Läs senare

Idrottsministern: »Därför blir det inte fler timmar«

AKTUELLTKvaliteten på idrottstimmarna är alltför låg på alltför många ställen i landet. Det är enligt idrottsminister Gabriel Wikström skälet till att regeringen säger nej till mer idrott och hälsa.

27 Feb 2017
Kontroversiellt. Gabriel Wikströms uttalande om kvaliteten på idrott och hälsalektionerna har upprört många lärare. Foto: Shutterstock

Det var 2015 som Skolverket föreslog att ämnet idrott och hälsa skulle utökas med 100 timmar, från 500 till 600 timmar fördelat över alla stadier i grundskolan. En riksdagsmajoritet är för att göra verklighet av förslaget. I valrörelsen 2014 var även Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven positiv till att utöka antalet lektionstimmar i idrott och hälsa. I regeringsställning har partiet dock ändrat sig. I en intervju med Radiosporten uppgav idrottsministern Gabriel Wikström (S) nyligen att skälet är ”att kvaliteten på idrottstimmarna är alltför låg på alltför många ställen i landet. Kvalitén måste komma i första rummet, vi måste höja kvalitén,
innan vi utökar antalet timmar”.
Via sin pressekreterare Victor Haju förklarar Gabriel Wikström i ett mejl till miVIDA vad det är med idrott och hälsaundervisningen som är för dåligt.
– Det handlar exempelvis om att hitta sätt att få fler elever än i dag att delta i idrott och hälsa. Vi vet att det finns elever som överhuvudtaget inte deltar i lektionerna och att skolk är vanligt i ämnet.
Fler timmar skulle inte få dessa elever att bli mer fysiskt aktiva. Kvaliteten fungerar för många av eleverna, men för dem som inte deltar måste andra sätt användas.
I stället vill regeringen införa mer rörelse under skoldagen. Skolverket har därför fått i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever, såväl flickor som pojkar, i grundskolan, grundsärskolan, special­skolan och sameskolan.

Gabriel Wikström Foto: riksdagen.se

På frågan vad som är regeringens syfte med att vilja införa mer rörelse i skolan – förbättrad hälsa eller förbättrade skolresultat – svarar Gabriel Wikström:
– Både ock så klart. Mer fysisk aktivitet bidrar till bättre skolresultat, det visar exempelvis studien från Bunkeflomodellen. Men vi vet ju också att barn – och vuxna – rör på sig för lite, så det är också ett sätt att förbättra folkhälsan och minska risken för folksjukdomarna.
Tror du att kvaliteten på rörelsen blir bättre när icke idrottsligt utbildade lärare ska ansvara för den?
– Jag tror att det framför allt handlar om att röra sig under hela skoldagen, och då måste ju även lärare som inte är idrottsligt utbildade vara med och ta ansvar för elevernas fysiska aktivitet. Att den fysiska aktiviteten leds av en icke idrottsligt utbildad lärare är bättre än ingen fysisk aktivitet alls.
I uppdraget till Skolverket ingår att verket ska redovisa relevant forskning på området, som studerat effekter på skolresultaten av mer rörelse hos eleverna, och om dessa skiljer sig åt mellan olika åldrar. Dessutom ska myndigheten beskriva i vilken omfattning kommuner redan i dag erbjuder daglig fysisk aktivitet och analysera vilka åtgärder som behövs för att alla elever ska erbjudas mer rörelse under skoldagen och komma med förslag som syftar till detta.
I intervjun med Radiosporten sa Gabriel Wikström att den form av rörelse som regeringen efterfrågar är sådan rörelse som inte kräver dusch efteråt. Det innebär att den rörelse som regeringen vill införa troligen inte kommer upp i den pulsnivå som forskning har visat höjer skolresultaten. Frågan är hur han ser på det?
– Vi behöver givetvis både ock, puls­höjande rörelse men också den enklare mindre ansträngande rörelsen. Dels för att den fysiska aktiviteten ska bidra till bättre skolresultat men också fysisk aktivitet som allmänt bidrar till bättre folkhälsa.
När matematikresultaten sjönk satsade man på den undervisningen och ökar nu antalet timmar, varför gör man inte på samma sätt med idrott och hälsa?
– Vi vill hitta sätt och metoder som bidrar till att barn och unga blir mer fysiskt aktiva. Vi tror inte att vi når de grupper som rör sig minst med fler timmar idrott och hälsa, utan måste hitta andra vägar. Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag som ska redovisas i vår om hur den fysiska aktiviteten ska öka. Jag ser fram emot att få en mängd förslag som vi i framtiden kan implementera i så väl skolan som i övriga livet.

Skolverket ska redovisa resultatet av sitt uppdrag till utbildningsdepartementet
senast 31 mars i år.

ur Lärarförbundets Magasin