Ingår i temat
Learning study
Läs senare

Learning study: »Det är en kollektiv resa«

Djupdykning. Learning study är en populär form av kollegialt lärande som passar lika bra för ämnen som hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa som för matematik och NO. Det anser handledarexperten Henrik Hansson.

01 Mar 2013

Illustration: Maja Modén
Att göra en learning study tar tid. Tid som många lärare inte upplever sig ha. Men som de nog ändå borde prioritera framför alla andra måsten. Syftet med en learning study är nämligen att få eleverna att lära sig det läraren avser att de ska lära sig. Något som bör vara essentiellt för alla lärare oavsett ämne.
– Fördomen att learning study är ett matteprojekt beror på att det främst är inom det ämnet som det hittills funnits pengar till kompetensutveckling. Men nu börjar allt fler ämneslärare få upp ögonen för metoden, säger Henrik Hansson, lärare i matematik och idrott och hälsa som numera handleder learning studies på heltid.

Några som dock ännu inte riktigt gett sig in i leken är lärarna i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. Detta fast de ämnena har minst lika mycket att vinna på metoden som övriga ämnen, enligt Henrik Hansson.

– Inom svenskämnet fokuserar i dag många learn­ing studies på svåra begrepp som lärarna lätt tar för givet att eleverna förstår. Det kan jag tänka mig skulle kunna vara fallet även inom hem- och konsumentkunskapen. Ta till exempel ett begrepp som energirik mat. Hur många elever förstår egentligen det, frågar han retoriskt.

Hans kollega Maria Bergqvist, som har handlett en learning study i textilslöjd, håller med om att begreppsförvirring kan vara ett skäl till att eleverna inte lär sig det som ämneslärarna avser att de ska lära sig.

– Att jag själv inte är någon fena på att sy visade sig vara en fördel eftersom lärarna jag handledde hade svårt att förstå vad det var som eleverna inte förstod. För lärarna var begreppen så självklara att de först inte såg problemet.

Inom idrott och hälsa kan en learning study vara ett sätt att komma tillrätta med undervisningens brist på kunskapsstegring. En brist som bland annat Skolinspektionen har kritiserat.

– Det handlar om att vända på steken och fundera kring hur vi kan undervisa så att även de som inte har fall­enhet för ett ämne lär sig, säger Henrik Hansson.

Han och Maria Bergqvist arbetade tidig­are som lärare på Öjersjö skolor i Partille utanför Göteborg och var med i den första gruppen av svenska matematiklärare som fick genomföra learning studies. I en learning study undersöks och utvecklas innehållet i en lektion systematiskt. Metod­en är knuten till en vetenskaplig teori som kallas variationsteorin och fokuserar på vad eleven ska lära sig – lärandeobjektet – och vad det innebär att kunna det, samt vad som kan vara svårt att förstå i det, det vill säga vilka är de kritiska aspekterna.

Första steget är att bestämma lärandeobjektet, det vill säga exakt vad eleverna ska lära sig. Det andra steget består av att hitta de kritiska aspekterna, det vill säga vilka är knytpunkterna som eleverna måste få syn på och lära sig behärska för att kunna lära sig det som läraren vill att de ska lära sig. I det här steget ingår även för läraren att förstå vad som är svårigheterna med att lära sig behärska de kritiska aspekterna. Det tredje steget handlar om att variera innehållet i undervisningen på ett sådant sätt att eleverna själva får syn på och förstår vilka de kritiska aspekterna är och hur de ska kunna behärska dem.

– Vi kan ta en lektion i volleyboll som exempel. Jag som lärare i idrott och hälsa kan då bestämma mig för att lärandeobjektet ska vara hur man slår regelmässigt korrekta grundslag, säger Henrik Hansson och fortsätter med att påpeka att det vanligaste misstaget en lärare gör är att vilja för mycket och till exempel bestämma att lärandeobjektet ska vara att lära sig spela volleyboll direkt.

– Det är förstås alldeles för stort. Man måste avgränsa. Men innan jag började arbeta med learning study hade det varit mitt lärandeobjekt.

