Läs senare

Kräv betalda arbetskläder

LÄRARVARDAGMatfett, minusgrader, regn och timmar vid spisen eller ute i skogen. Arbetsvardagen sliter hårt på kläderna för lärare i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. Ändå vill inte alla arbetsgivare betala för arbetskläder.

16 Nov 2017
Bild: Janette Bornmarker

De första tio åren kom arbetskläder inte på tal. Daniel Altin, lärare i idrott och hälsa på Renforsskolan i Vindeln, tänkte många gånger tanken, men kom sig inte för att ta upp ämnet med rektorerna på skolorna där han arbetade. Som så många andra stod han själv för utgifterna för regn- och vinterkläder, hjälmar, skor och all annan personlig utrustning som jobbet krävde.
– Men till slut kände jag att jag hade tröttnat på att använda mina egna kläder. Ska jag ut i skogen och sätta upp en orienteringsbana vill jag inte använda mitt privata Haglöfsställ för 2 500 kronor, och jag tycker inte att jag ska behöva ha dubbla uppsättningar för att kunna vara rätt klädd på jobbet.

Daniel Altin gick till sin rektor, argumenterade för att få köpa utomhuskläder – och fick ja.
Även Anders Celander, lärare i idrott och hälsa på Munkhätteskolan i Malmö, gick in till rektorn och bad om arbetskläder efter att hans privata vinterjacka blivit förstörd i jobbet.
– Hon sa ja direkt. Jag fick åka till en namngiven butik och välja ut kläderna själv.

Anders Celander köpte ett underställ, en funktionströja och ett vind- och vattentätt skalställ.
– Jag handlade så att jag kan klä mig lager på lager, som jag lär eleverna. Nu har jag så att jag klarar mig ganska bra en normal skånsk vinter.

På Pia Oredsson-Tembers lektioner i hem- och konsumentkunskap spelar kläderna en roll i undervisningen. När det ringer in till lektion skyndar sig hennes elever på Alléskolan i Åtvidaberg att kasta på sig kockförkläden och kockmössor. Pia Oredsson-Tember själv bär alltid serveringsförkläde med fickan full av provsmakningsskedar.
– Många elever tittar på kockprogrammen på teve och blev överlyckliga när de fick börja använda de här kläderna.

Men det var inte Alléskolans ledning som beviljade kockkläder till elever och lärare. Dem har Pia Oredsson-Tember med skolledningens goda minne själv ordnat från en tidigare arbetsgivare.
– Jag håller på mycket med teater, och vet vad kläder kan göra för att höja män­niskors energi och inspiration. Så när hotell- och restaurangprogrammet, där jag jobbat tidigare, skulle läggas ned bad jag att få överta deras kläder. Och det fungerar precis likadant i skolan som på scenen. Kläderna motiverar eleverna och höjer statusen på ämnet.

Pia Oredsson-Tember tycker att hon och hennes kollegor borde ha en klädpott hos arbetsgivaren.
– Jag har tänkt mycket på det. Det blir ett otroligt slitage, med matfett och stänk som förstör våra privata kläder.

Flera gånger har hon luftat sina åsikter med tidigare arbetsgivare – utan att få gehör.
– Nu har jag släppt det. Jag använder svarta klänningar där fläckar som inte går bort i tvätten inte syns. Men jag tycker verkligen att vi borde få ett bidrag till våra arbetskläder – inte minst skodonen. Vi är ju på benen hela tiden, och fotriktiga skor är dyra.

Egentligen borde det finnas centrala riktlinjer för att lärare som bedriver undervisning som kräver särskilda kläder ska kunna få dem betalda av arbetsgivaren, tycker Daniel Altin.
– I grund och botten är det ju en arbetsmiljöfråga.
Arbetskläder har länge diskuterats bland medlemmarna, berättar Hans Flygare, ombudsman på Lärarförbundet.
– Vi har på olika sätt drivit frågan, till exempel i centrala kollektivavtalsförhandlingar, men tyvärr utan framgång. Därför tror jag att det kan bli svårt att få igenom centrala riktlinjer med tvingande regler, säger han.

Hans tips till medlemmarna är att i stället driva frågan lokalt.
– Det finns flera exempel på lokala initiativ som lyckats. Därför gör vi bedömningen att det är mer framgångsrikt att driva frågan lokalt.

Marknadsföring kan vara ett bra argument för att få skolor att köpa in arbetskläder, menar Eric Dahlström på Sveriges idrottslärarförening, som i samarbete med en försäljare och en tillverkare av sportkläder tagit fram en rabatterad kollektion med profilkläder för idrottslärare.
– När vi införde möjligheten att få skolans namn tryckt på kläderna blev det ett jätteuppsving i intresset från skolorna. Med skolans logga på ryggen blir det lättare att få igenom köpet som avdragsgilla arbetskläder, eller som en del i skolans marknadsföringsbudget. Idrottslärare är ju de representanter för skolan som syns mest ute i samhället.

Hans Flygare ser klädkollektionen som ett positivt initiativ, men tror inte att det blir aktuellt för Lärarförbundet att följa exemplet.
– I våra medlemsundersökningar har liknande erbjudanden inte kommit högt på listan över vad medlemmar tycker att den fackliga organisationen ska erbjuda.

Till de lärare som fått nej till betalda arbetskläder ger han rådet att inte ge upp.
– Samla ihop argument och ställ frågan igen. Det borde vara självklart att få arbetskläder om man har ett onormalt slitage. Om man dessutom använder skolans logga är det ju jättepositivt för skolans varumärkesidentitet, säger han och fortsätter:
– Ett argument som biter i dessa tider av lärarbrist är att arbetsgivaren får chansen att på ett väldigt konkret sätt vara en god arbetsgivare. Här kan Lärarförbundet vara en självklar plattform att agera inom. Prata med ditt ombud eller avdelningsstyrelsen, som har tillgång till både formella och informella kanaler.

Så får du skolan att betala dina arbetskläder

  1. Argumentera. Förklara varför du behöver arbetskläder och styrk din begäran med genomtänkta argument, som:
    Marknadsföring. Jackor, träningsställ och kockkläder med skolans logga bygger skolans varumärke och kan ses som ett led i profileringen utåt.
    Arbetsmiljö. Att kunna vara klädd efter jobbets förutsättningar och kunna möta de krav som ställs utifrån faktorer som väder, hygien och säkerhet vid olika lektionspass, utan att behöva tära på privatekonomin, är en arbetsmiljöfråga.
    Föredöme. En lärare ska vara en förebild för eleverna och behöver därför föregå med gott exempel gällande klädsel på lektionstid.
  2. Om du får nej: Din lokala fackliga organisation kan hjälpa dig att driva frågan.

ur Lärarförbundets Magasin