Läs senare

Näringslära för träningsglada

Robert Hedblads elever tränar flera dagar i veckan och är fullmatade med hälsobudskap hemifrån. Han använder näringsläran för att avdramatisera och nyansera.

04 Maj 2016
Näringslära för träningsglada
Eftersnack. Fick vi med alla proteiner, kolhydrater och vitaminer och hur gott blev det? Foto: Anders G Warne

Foto: Anders G Warne

Den som vill veta vilka mattrender som sveper genom den välbärgade villaidyllen Äppelviken i Stockholm kan fråga Robert Hedblad.– LCHF börjar mattas av men det är fortfarande många som undviker kolhydrater och så har vegetariskt kommit starkt som en hälsogrej.

Han är hem- och konsumentkunskapslärare på Äppelviksskolan och märker snabbt vartåt vinden blåser.

– Numera har jag elever som frågar efter romansallad, färsk sparris och ångkokt broccoli, berättar han.

Då och då blir han indragen i familjernas interna gräl om kost och dieter.

– En elev kan berätta att pappa kör LCHF men att mamma har läst att det kan leda till hjärtinfarkt. Och då undrar eleven förstås vad som gäller, säger Robert Hedblad.

Han försöker att vara diplomatisk.

– Det är sällan man kan slå fast att den ena har rätt och den andra fel för det finns mycket grå­zoner och delvis motstridiga forskningsresultat, säger han.

Men Robert Hedblad är alltid pigg på att diskutera. Näringslära är ett av hans specialintressen och ett viktigt skäl till att han bestämde sig för att bli hem- och konsumentkunskapslärare. Engagemanget lyser igenom när han denna morgon har teorigenomgång med en grupp åttondeklassare. Det tar inte många minuter innan han har fyllt vita tavlan med anteckningar om fibrer, aminosyror, fytokemikalier och gojibär.

– Och hur är det med fett? Är det något man ska undvika? frågar han gruppen.

Foto: Anders G WarneEn elev räcker upp handen.

– Man ska ju låta bli kakor och sånt, säger hon.

Ordet går vidare till bänkgrannen som uppenbarligen har plöjt det faktaspäckade läxhäftet.

– Hjärnan och cellerna behöver fett och fettet behövs för att kroppen ska ta upp fettlösliga vitaminer. Det fungerar också som en isolator för att vi ska kunna hålla värmen, redovisar hon.

– Men varför får vi inte röd mjölk till skolmaten då? undrar en kille.

En påläst klasskompis ger svar direkt.

– Det mättade fettet i mejeriprodukter kan ge hjärt- och kärlsjukdomar, säger hon.

Läraren Robert Hedblad bryter in för att nyansera bilden en aning.

– Tidigare har man sagt att det finns ett klart samband mellan mättat animaliskt fett och den typen av sjukdomar men forskningen är väldigt turbulent just nu. Det pågår en strid bland forskarna, förklarar han.

Han garderar sig med att redovisa Livsmedelsverkets råd som fortfarande säger att man ska vara försiktig med det mättade fettet.

Äppelviken är inte vilket bostadsområde som helst utan en av Stockholms allra rikaste förorter. Det märks, enligt Robert Hedblad, som jämför med mindre priviligierade områden där han jobbat tidigare. Där handlade mycket av hälsoproblemen om övervikt, dåliga matvanor och elever som skolkade från idrottslektionerna. I Äppelviksskolan är problemen nästan de motsatta, enligt honom. Här är den vältränade kroppen ett viktigt ideal och det finns en fixering vid att äta rätt som i värsta fall kan slå över i ätstörningar. Han ser det som en del av ett större duktighetssyndrom.

– Alla mina elever räknar med att få A i alla ämnen, konstaterar han.

Frågar man eleverna så är det just sockret som är den stora boven, berättar Robert Hedblad.

– De är helt överens om att man blir fet av att äta det. När vi bakar på lektionerna finns det de som vägrar att äta ens en halv kaka för att den innehåller socker.

Han är med i olika forum för hem- och konsumentkunskapslärare på nätet och tycker att han hör samma resonemang bland sina kollegor. Själv tillhör Robert Hedblad falangen som menar att faran med socker ofta överdrivs.

– Jag tycker det är lite koko för det handlar ju om energi. Bara man gör av med lika mycket som man får i sig och äter varierat så är det inget större problem, säger han.

Foto: Anders G Warne

Mat är också en social upplevelse bortom den sterila nutritionen, poängterar han. Inramningen kan vara lika avgörande för välbefinnandet som matens innehåll.

– Det är skillnad på att sitta ensam och hetsäta godis och att baka en kaka och bjuda några vänner.

Och i den andan har Robert Hedblad börjat med kakbuffé till proven.

– Efter halva provtiden dukar jag fram små­kakor som eleverna har bakat. Det blir en mysig paus i skrivandet, säger han.

Robert Hedblad är egentligen mest orolig för att hans elever inte ska få i sig tillräckligt med energi med tanke på hur mycket de tränar. Han gör en snabb koll på dagens lektion.

– Hur många av er är det som tränar regelbundet?

Samtliga räcker upp handen utan att tveka.

Sara Salemyr, till exempel, berättar att hon tränar tennis två timmar om dagen.

– Det är det enda jag gör efter skolan, förklarar hon.

