Läs senare

Övning ger färdighet

DJUPDYKNINGKoka soppa i all ära. Huvudsyftet med dagens hem- och konsumentkunskapslektion på Flahultsskolan är att börja öva på att ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

16 Nov 2017
Förklarar. Så här första gången går Hanna Larsson noga igenom vad eleverna förväntas göra. Foto: Mats Samuelsson

Idag ska vi koka en soppa med potatis och purjolök. Målet med lektionen är att ni ska träna på att koka, sjuda och fräsa. Mot slutet ska ni också få reflektera över hur det gick och ge egna omdömen. Det är för att vi ska börja öva på ett av kunskapskraven i hem- och konsumentkunskap, säger Hanna Larsson.

Klass 6F på Flahultsskolan i Norrahammar strax söder om Jönköping ska ha hem- och konsumentkunskap och läraren Hanna Larsson går igenom upplägget för dagens lektion. Hon ber eleverna bläddra fram till kunskapskraven i sina häften och fästa uppmärksamheten på kravet ”Eleven kan också ge enkla/utvecklade/väl utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet”.
– Det här är första gången vi tränar på det här och det kan vara svårt. Men vi kommer att fortsätta träna på det många gånger, säger Hanna Larsson.

Hanna Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap på Flahultsskolan i Jönköping. Foto: Mats Samuelsson

Tiden rinner iväg medan hon pratar och eleverna får allt svårare att sitta still i bänkarna. När de efter en halvtimme får tillåtelse att sätta i gång med att koka den franska vardagssoppan går de snabbt in i hem- och konsumentkunskapssalen och börjar jobba. Snart doftar det gott av fräst purjolök och kokande buljong.

Flahultsskolan är en 6–9-skola med närmare 500 elever. När eleverna kommer hit har de med sig varierande kunskaper samtidigt som de ska få sina första betyg redan efter en termins hem- och konsumentkunskap. Det är kort om tid för dem att hinna utveckla och visa de förmågor som ska bedömas. Men Hanna Larsson och hennes kollega Karin Sundquists fokus är att få till en bra progression från årskurs 6 till årskurs 9.

Ämnets tyngdpunkt är ju som bekant praktiskt arbete och därför har de en grov planering för progressionen utifrån det. I årskurs 6 lagar eleverna enkla måltider som till exempel soppa, kokt potatis med fisk i ugn, spaghetti och köttfärs, samt bakar enklare bröd. I årskurs 7 är det mycket repetition eftersom eleverna behöver öva flera gånger på matlagningsfärdigheterna. De tränar också i större utsträckning på att planera sitt arbete och få en struktur i de praktiska momenten. Dessutom fördjupas diskussioner kring hälsa och miljö. I åttan och nian ska eleverna själva kunna planera och laga måltider utifrån ett visst tema eller begränsningar.
– I sexan är det väldigt basic. För en del elever är det nödvändigt att lära sig från grunden, men andra tycker att det är för enkelt. När de kommer upp i nian ska eleverna klara hela matlagningsprocessen. De ska bestämma vilken måltid som ska tillagas, planera den utifrån flera olika aspekter, välja råvaror och ingredienser, välja med vilka metoder den ska tillagas och slutföra matlagningen. Det sker en tydlig progression under åren, säger Hanna Larsson och fortsätter:
– Efter de första praktiska introduktionslektionerna i årskurs 6 utformas både de teoretiska och de praktiska uppgifterna på ett sådant sätt att eleverna kan visa sina kunskaper på olika nivåer. Därmed ges de alltid möjlighet att utveckla sina förmågor och komma längre i sin kunskapsutveckling.

I sexan är det väldigt basic

Under den här lektionen, som liksom alla på Flahultsskolan sker i halvklass, går hon runt och ger eleverna råd och tips för att soppan ska koka upp snabbt, för att löken inte ska bli bränd, och så vidare. Det är något hon gör i årskurs 6 för att sedan låta eleverna arbeta mer och mer självständigt.
– I årskurs 6 är jag med och styr en hel del. Eleverna behöver det. Men i högre årskurser ska de arbeta självständigt. Då ska de försöka kolla upp saker innan de frågar mig. Det kan vara att läsa i receptet eller kolla upp begrepp som sjuda, bryna eller reda. De elever som är självständiga i årskurs 7 har kommit ganska långt. I nian förväntar jag mig att de är självständiga. På det sättet ändras kraven.

