Läs senare

När snacket går på nätet

Lärarvardag Matnyttiga tips som underlättar ditt jobb och ger inspiration i vardagen.

18 Okt 2015

Illustration: Janette Bornmarker
Om du blir utsatt för kränkningar på nätet i din roll som lärare, berätta det för chef och facklig företrädare. Även det som sker i det virtuella är en del av din arbetsmiljö och du har rätt till stöd och åtgärder.

Det händer varje dag. Att det snackas om andra på nätet. Ibland är det bara lite beskedligt skvaller, men det kan också vara elaka rykten som sprids och växer och blir till rena förtal. Eller kränkningar och hot. Mycket fokus har legat på elever som kränker varandra. Flera skolor jobbar aktivt med det. Och vissa fall har blivit uppmärksammade i media, som till exempel det så kallade Instagrammålet där två tonåringar, 16 och 17 år gamla, dömdes för grovt förtal och ett skadestånd på sammanlagt 15 000 kronor till var och en av de 38 målsägande. Men att bete sig oschyst på nätet ska inte enbart ses som ett ”ungdomsdilemma”, betonar Ulrika Sundling som är verksamhetsspecialist på it-relaterade brott inom polisen. Även vuxna kan som bekant både agera och drabbas.– Nätmobbning sker lika mycket mellan vuxna, det måste vi komma ihåg. Jag kallar det hellre för ett samhällsproblem. Den här typen av brottslighet ökar hela tiden och inom polisen arbetar vi ständigt med att utveckla våra metoder för att hantera det.

Och ibland drabbar snacket på nätet lärare, i yrkesrollen. Kanske är det någon elev som är missnöjd med ett betyg och vill ge igen, eller en förälder som startar en missnöjestråd som snabbt skenar iväg.

– Signalen från våra medlemmar är att denna typ av trakasserier förekommer. Den verkliga omfattningen är dock svår att bedöma eftersom mörkertalet antagligen är stort, säger Lärarförbundets förbundsjurist Rikard Hultman.

Han råder den som drabbas att informera sin arbetsgivare. Även skyddsombudet bör få reda på det eftersom hen kan ställa krav på åtgärder för att få bukt med problemet.

– Arbetsgivaren har ju arbetsmiljöansvar; trakasserier är en del av arbetsmiljön och är inte okej. Man kan också få stöd och vägledning av sin fackliga företrädare i hur man ska hantera det. Beroende på typen av trakasserier kan man också få hjälp av Lärarförbundets målsägandeservice, vilket innebär att man kan få stöd av förbundets jurister om det blir en brottmålsprocess av det hela. För är det allvarligt ska man absolut polisanmäla, säger Rikard Hultman.

Även Ulrika Sundling, it-brottsexperten på polisen, råder den som drabbas att anmäla. Visserligen kan det vara svårt att själv veta var gränsen går och när kränkningen blir ett brott rent juridiskt.

– Men det är polisens roll att utreda. För rättssäkerheten och för att skapa debatt och ge signaler om att detta är ett samhällsproblem, är det viktigt att anmäla. Det kan ju visa sig att det till exempel ligger hatbrottsmotiv bakom, eller att det är hot mot tjänsteman om man blir drabbad i yrkesrollen, säger Ulrika Sundling.

Det är svårt med statistik när det gäller it-brott, berättar hon. Det visade sig inte minst när Brottsförebyggande rådet försökte göra en översiktlig rapport i fjol.

– Vi jobbar med att det tydligare ska gå att kryssa i typen av kränkning och att den skett just på nätet när man anmäler. I dag faller brotten inom olika typer av brottsrubricering, som till exempel förtal, men det står ingenstans huruvida det skett på nätet eller inte, säger Ulrika Sundling.

En som tittat på orsaken till kränkningar på nätet är forskaren Sofia Berne på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Tillsammans med professor Ann Frisén gjorde hon en studie bland högstadieelever där 84 procent av femtonåringarna uppgav att de tycker att det är lättare att vara elak på nätet än i verkligheten. Forskarna tog även reda på orsakerna till det.

