Läs senare

Köttet är centralt i hem- och konsumentkunskapen

27 Feb 2017
Illustration Valero Doval

Ingela Bohm har undersökt lärares och elevers syn på olika sorters mat i hem- och konsumentkunskap. Genom att observera och spela in fem lärares och 59 elevers samtal under 26 hem- och konsumentkunskapslektioner på fem olika skolor fick hon veta vad de tyckte om grönsaker, kött, vegetarisk mat och sötsaker.
– Jag valde de fyra områden som väckte mest känslor och som ledde till mest diskussioner under lektionerna, kommenterar Ingela Bohm.

Bakgrunden till hennes intresse för hur lärare och elever ser på olika sorters mat går tillbaka till den egna lärarerfarenheten.
– Jag märkte när jag jobbade som lärare att det för vissa elever kan bli en krock mellan den psykosociala hälsan och den fysiska. Mellan hur vi använder mat i verkligheten och det som vetenskapen säger om näringsämnen, sjukdomar och hälsa, berättar Ingela Bohm och fortsätter:
– I avhandlingen fick jag ett kvitto på att det stämmer att den sociala identiteten kan stå i vägen för hälsobudskapet.
Avhandlingens resultat visar att när det gäller grönsaker är det oftast smaken som får styra under lektiorna. Eleverna fick ofta själva välja vilken grönsak de ville ha som tillbehör. Undantaget var om receptet gjorde en viss grönsak obligatorisk, då blev den väldigt svår att undvika för eleverna. Ofta användes grönsakerna för att lösa en viss uppgift – till exempel för att få mer kalcium i måltiden – och då användes just den grönsaken även om de som lagade maten inte gillade den. Eleverna såg grönsaker som allmänt nyttiga förutom i några fall då de ansågs tomma och värdelösa.
– Det fanns förstås även elever som gillade grönsaker men många ignorerade dem när de kunde, säger Ingela Bohm.
Kött var däremot något väldigt centralt. Kött kunde användas som relationsbyggare mellan elever – grönsaker som blev över kastades bort men kycklingsskinn som någon inte ville ha gavs bort till någon annan – och för att markera status. Kött ansågs både livsnödvändigt och hälsosamt och förknippades med protein som i sin tur kopplades till manlighet, muskler och styrka. Samtidigt kunde kött också vara farligt för hälsan om man åt för mycket mättat fett eller protein.
– Det är märkligt att det är så stort fokus på kött som källa till protein eftersom folk i Sverige sällan lider brist på protein. I stället kunde man prata om kött som en källa till järn eftersom det faktiskt är något som en del, framför allt elever som menstruerar, lider brist på, kommenterar Ingela Bohm.

Ingela Bohm är legitimerad hem- och konsumentkunskaps­lärare och dietist.

Ingela Bohm Foto: Umeå universitet

Hennes avhandling ¨Vi e gjord av kött, varför ska vi äta grönsaker då?¨ las fram vid Umeå universitet 16 december 2016 som en del av Nationella Forskarskolan i Hem- och konsumentkunskap. Den går att ladda ner på umu.diva-portal.org.

Vegetarisk mat definierades som avsaknad av kött, och när eleverna skulle laga något vegetarisk hade de svårt att hitta något att laga. Detta eftersom de letade efter recept som inte innehöll kött i stället för att leta efter något som lät gott. Det var bara vegetarianerna som åt av den vegetariska maten om det samtidigt serverades en rätt med kött, och det var svårt för icke-vegetarianer att få tillgång till vegetarisk mat om det inte var ett särskilt lektionstema. Vegetarisk mat sågs som ”tom”, annorlunda och som ett ouppnåeligt ideal.
– Samtidigt fanns det elever som vid andra tillfällen sa sig gilla mat som var vegetarisk, till exempel tomatsoppa, fast de inte tänkte på att den var det. Så kanske borde lärare inte prata så mycket just om begreppet vegetarisk mat eftersom det tydligen låser sig för vissa elever då, utan i stället prata om olika rätter, föreslår Ingela Bohm.
– Man skulle även kunna prata mer om grönsaker som alternativa källor till protein, fortsätter hon.
Som lärare såg Ingela Bohm lektionerna när de tillagade sötsaker som något trevligt, men under avhandlingsarbetet insåg hon att sötsakerna också gav upphov till konflikter. Detta eftersom de var så populära att eleverna blev osams om hur de skulle tillagas för att bli perfekta. Sötsakerna användes också för att markera vänskap och ovänskap. Resultatet blev ofta att en dålig stämning spred sig i hela gruppen som läraren inte märkte, alternativt inte kopplade till sötsakerna. Trots att sötsakerna ansågs så åtråvärda sågs de också som farliga, äckliga och onödiga.

Avhandlingens resultat har fått kollegor från hela landet att höra av sig till Ingela Bohm och berätta att de inte känner igen sina elevers åsikter i de studerade elevernas syn på kött och vegetarisk mat.
– Min studie genomfördes i Västerbotten och Ångermanland, på skolor i allt från en pytteliten ort till en ganska stor stad. På den centrala skolan i staden var eleverna något mer positiva till vegetarisk mat så kanske är detta något som skiljer stad och landsbygd åt. Det är intressant att vi har så olika förutsättningar på olika håll i landet men samtidigt ska följa samma kursplan, säger Ingela Bohm.

Ingela Bohm ger fem förslag på hur lärare kan försöka komma tillrätta med de problem som hennes avhandling visar att ämnet har.

  1. Fokusera på sensorisk träning, experimentell matlagning och måltider som bygger på redan populära rätter.
  2. Utmana synen på normalitet genom sättet att prata om och hantera olika sorters mat.
  3.  Jobba för att göra matlagningen och måltiderna mer socialt inkluderande.
  4. Utforska den psykosociala dimensionen av hälsa på samma nivå som den fysiska för att elever ska kunna resonera kring sina matval utifrån smak, kultur och sociala relationer.
  5. Undvika fällan att betygsätta elevers smak och kulturella bak­grund.

ur Lärarförbundets Magasin