Läs senare

Kan få fler timmar än någonsin

Tiden som försvann är på väg tillbaka
med råge. Frågan är vad ännu fler timmar skulle innebära för ämnet idrott och hälsa.

20 Sep 2015

Foto: Anders G Warne
Efter att ha legat relativt stabilt sjönk ämnets timantal 1994. Men det fanns ingen uttalad tanke om att idrott och hälsa inte längre var lika viktigt. I själva verket ville dåvarande regeringen ge mer flexibilitet till skolorna i den anda som rådde efter kommunaliseringen. Mer individualiserad undervisning skulle öka kunskapsresultaten. Flera ämnen blev därför av med timmar till fördel för elevens val som infördes vid sidan av skolans val.

– Det fanns säkert någon slags tanke om att det också kunde bli en förstärkning av tid till idrott och hälsa, säger Suzanne Lundvall, forskare och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Men det visade sig vara ohållbart att ämnets tid minskades samtidigt som den nya kursplanen innehöll mer hälsoteori vid sidan av den fysiska aktiviteten. Timantalet ökades därför till dagens 500 vid millennieskiftet.

Nu diskuterar politiker från båda partiblocken att ge ämnet ytterligare 100 timmar. I våras deltog Suzanne Lundvall i riksdagens öppna utfrågning om idrott och hälsa i skolan. Hennes uppfattning är att politikerna reagerar på forskningsrön om effekter av stillasittande och att fysisk aktivitet kan bidra till höjda skolprestationer.

Kent Andersson, idrott och hälsa- och matematiklärare på Alléskolan i Hallsberg och fackligt aktiv sedan 1980-talet, deltog också i utfrågningen. Han tror att partierna vill öka timantalet av olika skäl. Utöver de anledningar Suzanne Lundvall lyft fram tror han att vissa politiker ser fysisk aktivitet som ett sätt att minska sjuktalen i framtiden.

– Och för andra kan bevekelsegrunden vara av mer idrottslig karaktär, säger Kent Andersson.

Än är det inte klart att ämnet får mer timmar. Ett alternativ är att det blir mer fysisk aktivitet utanför ämnet. Enligt utbildningsdepartementet ska regeringen och alliansen föra samtal om saken.

Kent Andersson hoppas att ämnet får fler timmar för elevernas skull. Därför vill han se timmarna på högstadiet så att det blir ett till pass i veckan. Om de portioneras ut över hela skoltiden med kanske tio minuter längre lektioner märker eleverna inte någon skillnad, tror han. Dessutom skulle större antal lektioner öka behovet av nyanställningar medan en utportionering av tid sannolikt skulle läggas på befintliga lärare.

– Det kommer att vara svårt att hävda att det inte ska ingå i tjänsten, säger Kent Andersson som anser att många har tillräckligt pressade scheman redan i dag.

Linda Månsson är en av dem som har känt sig stressad. Hon har det senaste året haft 1 170 minuter undervisning i veckan fördelat på 13 lektioner som lärare i idrott och hälsa i årskurs 1–6 på två skolor i Simrishamn.

– Det är väldigt intensiva dagar. Efter lektionen är det ju efterarbetstid och förberedelse inför nästa lektion. Jag hinner inte ta någon rast och jag hinner inte heller alltid göra anteckningar, säger hon.

Hon har inte hunnit reflektera över en eventuell utökning av ämnet.

– Det är bra med mer undervisning eftersom det ger bättre betygsunderlag. Det behövs mer tid för alla moment.

Visste du att …

Sverige är ett av de länder som har minst idrott och hälsa i Europa. Det visar den senaste jämförelsen som gjordes av EU:s Eurydice för läsåret 2011/12. Eftersom skolåret och ämnet ser annorlunda ut i de olika länderna är det svårt att jämföra timantalet rakt av. Men klart är att Frankrike och Polen sticker ut i toppen. I botten hamnar Turkiet.

Källa: Eurydice

ur Lärarförbundets Magasin