Läs senare

Idrott ska bli friskvård för livet

Smash! Ett orange racket viner genom snöflingorna och träffar bollen. Det är januari och utomhusfys på Östra gymnasiet i Skogås. Här driver lärarna tremannateam med magkänsla och medvetenhet för att rörelse ska bli en del av vardagen, långt utanför idrottslektionens 60 minuter.

24 Feb 2010

Östra gymnasiet i Skogås i Huddinge kommun är en nybyggd skola med drygt 700 elever. Ytorna är stora och öppna och lokalerna ljusa. Det finns många rum för rörelse – en stor idrottshall, ett spinningrum, en danssal och ett gym. Alla som löser medlemskap till skolidrottsföreningen för 50 kronor per läsår har fri tillgång till lokalerna när det inte är lektioner där. I gymmet och spinningsalen krävs förstås introduktion också.

Efter jul bestämde Catharina Lindwall-Kock, Filip Johansson och Martin Lossman att det blir utomhusfys på idrottslektionerna i fem veckor. När jullovet var slut gjorde de nämligen en liten enkät som visade att bara tio procent av eleverna hade gjort någon form av fysisk aktivitet utomhus.

– Många har glömt bort att man faktiskt kan leka utomhus på vintern. Nu kör vi inga typiska vintersporter utan fotboll i djupsnö, speedminton, jogg och stavgång i fem veckor för att uppmuntra rörelse utomhus, säger Catharina.

När Idrottsläraren hälsar på är det elva minusgrader och det snöar. Samhällsettorna vet vad som gäller men några har ändå glömt mössan. Efter instruktioner väljer de vad de ska göra och drar iväg utan att klaga på kylan. Martin leder fotbollen och Catharina stannar vid stavgången och speedmintonspelarna. De som av någon anledning inte kan delta gör inlämningsuppgifter inomhus.

Många delar
Hur etablerar man då en rörelsekultur? Helt klart är det en ständig kamp med andra vanor och intressen som eleverna ägnar sig åt på fritiden, som datorspel, social medier och teve. Men det gäller ändå att tro på sin idé. Sammantaget kan man säga att Östra gymnasiets idrottslärare har ett finger med i många verksamheter i skolan där hälsa och rörelse ingår, utanför idrottslektionerna.

– Förutsättningarna är goda här. Vi har lokaler och utrustning och ledningens förtroende. Men sedan måste man ha ett eget driv och ta initiativ också, säger Catharina Lindwall-Kock.

Det handlar om att känna vad som går hem hos eleverna, att sälja in det man själv tror på, att ha en organisation som fungerar, att få till logistiken runt alla aktiviteter och inte minst om att ha en bra kommunikation.
 

Täta arbetslag
Alla idrottslärarna är heltidsanställda och jobbar tätt ihop även om de sitter i olika arbetslag. De delar arbetsrum och har ofta både tid och anledning att prata med varandra. Idrottsundervisningen är alltid parallell, så två lärare tillsammans har mellan 50 och 60 elever åt gången. Grupperna blir stora, men samtidigt upplever Catharina, Filip och Martin att det är väldigt bra att aldrig vara ensam, både för dem och för eleverna.

–Två lärare stödjer varandra i ledarskapet. Vi kan också dela på rollerna. Om någon skadar sig till exempel kan jag ta hand om det och Catharina fortsätta lektionen. Att gruppera efter nivå är också enklare när vi är två. Efteråt har vi varandra när vi reflekterar över vad som fungerade bra och vad som kan bli bättre, säger Martin.

– Dessutom har vi huvudansvar för var sin klass, så när det gäller betygsättning har jag mina 30 elever, säger Catharina.

Undervisningen sker i block som planeras efter målet med perioden och inte efter namnet på idrotten. Lärarna har medvetet valt att minska på antalet timmar med bollsporter till förmån för annat.

– Vårt absolut främsta mål är ju att alla ska hitta någonting de tycker om att göra som de kan ta med sig till livet utanför och efter skolan, säger Filip Johansson.

– De flesta vill inte spela fotboll eller basket varje lektion. Det är bara det att de som vill det ofta ropar högt medan de som vill något annat är tysta. Det gäller att se det, säger Catharina.

Ändå har både hon och Martin ett förflutet inom elitfotbollen.

– Självklart är det viktigt att få vara riktigt bra på någonting också och att utvecklas inom det, säger Martin.

Då finns alternativet specialidrott som individuellt val. Tyngdpunkten i specialidrotten är att ge eleverna en bra grund inom flera moment som till exempel anatomi, fysiologi, idrottsskador, näringslära och träningslära. Teori och praktik varvas och elitsatsande elever från olika idrotter tränar tillsammans.

– För att kunna utvecklas inom sin idrott anser vi att det är viktigare med variation och förståelse för olika moment, snarare än att bedriva mängdträning inom sin idrott på skoltid. Både jag och Catharina har erfarenheter av hur för mycket träning kan resultera i att man tröttnar på sin idrott, säger Martin.

Humor viktigt
Martin tycker att det är viktigt att inte glömma bort humorn i undervisningen. Han älskar att skoja med eleverna.

– Det roligaste på senare tid var när jag lurade två tjejer att matthissen var röststyrd. När de frågade hur de skulle ta ner mattorna sa jag ”men tjejer, det här ska ni kunna nu, ni går i trean. Hissen är röststyrd. Säg bara ’matta ner’ ”. Det var SÅ kul att se hur de stod framför låskolven och bestämt upprepade ’matta ner, matta ner’!

– Men det gäller förstås att det är ett lagom lur som inte är för tufft. Man måste lära sig att veta vem man kan skämta med, så att det inte känns jobbigt för eleven.

Eleverna är inte sena att nappa på lurleken, självklart råkar Martin själv ut för sin egen medicin då och då.

– Men kanske mest märks humorn i att många elever vågar ta ut svängarna och överraska oss när de redovisar individuella uppgifter, säger han.

Friare val
Den största utmaningen med jobbet är för alla att väcka glädjen för idrottsämnet hos de elever som tappade den på högstadiet, eller kanske aldrig har gillat idrott.

Nivågruppering är ett bra medel för det, tycker lärarna.

– Det blir särskilt tydligt när de förstår att nivån de väljer inte har med betygen att göra. Det är som att de blir fria att göra sitt bästa, att kämpa och ta i, berättar Catharina.

Mellan blocken erbjuds eleverna att välja mer fritt vad de ska göra. Smörgåsbordet kan till exempel bestå av boxning, yoga, tennis eller dans.

Vad som gäller för olika betyg är något som ofta förvirrar elever och även lärare. På Östra Gymnasiet går lärarna igenom betygskriterierna väldigt noga redan från början i årskurs ett. Det ska vara mycket tydligt vad lärarna förväntar sig av eleverna och vilka målen är med idrottsundervisningen.

– Det är viktigt att alla, och då menar vi alla, ska kunna få bra betyg. Vi mäter inte centrimetrar och tider här. I stället är det engagemanget och inställningen som väger tyngre, säger Filip.

Just ”engagemang” är ett av Östra Gymnasiets tre ledord i idrottsundervisningen. De andra två är ”empati” och ”kunskap”. Att ta fram ledord är inte svårt, men att få dem att leva i praktiken kan vara krångligare.

– Vi lägger verkligen ner energi på att de här orden ska genomsyra undervisningen och elevernas förhållningssätt till sig själva, oss och varandra, säger Catharina.
 

Äldre leder yngre
Att ha engagemang, empati och kunskap är inte minst viktigt i årskurs tre då B-kursen går. En stor del av undervisningen går då ut på att lära sig ledarskap. I den praktiska delen håller treorna lektioner för ettorna.

Matilda Skoogh och Simon Azarbar är två treor som är har erfarenhet av att leda yngre elever. Båda fungerar som ledare utanför skolan också, Matilda på konfirmationsläger och Simon i ett fotbollslag. De upplever att ledarskapundervisningen är användbar livskunskap.

– Man blir bra på att ta ansvar och prata med varandra. Jag har lärt mig jättemycket här på gymnasiet som jag tar med mig i livet. Det absolut roligaste är att se utvecklingen i en grupp man följt några veckor, säger Matilda.

– Man får bra självförtroende och växer som människa. Det är jätteskönt att folk lyssnar på vad man säger och roligt att se utvecklingen, säger Simon.

Det svåraste med att leda tycker Matilda är när hon ska få andra att tycka att någonting som hon själv känner är jättetråkigt, är kul.

– Det är verkligen en utmaning. Så var det när jag hade rehabträning, men det gick också, säger hon.

En annan utmaning de unga ledarna upplever är när deltagarna i gruppen är på väldigt olika nivå.

– Då gäller det att hitta bra övningar till alla. Det har mycket med planering att göra om man lyckas eller inte. Det är lättare att leda om man vet innan hur gruppen är, säger Simon.

Hur känns det då för idrottslärarna att överlämna ansvaret för undervisningen till eleverna?

– När elever undervisar elever har vi verkligen en möjlighet att se alla. Det är ju inte så att vi lämnar dem. Vi är alltid med för att kunna bedöma, coacha och följa upp, säger Catharina.

Årets pedagoger
Nyligen blev faktiskt Östra Gymnasiets idrottslärare utsedda till årets pedagoger i Huddinge kommun för sitt arbete med att utveckla idrottsämnet.

Men det är som sagt inte bara på idrottslektionerna idrottslärarna sätter sina spår. Rörelsen sprider sig utanför lektionssalarna. Många har olika idrotter i sina individuella val. Spontanidrott, där någon elev som kanske har en ledarskaputbildning i aerobics eller fotboll leder andra, är inte helt ovanlig. I idrottslärarnas tjänster ingår det också att hålla i friskvård för personalen. Och inför skolans årliga danstävling drillade Catharina 20 lärare i showdans några veckor. Utöver det arrangerar idrottslärarna skidveckor, idrottsdagar och övernattningar.

Nu i vår vill Catharina, Filip och Martin lotsa eleverna ett steg till i lusten att röra sig genom att under lite lösare former locka in dem i friskvård under skoldagen. Eleverna kommer själva att ordna och leda olika pass.

– Tänk att få träna gratis i skolan med kompisar och dessutom prova på saker man aldrig gjort. Det kan inte bli bättre! säger Catharina.

Östras idrottslärarteams bästa praktiska pedagogiska tips:

  • Med parallellundervisning vinner eleverna på att lärarna får större rörlighet i sin ledarroll.
  • Med tydliga betygskriterier, som alla elever förstår och har en chans att uppnå, skapar man engagemang.
  • Med nivågruppering där själva nivån inte är kopplad till betyg kan alla delta på egna villkor.
  • Att arbeta med ett moment under flera veckor (blockläggning), med tydlig in- ledning, arbetsperiod och avslutning/reflektion, leder till en ökad progression och ger eleverna en djupare förståelse för momentets innebörd.

ur Lärarförbundets Magasin