Läs senare

Om kroppen som funktion

04 Maj 2016

Jag minns när ett barn jag känner började dra in kinderna när hon skulle fotas för att hon skulle se smalare ut. Hon var fem år då. Själv fick jag som 16-åring höra att mina överarmar hade blivit tjocka under sommaren i London. Sedan dess bär jag sällan ärmlöst.
Det är något med flickors och kvinnors kroppar, att de alltid är uppe för bedömning och värdering – och fria för alla att kommentera.

Idealen är stränga och pressen hård även för pojkar. Nära en fjärdedel av alla femtonåriga pojkar tycker att de är för tjocka, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

Som vuxen kan det vara svårt att veta hur mycket, eller hur lite, man ska prata om svåra ämnen som ätstörningar, träningshets och kropps­ideal. Och på vilket sätt.

I det här numrets tema möter du två lärare som hittat sätt att angripa frågorna. Vi hoppas att det ska ge er lite nya verktyg att ta med in i era egna klassrum och salar.

Och för egen del hoppas jag att alla männi­skor ska få chansen att uppskatta sina kroppar för deras styrka och funktionalitet – snarare än att må dåligt över hur de avviker från ouppnåeliga utseendeideal.

ur Lärarförbundets Magasin