Kajsa Thorselius, som tränar friidrott på hög nivå, berättar om hur hon laddar upp med kolhydrater inför tusenmetersloppen.

Några av eleverna använder näringstillskott i samband med träning. Och Robert Hedblad har sett förpackningarna som ligger här och var i skolans korridorer.

– Vet ni vad sådana här produkter innehåller? undrar han.

– Mycket socker, säger Sara Salemyr.

– Ja, socker, äggprotein, mjölkprotein och ibland restprodukter från slakterier, vilket är lite nasty, säger han och eleverna mumlar instämmande.

Hans budskap är att de flesta klarar sig med de proteiner som finns i maten. Kroppen kan ändå bara ta upp en viss mängd.

– Det mesta av proteinshakerna kissar ni bara ut igen. Spara era pengar, tycker han.

Efter genomgången delar Robert Hedblad in eleverna i grupper om tre. Det är dags att planera måltiderna som de ska laga under nästa lektion. Tanken är att rätterna ska komponeras utifrån näringslärans principer.

– Måste vi tänka på ekonomi och miljö också? undrar en elev.

– Ja, det är bra om ni har det i bakhuvudet också, svarar läraren.

Vi kommer tillbaka till eleverna en vecka senare när det är dags för dem att förverkliga sina näringsriktiga måltider. Det råder febril aktivitet i hemkunskapssalen. Eleverna har lagt ribban högt och tiden är knapp för dem som ska hinna baka bröd och göra efterrätter. Robert Hedblad kryssar runt mellan köken och ger goda råd.

– Lägg inte degen på den där kalla stålvagnen, uppmanar han en elev.

– Använd andra sidan av järnet när du ska riva, säger han till en annan.

Samtidigt knappar han in olika noteringar på en bedömningsmatris som han har på sin surfplatta. Den innehåller sju olika kriterier för varje elev – allt från hygien och val av köksredskap till samarbete och källsortering. Totalt blir det 112 rutor som ska fyllas i och Robert Hedblad medger att det blir väl mycket att hålla reda på.

– Jag håller på och experimenterar med olika varianter och det är väl tveksamt om det här fungerar. Annars brukar jag sitta efter lektionen och bedöma varje elev, förklarar han.

Sedan måste han skynda iväg för att hantera en kris som uppstått i ett av köken. Jacob Højsgaard och Felix Bennarp ska göra laxfärsbullar men nu har proportionerna blivit fel. Det är för lite lax i förhållande till övriga ingredienser och färsen har blivit en smet. Robert Hedblad råder dem att fylla ut med torsk. Killarna hämtar ett torskblock i frysen som de mikrar och rör ner i blandningen.

– Det verkar funka, säger Jacob Højsgaard lättat.

Robert Hedblad påpekar att det finns fördelar med det improviserade receptet.

– Det kan vara bra att blanda ut med torsk

eftersom det är en billigare fisk, säger han.

Lektionen lider mot sitt slut och dofter från en mustig linssoppa med nybakt bröd blandas med koriander och lime från asiatiska laxbiffar med nudelsallad. Randa Kals och kompisarna i hennes grupp verkar nöjda när de slår sig ner för att äta sin rätt.

– Biffarna innehåller mycket protein och omega tre. Och det finns kolhydrater och vitaminer i nudelsalladen, konstaterar hon.

3 frågor:

Hanna Köllerud:

Tänker du på att äta nyttigt?

– Ja, jag tränar mycket och det är viktigt att jag äter kolhydrater för att få energi, proteiner för att bygga muskler och vitaminer för att må bra. Många tonårstjejer tror att de bara kan träna och inte äta något.

Hur märks det?

– Man märker att vissa inte äter något i skol­maten. Kanske bara en potatis. Men äter du bra mat så blir du inte fet utan det är bara om du äter socker.

Hur mycket tränar du?

– Sex gånger i veckan. Det är tre fotbollsträningar och så rider jag på hög nivå och det blir också tre gånger i veckan.

Sara Salemyr:

Tänker du på att äta nyttigt?

– Ja, alltså jag äter inte godis eller sånt på var­- dagar. Annars äter jag det som mamma och pappa lagar.

Lagar du mat själv någon gång?

– Vi äter ganska splittrat i familjen eftersom alla tränar mycket, så ibland gör jag mat själv om det inte finns rester. Då blir det oftast något som går fort att laga.

Hur tänker du kring mat och träning?

– Förut gick jag ner i vikt för att jag tränade så mycket tennis så nu dricker jag näringsdrycker. Jag känner många som har tränat för mycket och som har fått anorexia. Men jag har alltid med mig en matsäck med mellis så för mig är det mer att jag äter hela tiden.

Jacob Højsgaard:

Tänker du på att äta nyttigt?

– Jo det är klart men jag tränar väldigt mycket så jag tycker jag kan roa mig med att äta godis och dricka läsk ibland också.

Hur mycket tränar du?

– Fem gånger i veckan tränar jag karate. Det är tuffa pass. Jag bränner mycket kalorier så jag tycker att jag har en ursäkt att äta lite godis.

Varför tränar så många så mycket i den här skolan?

– Föräldrarna här i området är väldigt på om att barnen ska vara hälsosamma och nyttiga. Och så har de råd att betala för olika aktiviteter. Min pappa pushar mig mycket och det är bra. Om jag får svart bälte om två år så blir det en milstolpe för både honom och mig.

ur Lärarförbundets Magasin