Läs senare

Idrott utan sal – så gör vi

En bygger hinderbanor av last­pallar och bildäck. En annan hoppar runt mellan olika hallar och gym på stan. Vi har pratat med lärare som hittat olika sätt att ha lektion utan egen idrottssal.

26 Aug 2016
Idrott utan sal – så gör vi
Illustration: Saga Bergebo

»Eleverna kan hoppa över stenar i skogen«

Foto: Staffan ClaessonNär Suzan Van Amerongen gick på idrottslärarutbildningen gjorde hon praktik i skolor med stora, fullt utrustade idrottshallar. Jobbet på Marga­retha­skolan, F–9, i Knivsta blev en kraschlandning i en annan verklighet. Skolan har ingen idrottssal över huvud taget. Det som finns är en gammal tvättstuga som har byggts om till ett rörelserum med en ribbstol och några bänkar.

– Det är mindre än ett klassrum, kanske 50 kvadrat, lågt i tak och helt olämpligt för undervisning i idrott och hälsa, konstaterar Suzan Van Amerongen.

I stället har hon fått utveckla en ur- och skurpedagogik för idrottsämnet.

– Vi är nästan alltid utomhus. I skogen, på ängen eller vid sjön intill. Vi härjar runt i hela Knivsta året om, förklarar hon.

Och hon upplever att eleverna har vant sig.

– Det är aldrig något gnäll även om det regnar eller kommer blötsnö. Men visst kan jag tycka att det är tungt ibland när det är minus fem grader eller riktigt slaskväder.

Redskapsgymnastiken är kanske den största utmaningen för en skola utan idrottssal. Övningar med ”gymnastikredskap och andra redskap” är trots allt en del av det centrala innehållet i ämnet.

– Vi har inga trampetter, plintar eller bommar men det är inte heller specificerat i läroplanen att det ska finnas. Eleverna kan hoppa över stenar i skogen eller hoppa över varandra för den delen, menar hon.

Skolan har inte lyckats hyra in sig i kommunens hallar eftersom de redan utnyttjas till max. Avsaknaden av en traditionell idrottshall har tvingat både lärare och elever att tänka i nya banor. Eleverna har till exempel fått bygga egna hinderbanor av lastpallar och bildäck på skolgården.

– Hur bygger vi ett hinder för att öva spänst? Den frågan uppstår inte om man bara ställer fram en plint. Sedan kan det förstås vara förbaskat praktiskt med en plint ibland, tillägger Suzan Van Amerongen.

Och kanske blir det mer av plintar och andra klassiska gymnastikredskap på Margaretha­skolan i framtiden. Skolan är nämligen på gång att bygga nya lokaler med en egen idrottshall.

Suzan Van Amerongen är glad över att få ett fungerande inomhusalternativ. Samtidigt verkar hon lite orolig över att hon och eleverna ska förvandlas till ett gäng bekväma innekatter.

– Jag hoppas att vi kan utmana oss själva att fortsätta vara ute och att använda andra än traditionella redskap i undervisningen.

För att behålla kontakten med skog och ängar utanför har hon önskat en hall där ena långväggen går att skjuta undan. Men det verkar landa i en kompromiss med en glasvägg och stora dörrar.

– Jag tänker att vi ska fortsätta att använda uterummet. Man kan ha uppvärmningen i skogen följt av en aktivitet inomhus eller teorigenomgång i idrottssalen och sedan praktiska övningar ute.

Helst vill hon slippa handbollsmål, basket­korgar och traditionella linjer på golvet i den nya hallen. Hon vill inte ha för mycket fokus på de vanliga bollsporterna. Men om hallen ska hyras ut till idrottsföreningar på kvällar och helger så måste kanske den klassiska inredningen finnas. Som tur är så finns naturen kvar som ett alter­nativ.

– Man kan spela fotboll i skogen utan några linjer och göra mål mellan två träd. Det blir roligare för dem som inte är vana att spela eftersom det är något nytt även för dem som spelar på fritiden.

 

»Jag måste ha stenkoll på ekonomin«

Han har haft sina dispyter med skolledningen kring lokalfrågan och vill vara anonym för att inte fresta på relationen ytterligare. Läraren, som vi kan kalla Rickard, jobbar på en fristående gymnasieskola med inriktning på yrkesprogram. Skolan saknar egen idrottssal och Rickard ägnar mycket tid åt att söka efter lediga tider i stadens hallar. Dessutom måste han hålla stenkoll på ekonomin så att inte hyreskostnaderna sticker iväg.

– Ibland blir det för dyrt att boka en hall och det blir att man drar sig för att ha vissa aktiviteter med eleverna, säger han.

Han kan sällan återanvända sina lektionsplaneringar eftersom förutsättningarna ändras från år till år när tillgången på lokaler skiftar.

