Läs senare

När läraren blir papperspedagog

Lärarna drunknar i administration och hinner inte undervisa. Det påståendet hörs ofta i skoldebatten. Nu ska ett gäng forskare ta reda på om det stämmer.

15 Jun 2015

Dokumentation behövs i skolan. Men kan det bli för mycket av det goda? Det tycker många lärare enligt de fackliga organisationerna och andra skoldebattörer. Lärarna hinner inte med kärnuppdraget – att undervisa – om de måste mäta och ”räkna pinnar” hela tiden. För att ta reda på mer om lärares administration startade forskningsprojektet Papperspedagogen, som leds av Johan Samuelsson, lektor på Karlstads universitet. En forskargrupp ska fram till 2016 studera lärares arbete med betygssättning, nationella prov, åtgärds­program och skriftliga omdömen.

– Man kan misstänka att den totala summan administration har vuxit och att det finns ökade krav på att rapportera. Lärare och skolledare känner att de hela tiden måste legitimera sin verksamhet genom att visa upp vad de gör, säger Johan Samuelsson.

I en första pilotstudie lät man lärare i alla ämnen i årskurs 6–9 göra tids­dagböcker under perioden då de arbe­tade med betygssättning. Forskarna ville kartlägga hur mycket lärarna arbetade med att dokumentera, sammanställa och kommunicera kring betyg.

– Pilotstudien pekar på att lärarna lägger ner mycket tid, även om det varierar, på att arbeta med betygssättning. De beskriver det som en process som pågår under lång tid med mycket sömnlösa nätter och multitasking – ett löpande tryck, säger Johan Samuelsson.

Resultatet tyder också på att mycket arbete görs under lektionerna – medan eleverna sitter och jobbar.

– Det indikerar att administration kan inkräkta på undervisningen, säger Johan Samuelsson.

Mycket av ”kontorsarbetet” yttrade sig genom att lärare fyller i lärplattformar och kommunicerar med elever, föräldrar och kollegor via samtal, mejl, sms och sociala medier. Lärarna upplevde att de behövde göra flera saker sam­tid­igt för att hinna med och att arbetet blev splittrat. De intervjuade tyckte samtidigt att det är både meningsfullt och viktigt med administration för att göra en bra bedömning.

– Man kan anta att de vill kunna värd­era och tala om vad eleven kan och inte kan.

Nu går forskarna vidare med en stor studie om betyg och hur mycket tid lär­are lägger på skriftliga omdömen. I höst startar en liknande undersökning kring åtgärdsprogram. Politiker har de senaste åren kommit med löften om att minska dokumentationsarbetet för lärare genom att ta bort vissa krav. Men frågan är om det lyckas. Forskarnas tes är att även när politiker gör reformer för att minska bördan gör de samtidigt andra reformer som ökar den.

– Forskningen talar om ”regeringsängslan” – politiker kan bara inte låta bli att mäta.

Det finns dessutom andra krav från huvudmän, elever och föräldrar.

– Kommunen kanske vill se saker som inte staten kräver, säger Johan Samuelsson.

Han förklarar att skolan är en del av en större trend, det så kallade audit-samhället – på engelska The Audit Society. Det är ett forskarbegrepp för utvecklingen som offentlig sektor genomgått de senaste 20 åren med mer krav på dokumentation för yttre kontroll. Skolan förväntas rapportera till myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen i form av statistik, resultat och prov för att få förtroende för sin verksamhet. Samtidigt har pengarna till att utföra uppdraget många gånger minskat.

Johan Samuelsson säger att bakgrunden till samhällsförändringen kan spåras i de politiska strömningar som ledde till avregleringen av offentlig sektor på 90-talet. De strikta statliga reglerna för skolan ersattes av mål- och resultatstyrning och ett nytt system med skolpeng infördes. Det nya offentliga styrsystemet kallas The New Public Management, en samhällsmodell med inspiration från näringslivet.

– Man kan kalla det en ”marknadifier­ing” av skolan, säger Johan Samuelsson.

Men det är inte bara politikerna som påverkar. Betygssystemet och dagens sätt att bedöma elever kan också spela in i lärares dokumentationsbörda, enligt Johan Samuelsson. Han pekar på studier som visat att arbetsmetoden formativ bedömning, eller bedömning för lärande, ställer andra krav på läraren att dokumentera.

– Lärarna ska löpande ge eleverna feedback och informera dem om hur de ligger till. Och eleverna vill ofta ha enkla svar på frågan: Vad ska jag göra för att få ett visst betyg.

Även möjligheten att överklaga betyg skapar en press hos lärare att ha tillräckligt mycket ”på fötterna” för att motivera och bevisa sina beslut. Johan Samuelsson kallar det en ”hålla ryggen fri-problematik”. Men det behöver inte bara vara negativt att skolan mäter mer, påpekar Johan Samuelsson.

– Ur ett föräldraperspektiv vill man veta vad ens barn gör i skolan. Och dokumentation kan behövas för att motivera resurser till särskilt stöd.

Ytterligare en faktor som kan spela in är vårt digitaliserade samhälle där administration kan ske överallt och hela tiden.

– Lärarna i pilotstudien upplevde att de blev konstant avbrutna, säger Johan Samuelsson.

Han tror att det vore bättre om man som lärare hade en avgränsad kontorstid.

– Annars tror jag det bryter upp verksamheten och leder till stress. Man kan också behöva hjälp från rektor med när man förväntas svara på mejl och samtal.

Så kan man med alla dessa faktorer ändå minska dokumentationsbördan för lärarna? För att det ska lyckas krävs en större tillit till professionen av både makthavare och skolhuvudmän, tror Johan Samuelsson. Som historiker är han övertygad om att även audit-samhället har ett bäst-före-datum.

– Alla system tar slut, men när det här gör det och hur – det kan jag inte sia om.

Papperspedagogen är ett forskningsprojekt som undersöker hur lärares administrationsbörda ser ut. Det leds av Johan Samuelsson, lektor i historia, vid Karlstads universitet i samarbete med forskare från Linköpings universitet. Lärarna som deltar i studien arbetar i årskurserna 5 till 9 och är spridda i olika delar av landet, i glesbygd och stad, i kommunala och fristående skolor. Studien ska vara klar i juni 2016, men en delrapport publiceras 2015. Forskningen finansieras av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärder­ing, IFAU.

ur Lärarförbundets Magasin