Ett av volleybollens tre grundslag är baggerslag. För läraren, som lärt sig avgränsa sitt lärandeobjekt, gäller det att fundera ut vilka de kritiska aspekterna är för att slå ett regelmässigt korrekt baggerslag. Som till exempel att hålla ihop händerna, träffa bollen med underarmarna, vara placerad på rätt ställe och inte vifta med armarna utan slå slaget med kroppskontroll med hjälp av knäna.

– Sedan visar jag eleverna genom att först slå ett felaktigt slag och sedan ett korrekt. Och så får de fundera över varför det ena blev rätt och det andra fel. Därefter får de själva testa och observera varandra tills de fått en egen förståelse för vilka de kritiska aspekterna är och hur man måste göra för att behärska dem när man ska slå ett regelmässigt korrekt baggerslag, säger Henrik Hansson.

Att variera innehållet i undervisningen så att eleverna får se flera exempel på både rätt och fel är viktigt. En svårighet med att genomföra en learning study är att många lärare är ovana att prata om innehållet i undervisningen.

– Vi lärare är i dag väldigt duktiga på att arbeta i arbetslag och diskutera temaområden, organisation och elevärenden. Men själva innehållet i vår undervisning pratar vi nästan aldrig om, konstaterar Henrik Hansson.

Han rekommenderar därför att man använder sig av en erfaren handledare första gången man ska göra en learning study. Handledaren kan då hjälpa gruppen över de initiala svårigheterna som känslan av att blotta sig när lektionen man håller i ska filmas och studeras av ens kollegor.

– Då är det viktigt att inse att det är en kollektiv resa. Det är inte den enskilda läraren som studeras utan undervisningens innehåll. Jag som enskild lär­are testar bara det upplägg som vi som grupp har bestämt, påpekar Henrik Hansson.

En learning study genomförs oftast i grupp om tre till fem lärare. Att göra en learning study på alla moment som ingår i ett skolämne går förstås inte, för det räcker inte tiden till. Men det fiffiga är, enligt Henrik Hansson, att det inte heller är nödvändigt. Redan efter att man har gjort en learning study har man fått med sig ett helt nytt tänk som man kan applicera på alla övriga delar i sin undervisning. Och även ta med sig till andra ämnen om man är flerämneslärare.

– Jag brukar rekommendera att man efter att ha genomfört sin första learning study fortsätter att ta sig tid att sitta ner med en ämneskollega minst en timma varje vecka och diskutera innehållet i undervisningen, säger Henrik Hansson.

Är man ensam lärare i sitt ämne på skolan kan man ta kontakt med en ämneskollega på en annan skola och diskutera med henne eller honom. Går det inte att få till ett fysiskt möte kan ett telefonmöte vara bättre än inget möte alls.

– Det viktiga är att man inte är helt ensam. För är man det kan inget man gör bli bättre än vad man själv är, men är man två kan man få nya perspektiv och utmanas och utmana att tänka nytt, poängterar Henrik Hansson.

Mer om learning study:

Learning study som modell arbetades fram av Ference Marton, professor emeritus vid Göteborgs universitet, i samarbete med bland andra professor Lo Mun Ling vid Hong Kongs universitet när Ference Marton var gästprofessor där under några år runt 2000-talets början.

En learning study är baserad på en vetenskaplig teori, kallad variationsteorin, som Ference Marton till stora delar ligger bakom.

Likheter finns mellan learning study och lesson study, men en lesson study är inte baserad på variationsteorin. Ursprunget till lesson study återfinns i Japan på 1920-talet.

En learning study är mer koncentrerad till undervisningens innehåll medan en lesson study mer fokuserar på en lektion som helhet. Båda är en form av aktions-lärande.

År 2003 blev Öjersjö skolor i Partille utanför Göteborg försökskola för att introducera learning study i Sverige.

 

Lästips:

”Learning study – undervisning gör skillnad”, av Tuula Maunula, Joakim Magnusson och Christina Echevarria (red), utgiven av Studentlitteratur 2011.

Göteborgs universitets webbsida om learning study och lesson study: ls.idpp.gu.se

Henrik Hansson och Maria Bergqvists webbsida: learningstudy.se

ur Lärarförbundets Magasin