Ingår i temat
Hälsouppdraget
Läs senare

Kära dagbok … Näring och träning i samverkan

Både hem- och konsumentkunskapslärare och lärare i idrott och hälsa har i uppdrag att undervisa om hälsa. Så varför inte göra det i samverkan?

21 Maj 2013

Foto: Viktor Gårdsäter

På tavlan i hem- och konsumentkunskapssalen i Lemshaga akademi på Ingarö utanför Stockholm är tre versioner av tallriksmodellen uppritade. En ser ut som modellen brukar se ut med ungefär 20 procent protein, 40 procent kolhydrater och 40 procent vitaminer och mineraler. De två övriga är för låg- respektive högförbrukare av energi. På den förstnämnda av dem har mängden vitaminer och mineraler vuxit på kolhydraternas bekostnad. På den sistnämnda är förhållandet det omvända.

– Tänk efter hur mycket ni rör er för det är det som det handlar om, uppmanar Margit Norberg, lärare i hem- och konsumentkunskap, och frågar vad som händer om en lågförbrukare äter som en normalförbrukare.
– Han blir tjock, lyder svaret från flera elever.
– Varför då?, undrar Margit Norberg.
– På grund av för mycket kolhydrater.

Föreläsningen om tallriksmodeller som inleder dag­ens lektion ingår i projektet Hälsa och livstil som Margit Norberg genomför i samverkan med Maria Jonsson, lärare i idrott och hälsa. Under några veckor inleds alla lektioner i hem- och konsumentkunskap i årskurs 8 med korta föreläsningar om sådant som har betydelse för hälsan, exempelvis närings­lära, vikten av en bra frukost, vätskebehov, vila, ­alkohol och tobak.
– Eleverna vill inte sitta still och lyssna på en lång föreläsning om näringsämnen, de vill laga mat. Så ­det är bättre att dela upp teorin och köra korta föreläsningar i början av varje lektion och sedan arbeta praktiskt med det vi gått igenom, tycker Margit ­Norberg.

Den här dagen består det praktiska i att laga en kycklingwok. När föreläsningen är över påbörjas därför ett intensivt sköljande och hackande av orange morötter, röda paprikor och grön broccoli för att bara nämna några av alla färgglada grönsaker som ska ner i pannan. Snart sprids doften av ingefära och vitlök över salen och eleverna börjar duka bordet.

Foto: Viktor GårdsäterBåde under introduktionen av rätten och efteråt, under sammanfattningen av lektionen medan eleverna äter, gör Margit Norberg återkopplingar till den teoretiska föreläsningen.
– Varifrån kommer kolhydraterna i dagens rätt?
– Från nudlarna.
– Proteinet?
– Från kycklingen.
– Och vitaminerna och mineralerna?
– Från grönsakerna.
– Ja, i den här rätten verkligen dräller det ju av mineraler och vitaminer. Att woka är ett bra sätt att tillaga grönsaker eftersom vitaminerna då finns kvar i grönsakerna även efter tillagningen, säger Margit Norberg.

Hon konstaterar också att den här rätten är bra på många fler sätt; den är inte bara nyttig, den är snabb att göra och den är billig. Den är alltså en perfekt rätt att laga till hemma och bjuda familjen på.
– Så vi ska äta den typ varje dag då, undrar en elev.
– Nej, inte varje dag, men ibland. Du vet vad vi har sagt, ingen mat är så bra att vi ska äta den varje dag. Och ingen mat är så dålig att vi aldrig kan äta den, svarar Margit Norberg.

Det får en elev att berätta att han nyligen såg ett inslag i Vetenskapens värld på teve om en brittisk tjej som enbart äter chips och har gjort så i många år. Berättelsen får klasskamraterna att protestera: ”Det är inte möjligt”, ”Hon borde ju vara död”, ”Det går inte att bara leva på chips”.

Även Margit Norberg ser skeptiskt ut och ifrågasätter om tjejen verkligen mår så bra. Men killen som såg inslaget kan inte berätta så mycket mer, och ingen annan har sett programmet, så ämnet får lämnas därhän med konstaterandet att människor normalt behöver fler näringsämnen för att må bra, och inte utveckla bristsjukdomar, än de som finns i chips.

Dessutom behövs, som de olika tallriksmodellerna visar, en balans mellan mängden näring vi människor får i oss och mängden energi vi gör av med. I projektet Hälsa och livsstil ingår därför att alla åttor under en vecka ska fylla i en kost- och motionsdagbok. Sedan ska de diskutera om dagböckerna avslöjar en allsidig kost och träning i balans, eller om det finns något som kan ändras.

Foto: Viktor GårdsäterPå åttornas lektioner i idrott och hälsa pågår under projektet ett experiment. En titt in i idrottssalen avslöjar full aktivitet på Maria Jonssons lektion. Det boxas, hoppas hopprep, görs situps, armhävningar, utfall och mycket, mycket mer. Svetten rinner och ansiktena färgas röda under de fyrtiofem sekunder som fyspasset pågår, sedan är det trettio sekunders återhämtning innan aktiviteten återupptas.
– Fuska inte, jobba hela fyspasset, annars lägger jag till fler sekunder, ropar Maria Jonsson strängt, men med glimt i ögat.

Dagens lektion är en upprepning av den förra. Skillnaden är att eleverna då inte skulle äta någon frukost före lektionen medan de i dag ska ha ätit en ordentlig frukost helt enligt tallriksmodellen. Experimentet består i att känna efter om bränsleintaget, eller bristen på bränsleintag, gör någon skillnad för hur mycket man orkar.

Två elever som följer instruktionerna och tar i ord­entligt är Wilma Bjurberg och David Jacobsson. Direkt efteråt tycker David Jacobsson att han definitivt kände en skillnad mellan dagens lektion och den förra.
– Jag orkade mer nu, konstaterar han.
Wilma Bjurberg tycker det är lite svårare att avgöra.
– Jag vet inte riktigt, jag hade träningsvärk förra lektionen så den var jobbig för det, och det hade jag inte nu, så det är lite svårt att jämföra. Men jag tycker att jag hade lite mer energi i dag.

Efter dagens lektion, liksom efter denna förra, får alla elever fylla i ett papper med vad de ätit före lektionen och hur det känns nu efteråt. Nästa lektion ska de få titta på sina svar och utifrån dem besvara ytterligare tre frågor: ”Vad blev resultatet/upplevelsen av att inte äta, jämfört med att äta enligt tallriksmodellen? Varför blev resultatet som det blev? Din fysiska förmåga, hur påverkas den av kosten du ätit?” Slutsatsen lämnas sedan in skriftligt som en del av examinationen.

Både Maria Jonsson och Margit Norberg ser fördelar med att samverka kring undervisningen i hälsa. Dels sparar det tid, dels ser eleverna att ämnena hänger ihop.
– Ju fler ställen som talar om samma sak desto verkligare för eleverna, påpekar Margit Norberg.

Det gemensamma projektet Hälsa och livsstil lever väl upp till Lemshaga akademis vision om ett autentiskt lärande.
– Vår undervisning ska vara verklighetsnära, eleverna ska få lära sig på riktigt. Kost- och motionsdagboken och experimentet i idrott och hälsa är två exempel på hur vi försöker uppnå det, säger Maria Jonsson.

Hon berättar att det händer att elever tror att de får sämre betyg om de i kost- och motionsdagboken skriver att de bara äter pizza och annan skräpmat, men så är det förstås inte.
– Det är slutsatserna som är de viktiga. Att eleverna visar att de ser och förstår sambanden och kommer med förslag på förbättringar.

Margit Norberg och en annan av lärarna i idrott och hälsa på skolan, Ann-Charlotte Olofsson, startade upp Hälsa och livsstils-projektet för tre år sedan då det fanns en grupp duktiga flickor i nian ”som höll på att jobba ihjäl sig”.
– De var jätteduktiga, men inget annat än MVG i alla ämnen dög. Till slut var de alldeles tröttkörda. Då pratade vi lärare ihop oss och bestämde oss för att starta ett hälsoprojekt, berättar Margit Norberg.

Sagt och gjort, projektet sattes ihop och genomfördes. Eleverna gav bra respons och lärarna upplevde det som lyckat.
– Om det verkligen gav något resultat är förstås svårt att mäta, men det vi hoppades på var att i alla fall få dem att tänka till genom att prata om det. Det är så lätt att gå runt och klaga på att man inte mår bra, men inte se sin egen del i det. Vi vill få eleverna att förstå att de själva kan påverka hur de mår, säger Margit Norberg och får medhåll av Maria Jonsson.
– Tanken är att de ska få syn på hur deras livssituation ser ut vad gäller kost och träning och bli uppmuntrade att förändra det som inte är tillräckligt bra.

Mer om projektet
I kost- och motionsdagboken ska eleverna varje dag i en vecka under rubrikerna frukost, lunch, middag och mellanmål/övrigt fylla i vad de har ätit samt sortera det under rubrikerna kolhydrater, protein, fett och dryck.

Dessutom ska de kryssa i om de utövade någon form av fysisk aktivitet och besvara frågorna vad, hur länge, intensitet/trötthet, dagsform, antal timmar sömn och om de vaknade utvilade.

I grupper om tre ska de när veckan är slut diskutera om dagböckerna avslöjar en allsidig kost och träning i balans, eller om det finns något som kan ändras för att individerna ska må bättre. En sammanfattning av varje grupps diskussion och slutsats ska lämnas in skriftligt som en del av examinationen.

Den ena åttondeklassen har sin lektion i idrott och hälsa före lunch. För dem består experimentet i att träna utan att ha ätit frukost, respektive att träna efter att ha ätit en ordentlig frukost sammansatt efter tallriksmodellen.

Den andra åttondeklassen har sin lektion efter lunch. För dem består experimentet i att träna efter att bara ha ätit lite sallad till lunch, respektive att träna efter att ha ätit en ordentlig lunch sammansatt efter tallriksmodellen.

ur Lärarförbundets Magasin