– Naturligtvis spelar anonymiteten in, att man inte behöver säga vem man är. Men vi såg också att bristen på kroppsspråk påverkar mycket, och det är intressant, säger Sofia Berne.

Det betyder alltså att när man inte kan se hur den man skriver elaka saker om reagerar, flyttas gränserna fram för vad som upplevs som okej.

– Du ser inte om personen i fråga ser generad eller ledsen ut och det kan bidra till att man går ännu ett steg längre. Vi människor kommunicerar mycket med kroppsspråk när vi står mitt emot var­and­ra, men den parametern försvinner ju framför skärmen, säger Sofia Berne.

Hon har inga vetenskapliga belägg för att samma sak gäller vuxna, men drar slutsatsen att mekanismerna är allmänmänskliga.

– Jag skulle önska att skolor alltid tog med nätet som en punkt i sina likabehandlingsplaner och dylikt. Men tyvärr saknas det nationella riktlinjer kring det här, både hur man hanterar det när en elev drabbas eller när någon anställd gör det.

Men det finns skolor som jobbar aktivt med så kallad ”netikett”, alltså vett och etikett på nätet. På Sågtorpsskolan i Nacka, en f–6-skola, finns medvetenheten om att det pågår en parallell verklighet i det virtuella redan från det barnen är små. Fritidshemmet har blivit omskrivet för att pedagogerna där spelar spel med barnen på stora skärmar. Dyker det upp någon taskig kommentar i chatten så blir det ett konkret exempel på studs, som de löser tillsammans.

– Vi tror mer på att utbilda än att förbjuda och censurera. Barnen finns i den här världen och de behöver ha vuxna med sig för att lära sig att hantera den, säger Annika Setterquist som är rektor på Sågtorpsskolan.

Hon säger att det är sällan som någon av hennes medarbetare råkar ut för kränkningar på nätet. Det finns en respekt för pedagogerna, säger hon.

– Kanske har det att göra med att vi arbetar så preventivt. Att våra elever är medvetna om hur nätet fungerar.

De få gånger hon har varit med om att en kränkning skett, gäller det att konfrontera direkt, tycker hon. För på Sågtorpsskolan ser man på dispyter på nätet lika allvarligt som om det inträffar konflikter på skolgården.

– Någon gång la en elev ut en bild på en lärare i en undervisningssituation med en taskig text under. Då tog vi en skärmdump och bad eleven att förklara hur han eller hon tänkte, varför eleven hade gjort detta.

På så sätt får eleverna också med sig kunskap om att det som läggs ut på nätet kan finnas kvar för evigt.

– Någon kan ha hunnit sprida det vidare eller sparat det. Det är viktigt att ge eleverna den medvetenheten.

Så gör du om du är drabbad:

  1. Skäms inte om du blir utsatt. Det är lätt att lägga skulden på sig själv, men försök lägga det utanför din egen person. Prata med chef och/eller skyddsombud. Även det som sker i det virtuella är en del av din vardagliga arbetsmiljö, du har rätt till stöd och åtgärder om du blir utsatt.
  2. Finns minsta tvekan om att ett brott begåtts, polisanmäl. Det är viktigt för såväl rättssäkerhet som statistik, och skulle det bli en process av det hela kan du få hjälp av förbundets målsägarservice.
  3. Medvetandegör ”netikett”, alltså vett och etikett på nätet, på din skola. Gör det till ett samtalsämne er kollegor emellan, men se också till att tala om nätet med dina elever och gör det till ett återkommande inslag i olika undervisningssituationer.
  4. Ta med nätet som en parameter i er likabehandlingsplan. Att ha en handlingsplan om någon drabbas är också bra.

Källa: Ulrika Sundling, Rikard Hultman

Läs mer

Fler tips på vad du kan göra om du blir drabbad av kränkingar på nätet (och även hur du konkret tar bort dem) hittar du på www.krankt.se som Datainspektionen står bakom.

Mer om Lärarförbundets målsägarservice kan du läsa på www.lararforbundet.se. Sök på ”målsägarservice”.

ur Lärarförbundets Magasin