Läs senare

Regeringen svänger – inför mer idrott och hälsa hösten 2019

AKTUELLTRegeringen gör en helomvändning och vill nu ha fler timmar idrott och hälsa och mer rörelse
i grundskolan. En nöjd Håkan Larsson vid GIH kallar beskedet för ett all inclusive-förslag.

25 Aug 2017

Så sent som i januari i år gick dåvarande idrottsminister Gabriel Wikström (S) ut i media och sa att den låga kvaliteten på idrott och hälsa-undervisningen gjorde att regeringen, till skillnad från oppositionen, inte ville satsa på fler timmar i ämnet. Men i maj hade man ändrat sig. Bakom åsiktsbytet ligger bland annat ett möte i början av april mellan företrädare för Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Håkan Larsson Foto: Linus Hallgren

– Det var meningen att även utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) skulle ha varit med på mötet men han fick förhinder på grund av minnesstunden efter bussolyckan där flera barn dog. I stället deltog hans politiska rådgivare, berättar Håkan Larsson, professor vid GIH.
Syftet med mötet var från GIH:s sida att förtydliga skillnaderna mellan fysisk aktivitet utanför skoldagen, rörelse i skolan och skolämnet idrott och hälsa.
– I den politiska debatten blandas begreppen ofta samman till en gröt. Rörelse ingår i alla tre verksamheterna men i ämnet idrott och hälsa finns, till skillnad från i de andra två verksamheterna, mål och kunskapskrav, kommenterar Håkan Larsson.

Dessutom ville man från GIH återigen inskärpa att även om det finns en del berättigad kritik mot delar av undervisningen i idrott och hälsa finns det inget bättre alternativ än att låta ämnet ta hand om den efterfrågade utökade fysiska aktiviteten i skolan. Att låta övriga ämnen ta ansvar för mer rörelse i skolan skulle bli organisatoriskt svårt, påpekade man bland annat.
– Det är förstås alltid svårt att veta hur mycket ett enskilt möte lyckas påverka ett politiskt beslut men jag upplevde att vi fick respons för vårt synsätt, säger Håkan Larsson.
Han är mycket positiv till det som till slut blev regeringens nya ståndpunkt.
– Ja, det blev ju ett riktigt all inclu­sive-förslag, konstaterar han.
Detta eftersom regeringen inte nöjer sig med att vilja utöka ämnet idrott och hälsa med 100 timmar. I satsningen som regeringen kallar Samling för daglig rörelse ska även en rad andra insatser göras för att få barn och unga att röra sig mer.
Bland annat ska Skolverket få i uppdrag att lämna förslag på hur skärpningar i läroplanen kan göra så att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.
Myndigheten ska även analysera i vilka årskurser en utökning av undervisningstimmarna ger störst effekt. Om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadiet skulle det innebära ungefär en extra lektion idrott och hälsa per vecka. Varifrån de nya idrott och hälsa-timmarna ska tas är också upp till Skolverket att titta närmare på, men enligt vad Helene Hellmark Knutsson sagt till Dagens Nyheter är en möjlighet att de tas från ”Elevens val”.

Regeringen vill även att Riksidrottsförbundet gör en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse i anslutning till skoldagen, samtidigt som man vill skapa ett ”rörelsenätverk” – bestående av Riksidrottsförbundet, GIH, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen – för att få en kontinuerlig dialog om bland annat kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa.
– Än så länge vet vi inte mer om rörelsenätverket än att regeringen vill skapa ett. Vi har inte haft några fler samtal om det efter presskonferensen i maj, berättar Håkan Larsson.

Fler timmar idrott och hälsa kommer att leda till ett behov av ännu fler behöriga lärare i ämnet. Hur det ska lösas är det ingen som riktigt vet i dag men Håkan Larsson välkomnar möjligheten att det kan leda till att GIH får utöka antalet utbildningsplatser.
– Det vill vi göra. Vi har i dag fler sökande än vi tar in. Men det är möjligt att man dessutom behöver göra något för att attrahera fler sökande som verkligen vill bli lärare i idrott och hälsa, och inte bara har det alternativet som ett andra- eller tredjehandsval, säger han.

Förslaget i korthet

  • Från läsåret 2019/2020 vill regeringen utöka undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
  •  Det kan ske på bekostnad av att andra ämnen får färre antal timmar. Skolverket ska analysera hur det kan göras och var och hur timmarna kan göra mest nytta.
  • Om de hundra timmarna skulle fördelas ut jämnt under högstadiet skulle det innebära ungefär en timme mer i veckan under tre år.
  • Finansieringen är inte klar, den ska regeringen återkomma till i senare propositioner.

ur Lärarförbundets Magasin