– Det är trist att inte kunna göra om lektioner som jag vet fungerar bra och som eleverna är nöjda med. I stället fyller jag bara ryggsäcken med nya aktiviteter, konstaterar Rickard.

Rickards skola ligger i en storstad och det blir problem när eleverna måste ta sig till bollhallar och träningslokaler på andra sidan stan.

– Jag försöker förklara i detalj för eleverna hur de ska ta sig fram men de läser inte mejlen. I stället ringer de eller sms:ar en kort stund före lektionen. Många kommer för sent.

I de stunderna kan han verkligen sakna en egen idrottssal.

– Vissa elever skulle inte ha kommit till lektionerna ändå. Men andra hade jag kunnat ta hela vägen i hamn om vi bara hade haft en fast plats att vara på.

Nackdelarna är många men han ser också fördelar med att skifta lokaler. Undervisningen blir mer varierad. Eleverna får testa många aktiviteter och vara i miljöer som de annars inte hade kommit i närheten av.

– Det var lyckat när vi körde pulshöjande träning på en boxningsklubb till exempel.

 

»All utrustning måste bort när lektionen tar slut«

Foto: Staffan ClaessonNya Karlslundsskolan, F–6, i Örebro får ta de tider som blir över i hallarna på gymnasieskolan bredvid. Det har lett till ett splittrat arbetsschema för läraren i idrott och hälsa, Anna-Lena Perpåls Flyning.

– Det är sällan vi har två lektioner i rad vilket gör att all utrustning som plockas fram måste bort igen när lektionen tar slut.

Hon drömmer om att kunna bygga upp avancerade hinderbanor som Ninja warrior och låta dem stå en hel dag.

Undervisningen är inte bara utspridd i tiden utan också i rummet eftersom hon har sina lektioner i tre olika hallar.

– Det mest utmanande blir den ständiga logistiken. Du måste vara extremt planerad och kan sällan vara spontan.

Ett annat dilemma är att idrottslärarna saknar förvaringsutrymmen i direkt anslutning till de hyrda hallarna.

– På ett ställe har vi vårt lektionsmaterial i ett sop­rum bland plastavfall och gamla kartonger.

Nya Karlslundsskolan saknar visserligen egen idrottshall men har å andra sidan tillgång till fantastiska grönytor, enligt Anna-Lena Per­påls Flyning.

– Vi har två konstgräsplaner, skog, ängar och ett friluftsområde i närheten. Det gör att vi kan vara ute året om.

Hon upplever också att hon har skolledningens stöd, vilket underlättar.

– Det gör vårt arbete så mycket smidigare även om vi saknar egen hall.

 

»Vår idrottssal är ett fullt utrustat gym«

Foto: Staffan ClaessonEleverna på NTI-gymnasiet i Stockholm får sin undervisning i idrott och hälsa på ett gym i närheten av skolan. Gymmet, som ingår i en större kedja, har styrketräningsmaskiner, rum för gruppträning och spinning. Läraren Michael Rassmucén gillar att undervisa i den miljön.

– Traditionella idrotter i all ära men det är på den här typen av anläggningar som de flesta kommer att ta hand om sin hälsa under större delen av livet, säger han.

Gymmet är helt enkelt en naturlig plats för att lära elever att ta ansvar för sin framtida träning, tycker han.

– Vi jobbar mycket med frågorna ”Hur?”, ”Vad?” och ”Varför?” när det gäller val av motionssätt för att främja den egna hälsan.

Han kan inte se att eleverna missar några moment i kursplanen därför att skolan saknar en traditionell idrottshall. Däremot har eleverna själva förväntningar om att få spela fotboll eller basket på lektionerna och det får de också göra under utomhussäsongen.

– Det finns konstgräsplaner och street basket-planer i parkerna kring skolan, förklarar Michael Rassmucén.

Att få in moment av friluftsliv är den verkliga utmaningen, enligt honom.
– Men det handlar ju inte så mycket om lokalerna utan om skolans läge mitt i innerstaden.

Vanligt att fri­skolor hyr lokaler

En enkätundersökning som Svenska Idrottslärarföreningen genomförde 2013 visar att åtta av tio lärare alltid har tillgång till en idrottshall under lektionstid. Lärarna på fristående skolor skiljer ut sig. Av dessa är det bara knappt hälften som alltid har tillgång till en idrottshall. Nära en fjärdedel uppger att de alltid undervisar i en annan lokal. En annan lokal kan till exempel vara utomhus, på gym eller hyrda lokaler utan fasta idrottsredskap.

Av de lärare som uppger att all undervisning bedrivs i annan lokal anser drygt hälften att de har mindre goda lokal­mässiga förutsättningar att leva upp till kursplanens mål. En dryg tiondel anser att de inte alls ges förutsättningar att leva upp till målen.

ur Lärarförbundets Magasin