För att kunna göra en rättvis bedömning har lärarna på Flahultsskolan skrivit ner vad de anser vara lägsta- respektive högstanivå i de färdigheter och förmågor som ingår i kunskapskravet. När det gäller metod är det till exempel att eleverna klarar av att steka med mycket hjälp av läraren, att de gör det självständigt men att det blir fel och att de gör det självständigt utan problem. Det används sedan som underlag i diskussioner med eleverna.
– Det gör att det blir konkret och tydligt och att de förstår vad det är vi vill att de ska utveckla, säger Hanna Larsson.

Tillbaka till lektionen. Eleverna är klara med sin soppa och äter den i ett grupprum i anslutning till hem- och konsumentkunskapssalen. När det är undanplockat och diskat är det dags för lektionens huvudsyfte: att skriva omdömen kring arbetsprocessen och resultatet.

Progression. Även om kunskapskravet när det gäller att skriva omdömen är detsamma i alla årskurser kräver Hanna Larsson olika mycket av eleverna beroende på vilken årskurs de går i. Foto: Mats Samuelsson

Eleverna hjälps åt i de grupper som kokade soppa tillsammans. Max Andersson och Noa Carleson förstår snabbt vad som förväntas av dem och sätter i gång att skriva: ”Det gick riktigt bra att fräsa purjolöken därför att jag höll koll på den så att den inte brändes och sänkte värmen i rätt tid.”

Efter tio minuter är alla grupper klara. Hanna Larsson samlar in pappren, säger till eleverna att de ska få respons på nästa lektion och släpper ut dem på rast.
– Eleverna får syn på sitt eget lärande när de reflekterar kring arbetsprocessen. Det gör att de förstår vad som funkade bra och kan fortsätta utveckla det, samtidigt som de förstår vad som inte fungerade så bra och därmed kan förändra det, säger Hanna Larsson och fortsätter:
– Men det här är jättesvårt för dem. I årskurs 6 är de inte vana vid det, de har inte tränat på det. Dessutom är det en mognadsfråga.

När de följer upp de skriftliga omdömena på nästa lektion kommer Hanna Larsson först att visa ett avidentifierat exempel på ett bra omdöme och låta eleverna diskutera det utifrån en mall i vilken hon har översatt de svårtolkade orden i kunskapskraven, ”enkla/utvecklade/väl utvecklade”, till enklare svenska. Därefter får eleverna tillbaka sina egna omdömen.
– Jag jobbar med själv- och kamratbedömningar innan eleverna får en bedömning av mig. Då får de chansen att själva få syn på vad de har gjort och vad de kan förbättra. De blir ägare till sin egen läroprocess i stället för att någon vuxen ska säga åt dem vad som var bra och inte.

Soppa. Dagens huvudfokus var att öva på att skriva omdömen, men samtidigt fick eleverna träna på matlagningsteknikerna koka, sjuda och fräsa. Foto: Mats Samuelsson

I årskurs 6 låter Hanna Larsson alltid eleverna göra omdömena skriftligt för att alla ska förstå formen ordentligt. Men därefter använder hon olika former såsom muntliga eller att eleverna filmar. Förutom att det är bra med variation innebär det också att de som inte är bra på att uttrycka sig skriftligt får en likvärdig chans.

Även kring omdömen finns det en progression.
– Kunskapskravet är detsamma i alla årskurser. Men det är olika hur mycket jag kräver. I årskurs 6 är lägstanivån att de ska skriva om någon del av arbetsprocessen och tycka till om hur den fungerade. I nian kan de skriva ett helt pm om sina arbetsprocesser. De eleverna är väldigt medvetna om vad de har gjort och många kan även problematisera.

På Flahultsskolan har eleverna hem- och konsumentkunskap en gång i veckan varannan termin från årskurs 6 till och med årskurs 9. Varje lektion är 100 minuter. Lärarna har gjort en grovplanering för i vilka årskurser olika delar i det centrala innehållet ska tas upp. I årskurs 6 är det grunderna i matlagning. I årskurs 7 är det repetition och fördjupning av det, men också att eleverna ska lära sig att planera och reflektera mer över arbetsprocessen. Lärarna tar också upp tvätt, miljöfrågor och hur man kan handla miljösmart. I årskurs 8 tar de upp hälsa, livsstil och ekonomi, och matlagningsuppgifterna vinklas mot hälso- eller ekonomiperspektivet. I årskurs 9 slutligen tar de upp konsumenträtt och fördjupar hållbarhetsfrågorna genom att föra in globala och sociala perspektiv.

– Vi tycker det här passar oss. Men det är mycket som ska in och det känns ofta som att man måste forcera igenom viktiga saker. Vi hinner inte låta eleverna stanna kvar och fördjupa sig. Särskilt i årskurs 8 och 9 skulle jag vilja att det fanns tid till det, säger Hanna Larsson.

ur Lärarförbundets Magasin