Läs senare

Mer idrott på schemat kan spara miljoner

Daglig idrott i skolan skulle kunna ge stora samhällsbesparingar. Bara i Malmö finns många miljoner att spara, visar en studie. Trots det vill stadens politiker inte göra daglig idrott obligatoriskt.

29 Jan 2014

Vi har tidigare skrivit om forskning som pekar på att kondition, motorik och rörelse gynnar elevers förmåga att ta till sig teoretiska ämnen. Exempelvis studer­ade forskaren Ingegerd Ericson, universitetslektor vid Malmö högskola, 220 barn på Ängsslättskolan i Malmö­stadsdelen Bunkeflostrand. En grupp fick idrott på schemat fem dagar i veckan, en annan grupp fick fortsätta med två idrottslektioner. Det visade sig att en större andel av eleverna med extra idrotts­lektioner klarade behörigheten till gymnasieskolan än barnen som bara hade två idrottslektioner i veckan.
Med det resultatet som grund har forskare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) räknat på vad daglig idrott skulle kunna ge för ekonomiska effekter om Malmö stad införde det i skolorna. Det handlar om vinster i mångmiljonklassen.

På Ängslättsskolan nådde sju procent fler elever gymnasiebehörighet tack vare ökad idrott. Räknat på en årskull om 3 000 elever skulle 210 fler barn än i dag nå gymnasiebehörighet om effekten skulle bli densamma på alla Malmös grundskolor. Det skulle i sin tur leda till att de 210 eleverna lättare får jobb. De skulle också hålla sig friskare, eftersom det finns ett samband mellan utbildning och hälsa. De första tio åren efter att dessa barn gått ut grundskolan skulle samhället därför kunna tjäna 59 miljoner kronor i produktivitetsvinster, samt ytterligare 56 miljoner kronor i minskade sjukvårdskostnader.

De siffrorna är bra mycket högre än de 16 miljoner kronor som personal- och lokalkostnaderna beräknas öka med per årskull om idrott hamnar på schemat fem dagar i veckan.

Uträkningen är gjord för att visa att det är viktigt att tänka på de ekonomi­ska effekterna när hälsofrämjande åtgärder utvärderas. Det är inte säkert att just sju procent av eleverna skulle göra bättre ifrån sig i skolan eller att det skulle spara exakt så mycket pengar. Men siffrorna ger en fingervisning om att daglig idrott inte bara skulle kunna göra nytta för elevernas inlärning, utan också spara samhället pengar.

– Beräkningarna visar att det finns en potential för denna typ av åtgärder, konstaterar Ulf Gerdtham, professor i hälso­ekonomi vid Lunds universitet och IHE.

En ny undersökning om skolbarns rörelsevanor från Friskis & Svettis visar också att många rektorer vill ha mer idrottstimmar i läroplanen. Nära hälften av de 386 grundskolerektorer som var med i undersökningen anser att det är en viktig åtgärd för att få deras elever att röra på sig mer.

Trots eventuella miljonvinster vill Malmös politiker inte ta ett beslut om daglig idrott i kommunens skolor, även om det skulle vara fullt möjligt. Anders Rubin (S), kommunalråd med ansvar för Malmös skolor, förklarar att han inte vill ge några pekpinnar trots att han tror att mer idrott skulle leda till att fler klarade gymnasiebehörigheten.

– Anledningen till att vi inte gör det är för att vi tycker att rektorerna själva ska bestämma om de tycker att det är rätt väg fram. Vi vill inte berätta för dem uppifrån exakt hur de ska göra, säger han.

Ska det trots allt beslutas på högre nivå är det statens uppgift, menar Anders Rubin.

– Om detta är något som gäller för alla överallt borde man i så fall införa det överallt, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin