Läs senare

Med koll på normerna

Klass 9A är överens: Mycket hår på bröstet och en liten penis ingår inte i det manliga kroppsidealet. − Men vem avgör vad som är okej? undrar idrottsläraren Johan Häggman.

04 Maj 2016
Med koll på normerna
Levande diskussion. Johan Norrman uppmuntrar eleverna att uttrycka sina tankar om kroppsideal. Foto: Emelie Asplund

Foto: Emelie Asplund

Trots att klassrummet på Kålltorpsskolan i Göteborg är fyllt med 24 elever, är det alldeles tyst. Alla läser koncentrerat ett inlägg av jämställdhetsbloggaren Peter Billing som handlar om kroppsideal och dubbelmoral. Inlägget har fått över 80 kommentarer som speglar olika åsikter. Efter några minuter bryts tystnaden av elevernas spontana reaktioner och de börjar diskutera i smågrupper.− I den här kommentaren blir kvinnan värsta slaven till mannen som har pengar och makt. Kvinnan har bara sin kropp, utbrister Filippa Lundberg.

− Klaga inte på män! Vi har ingen aning om hur det känns för en man som bara förknippas med pengar. Han blir inte någon riktig person han heller, svarar Filip Möller.

Efter en stund diskuterar eleverna sina synpunkter i helklass. De är ense om att inlägget handlar om hur män och kvinnor objektifierar varandra.

− I bloggen förknippas män med yttre framgång och kvinnor med sina kroppar. Men hur är det, finns det något kroppsideal för män? frågar läraren Johan Häggman.

− Ja, David Beckham. Han är vältränad och har muskler. Är man både rik och har snygg kropp då är man mäktig, menar Anton Mannervik Peterson.

Klassen delas in i två grupper, en med tjejer och en med killar. Båda grupperna ska skriva ner kroppsattribut som män respektive kvinnor inte ska ha. Listorna fylls snabbt på. När de jämför resultaten visar det sig att grupperna tycker nästan likadant. Kvinnor ska till exempel inte ha små läppar, vara överviktiga eller ha kroppsbehåring. Männen ska inte ha små penisar, mycket hår på bröstet eller ha få synliga muskler.

− Vad är det för skillnad på mycket och lite kroppsbehåring? Vem är det som avgör vad som är mycket och lite? Och varför är penisstorleken så betydelsefull? undrar Johan Häggman.

Hans frågor väcker tankar hos eleverna. Det finns inte några självklara svar.

− Jag tror egentligen inte att killar vill ha de smala modelltjejerna. Många kroppsideal stämmer inte med hur vi vill ha det, säger Clara Kihlberg.

Johan Häggman undervisar i idrott och hälsa samt religion men är också förstelärare i genus och normkritik. Det normkritiska förhållningssättet genomsyrar hans undervisning. Samtidigt kan det vara svårt att ringa in vad det innebär, förklarar han.

− Jag försöker till exempel använda neutrala ord. I dansundervisningen pratar jag aldrig om kill- eller tjejsteg och jag använder orden förare eller följare i stället för manliga eller kvinnliga roller.

Hans mål är att få alla elever att känna sig bekväma på idrottslektionerna.

− Idrott och hälsa kan vara ett kritiskt ämne för många. Deras kroppar blir synliga för andra och de påverkas av kroppsideal och prestationskrav.

Johan Häggman låter eleverna jobba mycket i smågrupper och med samarbetsövningar för att skapa trygghet och ett tillåtande klimat i klassen. Han försöker också stärka deras självkänsla genom att erbjuda olika övningar som de kan välja mellan, till exempel när de håller på med redskap eller hinderbanor. Meningen är att varje elev ska kunna känna att han eller hon kan lyckas.

− Men duschen efteråt skapar obehag hos många. Där märker de hur andras kroppar ser ut och de jämför sig. Samtidigt är det just i duschen som eleverna har möjlighet att upptäcka att kroppar kan se ut på många olika sätt och kunna genomskåda att reklamens kroppsideal inte stämmer överens med verkligheten.

I en pågående enkätundersökning försöker han ta reda på varför elever undviker att duscha. Hans förhoppning är att hitta orsaker som de kan jobba vidare med.

Från och med årskurs 6 arbetar eleverna regelbundet med frågor som handlar om kropps­ideal, genus och normer i ämnet idrott och hälsa. Helst skulle Johan Häggman vilja varva kortare teoridiskussioner med den vanliga idrotten. Men eftersom det saknas teknik och inter­net­anslutning i idrottshallen, blir det enklare att förlägga hela teorilektioner till elevernas hemklassrum.

− När vi jobbat några år med frågorna blir eleverna öppnare med sina funderingar. Jag märker att tjejerna är mer vana vid att prata med varandra till exempel om den egna kroppen. Killarna funderar i det tysta.

Inom ramen för sin tjänst som förstelärare planerar han att starta en diskussionsgrupp för killar i årskurs 7, som ska lyfta frågor kring manliga ideal och beteenden.

− Jag vill öppna upp för diskussioner om normfrågor och få ungdomar att bli mer kritiska till budskap i medierna.

Innan lektionen är slut får eleverna ytterligare en uppgift. De ska svara på frågan om vem som har störst påverkan på deras kroppsideal. De väljer svar genom att gå till ett av klassrummets fyra hörn som representerar familj och släkt, kompisar, skola respektive media. Albin Lycke har svårt att bestämma sig. Till slut går han till hörnet familj och släkt.

− Det är min storasyster som allra mest har format mina kroppsideal. Sen jag var liten har hon sagt till mig hur jag ska se ut och hur jag ska klä mig, säger han.

Alla de andra väljer hörnet som representerar media.

− Det är kroppar som visas upp i filmer, reklam och på sociala medier som påverkar mest. Kompisarna påverkar också, men inte på samma sätt. Riktiga kompisar bryr sig inte om hur man ser ut för de gillar en ändå, säger Gustav Frimansson.

Johan Häggman undrar vad eleverna kan göra för att minska mediernas inflytande på deras kroppsideal.

− Vara kritiska. Man måste veta att media plockat ut det snyggaste och coolaste och fatta att det är fejkat, säger Filip Möller.

Hur styrs din syn på kroppar av reklam?

Anton Mannervik Peterson:

– Inte så mycket. Det finns mer i världen än bara perfekta modeller på bilder. När vi diskuterat på idrotten har jag blivit bättre på att hitta förklaringar och jag kan se när reklambilder är retuscherade.

Hanna Holmquist:

– Både reklam och kompisar påverkar mig. Det som påverkar mest är nog underklädes­modeller. Jag tänker att jag kanske måste se ut så för att killar ska gilla mig.

Luka Solaja:

– Jag påverkas mest av bilder på häftiga kläder och perfekta kroppar. När man ser reklamen med människor som ser bra ut, är rika och har makt känner man sig underlägsen.

Foto: Emelie Asplund

Johan tipsar: Så tar du upp normer

  • Våga prova! Erfarenhet leder till säkerhet.
  • Planera inte för mycket. Eleverna brukar ta upp saker som ni kan gå vidare med.
  • Börja med att välja en liten del av ett ämne som du känner dig trygg i.
  • Tänk på att normer är ett komplicerat område, fördelen är att det är svårt att ha rätt eller fel.
  • Led diskussionen så att det blir ett tillåtande klimat.

ur Lärarförbundets Magasin