Läs senare

Mission not impossible

Tro det eller ej men det är fullt möjligt att undervisa i idrott och hälsa och samtidigt hinna dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Det visar ny forskning.

15 Jun 2015

Illustration: Ingela P Arrhenius
Hur ska jag hinna dokumentera alla elevers kunskapsutveckling samtidigt som jag leder klassen? Den frågan ställde sig Rickard Håkanson på Väskolan i Kristianstad ofta förr. Han tyckte att det kändes som en omöjlighet att hinna se alla elever och skriva ner något om dem i idrottsjournalen samtidigt som han ledde en danslektion eller passade eleverna i redskapsgymnastik.
Så när han blev antagen till Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik 2012 var valet av forskningsämne givet. Och den glädjande lärdomen blev: Det är inte omöjligt att undervisa i idrott och hälsa och samtid­igt hinna dokumentera elevernas kunskapsutveckling och prestationer. Några av lärarna som deltog i Rickard Håkansons forskarstudie är levande bevis på att det går. Deras gemensamma nämnare? De har alla lyckats bryta sina egna vanor och ämnets starka traditioner gällande undervisning och bedömning i samband med införandet av Lgr 11/Gy 11.

– I bedömningsstödet står hur man kan göra men många lärare tänker nog att det är lätt att skriva hur man ska göra men svårare att verkligen göra det. Men här finns faktiskt några helt vanliga lärare som har lyckats. Och kan de, kan vi andra, påpekar Rickard Håkanson.

I studien, där han både undersökte hur lärare samlar underlag för bedömning och tog reda på vad de anser om dokumentation i idrott och hälsa, ut­kristall­­iserade sig två kategorier av lärare. Dels bevissamlarna, dels de systematiska planerarna. Bland bevissamlarna hittas både de lärare som fortfarande till största del undervisar utifrån äldre traditioner med ett lektionsinnehåll som är aktivitetsstyrt snarare än målstyrt och de lärare som i sin undervisning mixar gällande läroplan med äldre traditioner. Det är för bevissamlarna som dokumentationsarbetet blir ett till synes omöjligt uppdrag där risken finns att lär­arna till slut löser problemet genom att ”dokumentera det som dokumenteras kan”, det vill säga det som är tydligt mätbart. Att döma av tidigare forskning och ämnesutvärderingar återfinns en majoritet av dagens lärare i idrott och hälsa i den här gruppen.

– Om jag skulle placerat mig själv i någon kategori innan jag började på forskarskolan skulle det vara bland bevissamlarna, säger Rickard Håkanson.

Allt är förstås inte svart eller vitt och även bland bevissamlarna finns det många som sedan införandet av de nya läroplanerna har ändrat delar av sin undervisning. När de beskriver områden där de upplever att så väl undervisningen som bedömningen och dokumentationen fungerar lyfter de ofta exempel från friluftsliv och utevistelse eller dans och rör­else till musik.

– Det är två områden som fick en mer framskriven position i de nya kursplanerna och som inte är så traditionstyngda. Så när lärarna skulle börja jobba mer med dem tänkte de nytt utan givna lösningar. Det ledde till en i många avseenden annorlunda undervisningspraktik i just de områdena, analyserar Rickard Håkanson.

Det som skiljer de systematiska planerarna från bevissamlarna är att de förstnämnda inte har nöjt sig med att tänka delvis nytt utan att de har gjort en omfattande satsning på att åstadkomma en helt ny undervisning som utgår från nu gällande läroplaner.

– De har medvetet brutit med gamla mönster och börjat om från början, konstaterar Rickard Håkanson.

Omstarten har inneburit att dessa lärare i dag bedriver en undervisning som i det mesta skiljer sig från övriga lärares. Det har i sin tur resulterat i att de inte upplever några större problem med att hinna dokumentera elevernas kunskapsutveckling.

Den stora skillnaden är att de vid planeringen av olika arbetsområden utgår från kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Detta i stället för att som många andra utgå från en aktivitet och sedan undersöka vilka mål och krav som går att koppla till den valda aktiviteten.

– De systematiska planerarna planerar också färre och längre arbetsområden än andra lärare i idrott och hälsa och får på så vis lättare att skilja på tid för undervisning och tid för formativ och summativ bedömning, berättar Rickard Håkanson.

Redan i planeringsstadiet har de systematiska planerarna tänkt ut och skrivit ner hur, och när, varje område ska bedömas. Med planerad tid för träning – som inte samtidigt bedöms – frigör de tid att stötta eleverna och ge formativ återkoppling. Efter genomförd undervisning och träningsperiod avslutar de sedan varje arbetsområde med någon form av examination.

Deras syn på hur ett summativt bedömningstillfälle kan se ut är dock betydligt bredare än andra idrott och hälsa-lärares. När övriga lärare i Rickard Håkansons studie associerar examination till elever som står på led och visar upp en färdighet, till exempel hur bra de kan hoppa över en bock, pratar de systematiska planerarna om inskickade filminspelningar, inspelade gruppdiskussioner, skriftliga inlämningar, muntliga redovisningar och teoretiska eller praktiska prov.

De tar också i större utsträckning än andra lärare hjälp av eleverna vid bedömnings- och dokumentationsarbetet genom att låta dem arbeta med själv- och kamratbedömning och de är, jämfört med andra lärare, mycket flitiga nyttjare av olika former av digital teknik.

– Att förändra sin undervisning och bli en systematisk planerare tar tid och innebär mycket arbete – det ska man inte sticka under stol med – men det är en utmaning som det är dags för oss andra att också anta, tycker Rickard Håkanson och tillägger:

– Det är på det sättet vi löser svårigheten med att hinna dokumentera och inte genom att försöka förbättra dokumentationen i sig.

Så blir du en systematisk planerare:

  1. Tänk nytt, bryt med alla gamla måsten och börja om från början.
  1. Utgå från kunskapskraven – inte aktiviteten – när du planerar din undervisning.
  1. Planera färre och längre arbetsområden som inne­håller tid för undervisning, tid för träning och tid för bedömning.

Läs mer

Rickard Håkansons licentiat­avhandling ”Vad betyder OK+? En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa” hittas på diva-portal.org. Sök på författarens namn.

ur Lärarförbundets Magasin