Ingår i temat
Nyanlända
Läs senare

Kartläggning ska ge flygande start

Vad vet nyanlända om innebandy? Varför är Coca-Cola ett bra alternativ som måltidsdryck? Ett nytt kartläggningsmaterial ska sätta fingret på nyanländas ämneskunskaper.

24 Nov 2015

I början av nästa år släpper Skolverket ett material som ämneslärare kan använda för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper.Foto: Linus Hallgren
– Det handlar om att göra en grov uppskattning av var eleven befinner sig så att undervisningen snabbt kan ta vid där, säger Suzanne Lundvall, docent i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Hon har varit med och tagit fram materialet för idrott och hälsa som är relaterat till kunskapskraven och det centrala innehållet i ämnet. Elevens kunskaper kartläggs genom samtal och praktiska övningar som börjar på en grundläggande nivå och gradvis blir svårare.

– När eleven slår i taket på ett område så vet läraren att det är där undervisningen ska börja, förklarar Suzanne Lundvall.

Hon tar orientering som exempel.

– En av uppgifterna börjar med att eleven ska rita sin väg till skolan, berätta hur den ser ut och vad man passerar. Nästa steg är att eleven får göra en skiss över rummet där eleven och läraren sitter. Till sist kan eleven få gå en skolgårdspromenad efter en karta.

Även kartläggningen i hem- och konsumentkunskap bygger på praktiska övningar och samtal. Som underlag för samtalen finns bilder på mat i olika delar av produktionskedjan från odling till avfallshantering.Foto: Privat
– Bilderna är tagna över hela världen för att eleverna ska känna igen sig, berättar Jenny Rendahl, hem- och konsumentkunskapslärare och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon anser att det är viktigt att frigöra sig från den svenska kontexten.

– Nyanlända känner inte till tallriksmodellen men kan förklara varför linsgryta med bröd är en komplett måltid. Vi tänker att Coca-Cola är onyttigt men i ett område utan rent vatten kan dryck på burk vara det rationella valet, säger hon.

Suzanne Lundvall, vid Gymnastik- och idrottshögskolan, är inne på samma spår.

– En nyanländ elev har troligen aldrig mött innebandy. Vill du veta om eleven tränat öga-hand-koordination, bollkontroll och lagspel är det bättre att visa bilder på olika lagsporter, till exempel en världssport som cricket.

Kartläggningen resulterar i en kunskapsprofil för varje elev. Den kan sedan användas för att planera undervisningen, enligt Jenny Rendahl.

– Det visar sig kanske att eleven har en god förmåga att resonera om mat i förhållande till hälsa och ekonomi men missar miljöaspekterna. Då behöver eleven jobba extra med de frågorna.

Så går det till

VEM?

Kartläggningen bör göras av en lärare med kunskaper i det aktuella ämnet. Läraren behöver ofta hjälp med översättning av till exempel tolk, modersmålslärare eller studiehand­ledare.

HUR?

Kartläggningen kan göras med en enskild elev eller flera elever samtidigt och det tar omkring 70 minuter att genomföra samtliga moment.

VAD?

Hem- och konsumentkunskap

Förmågor:

  1. Planera och tillaga mat och måltider.
  2. Hantera och lösa praktiska situationer i hemmet.
  3. Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Moment:

  1. Samtal kring bilder på livsmedel i hela kedjan från produktion till avfallshantering.
  2. En praktisk övning i köket där eleven får laga vad den vill utifrån de livsmedel som finns till hands.

Idrott och hälsa

Moment:

  1. Allmän orientering om elevens erfarenhet av ämnet.
  2. Praktisk uppgift om allsidig rörelse­förmåga.
  3. Samtal om utevistelse och att orientera sig.
  4. Samtal om hälsa och livsstil.
  5. Samtal om vattenvana, simkunnighet och säkerhet kring vatten.

Alla artiklar i temat Nyanlända (8)

ur Lärarförbundets Magasin