna i års­kurs 7–9 finns med – på en enda lektionstimme.

Foto: Anders Andersson

”Tidigare var det upp till rektorerna hur mycket de ville satsa på utbyten och nätverksträffar” säger Benno Alsterrot, som ser många poänger med de fasta ramar som ÄDK ger i det praktiska utvecklingsarbetet.

 

Foto: Anders Andersson

Frida Persson är utbildad i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa men undervisar bara i det första numera, på Varbergsskolorna Håstensskolan och Bläshammars skola. Hon tror att det kollegiala samarbetet i ÄDK kommer att förändra hela hennes undervisning på sikt.

Foto: Anders Andersson

”Visst hade vi ämnesdidaktik på lärarutbildningen. Men den var snabbt över” säger Anna Ståhl lakoniskt. Tre år efter examen och en föräldraledighet senare känner hon sig fortfarande ny i yrket och med behov av mer didaktisk kunskap.

– Den här uppgiften passar dessutom bra in när vi arbetar med säsongsanpassad mat, säger Anna Ståhl.
Hon och Frida Persson bestämmer sig för att testa lektionsupplägget och lovar Benno Alsterrot att leta efter andra kritiska aspekter än dem han har hittat.
På samma sätt har Frida Persson tidigare anammat Anna Ståhls ”muffinslabb”, där grupper av elever har fått utesluta ingredienser och testa olika metoder vid baket under en och samma lektion för att sedan ta del av varandras varierande resultat. Något som gav en väldigt konkret förståelse för varför man inte bör vispa ner bakpulvret i smeten utan hålla sig till ett stillsamt rörande.
Anna Ståhl, Frida Persson och Benno Alsterrot har under hela sin lärartid känt ett behov av att byta tankar om lärande och konkreta undervisningstips med andra lärare i ämnet. Ingen av dem tycker att det gavs tillräckligt med ämnesdidaktisk utbildning på de lärarhögskolor där de läste, Göteborgs respektive Uppsala universitet.
Benno Alsterrot undervisar i idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap och är ensam om det sistnämnda på Påskbergsskolan. Han har
varit lärare i tio år. Behörigheten i hem- och konsumentkunskap fick han dock först 2015 efter en distansutbildning på högskolan i Kristianstad. Plötsligt var han nybörjare i yrket – igen.
– Jag bad min rektor att få göra studiebesök på en annan skola och kunde se hur olika vi jobbade.

Anna Ståhl och Frida Persson arbetar delvis på samma skola, Håstensskolan, och har därmed kunnat sniffa på det här med ett kontinuerligt utbyte hem- och konsumentkunskapslärare emellan redan tidigare.

– Det är guld värt att ha ett kollegialt samarbete. Framför allt bedömningar är en svår fråga som Frida och jag diskuterar mycket, säger Anna Ståhl och nämner betygsättningen av åttondeklassare som extra knivig eftersom det saknas tydliga kriterier.
Runt samma dilemma kretsar mycket av denna eftermiddags kollegium: Hur kvalitetssäkrar man betygen? Hur kan man ersätta magkänslan med en gemensam nivå för bedömning? Vad innebär det att något är ”välutvecklat”?
En stor poäng med Benno Alsterrots lektionsupplägg runt banantransporten är nämligen att det så tydligt visar vad som skiljer åttorna och niorna åt. Åttorna kommer sällan på att de måste fråga efter förutsättningarna – Vad ska transporteras? – innan de tar itu med uppgiften.
– De starkaste av niondeklassarna fattar att syftet med transporten avgör vilket transportsätt som är det bästa och att de måste veta det för att kunna lösa uppgiften, konstaterar Benno Alsterrot.
Frida Persson lyfter frågan om hur elevernas förmågor kollades av under gruppdiskussionerna. Skulle de inte redovisa enskilt, lämna in något?
– Nej. Den här gången krävde jag varken anteckningar eller ett resultat. Det var mer en övning i att vrida och vända på saker. Nu får det sjunka in och så ser jag hur det har fastnat nästa gång de får i uppgift att värdera något. Det kan till exempel vara i en praktisk matlagningssituation, säger Benno Alsterrot, som tycker att man som lärare måste våga släppa inlämningsuppgifterna – inte minst för att spara sin egen tid till viktigare saker som lektions­planer­ing.

Med hjälp av ämnesdidaktiskt kollegium kan det kollegiala utbytet ske strukturerat, på vetenskaplig grund och med särskild tid avsatt.Det var 2013 som ett stort utvecklingsarbete inleddes för att stärka och utveckla den formativa praktiken i Varbergs skolor. Målet är att den ska genomsyra hela organisationen. Kommunens förste­lärare fick uppdraget att tillsammans med rektor driva utvecklingsarbete. Samtidigt gjordes olika insatser för att höja kompetensen.

Utvecklande. Ämnesdidaktiskt kollegium ger lärarna i Varberg chans att utbyta tankar om lärande så ofta som en gång i veckan. Foto: Anders Andersson

2015 var det dags för nästa steg, att gå från det generella perspektivet kring den formativa undervisningen till den ämnesspecifika fördjupningen. Det man har valt att satsa på i Varberg är ämnesdidaktiskt kollegium. Än så länge har sex Varbergsskolor kommit igång. Alla lärare från årskurs 1 till årskurs 9 deltar och det är barn- och utbildningsförvaltningen som finansierar satsningen.
När Benno Alsterrot fick frågan av sin rektor om han ville bli samtalsledare var det självklart att svara ja.
– När det gäller fortbildning för lärare handlar det ofta om kortsiktiga saker. Fördelen med ÄDK är att det finns en femårsplan – minst. Dessutom är rektorerna positiva till att detta får ta tid. Det är väldigt skönt.
Att varje vecka under lång tid möta samma kollegor gör också att man lär känna varandra. Man vågar lätta på förlåten och även ta upp sådant man tycker är svårt i undervisningssituationen.
Parallellt med att Benno Alsterrot håller i samtalen med två av sina kollegor går han en utbildning i variationsteori med handledning av Henrik Hansson, en av grundarna av ÄDK.
– Den har fått mig att tänka på ett nytt sätt, att försöka se var eleverna befinner sig och hur de kan tänkas reagera på lektionsinnehållet. Min undervisning har förändrats genom att jag planerar den på ett annat sätt, säger han.
På samtalsledarutbildningen möter Benno Alsterot lärare i andra ämnen och kan jämföra. Han tycker att det är bra att han, till skillnad från till exempel språklärare som det finns flera av på varje skola, får handleda en grupp som arbetar på olika skolor.
– Vi har väldigt mycket att vinna på att jämföra vår undervisning, säger Benno Alsterrot
Att få känna stolthet i sin yrkesroll och utveckla undervisningsformerna tror han kan vara extra viktigt för lärare i praktisk-estetiska ämnen.
– Det finns fortfarande en arrogant syn på hem- och konsumentkunskap som ett ”hobbyämne”. I
det ämnesdidaktiska kollegiet får vi syn på vad vi egentligen gör och kan sedan förmedla till eleverna att det är viktigt!

Mer om ämnes­didaktiskt kollegium

I ett ämnesdidaktiskt kollegium, ÄDK, utvecklar lärare kontinuerligt sin pågående undervisning tillsammans. Till grund för ÄDK ligger learning study, variationsteorin och de kinesiska så kallade Teachers Research Groups som alla har visat sig ha goda effekter på kvalitativ skolutveckling och elevers lärande.
Källa: learningstudy.se

Alla artiklar i temat Djupdykning: Ämnesdidaktik (6)

ur Lärarförbundets Magasin