Läs senare

Risk att progressionen försvåras av många omstarter

DJUPDYKNINGVad innebär det att bli klokare i en utbildningskontext? Det är en av de frågor som Stefan Sellbjer, docent vid Linnéuniversitetet, söker svar på i sin forskning.

16 Nov 2017
Bild: Erica Jacobson

Det första Stefan Sellbjer börjar prata om när han får frågor om hur det ser ut med progressionen inom det svenska utbildningssystemet är Blooms taxonomi. Den beskriver en idé om hur man bygger upp kunskap.
– Tanken är att vi först börjar med att lära oss fakta, för att sedan gå vidare med förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering, säger Stefan Sellbjer.

Enligt honom kan man se tydliga spår av Blooms taxonomi när man studerar kunskapskraven för de olika skolformerna i det svenska utbildningssystemet. Det är bara ett problem. Systemet tycks vara satt på replay efter varje nivå.
– Alla kursplaneförfattarna har varit väldigt duktiga och täckt in hela Blooms taxonomi men ingen verkar ha samverkat med någon annan, säger Stefan Sellbjer.
Han menar att om man tittar på hur läroplanen för grundskolan är uppbyggd så börjar den, liksom Blooms taxonomi, med fokus på faktakunskaper i lågstadiet för att sedan bli mer avancerad i mellanstadiet och i högstadiet.
– Men när eleven sedan börjar på gymnasiet börjar allt om. Den första kursen på gymnasiet fokuserar på faktakunskaper medan den sista kursen är mer avancerad och fokuserar på förmågan att analysera, värdera och dra slutsatser, hävdar Stefan Sellbjer och fortsätter:
– När studenten börjar på kandidatkursen på universitetet händer samma sak igen. Blooms taxonomi börjar om från början. Samma sak på masternivån. Det blir lite konstigt.

Ingen verkar ha samverkat med någon annan

Ett annat problem med progressionen inom det svenska utbildningsväsendet är, enligt Stefan Sellbjer, verben vi använder för att beskriva kunskapsprogression.
– De är inte så lättbegripliga, konstaterar han.
Som lärare använder man ofta de verb som hör till Blooms taxonomi när man ska ge återkoppling till en elev om vad eleven behöver utveckla för att gå från kunskapskravens lägsta nivå med enkla och till viss del underbyggda resonemang till dess högsta med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

– Om läraren då återkopplar genom att säga att du har inte analyserat X och X tillräckligt vet eleven inte vad läraren menar om inte läraren först har gett exempel på vad ordet analysera betyder i just det sammanhanget. Här brister det ofta, säger Stefan Sellbjer och fortsätter:
– Om det står i kursplanen att eleven ska föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och det ska ske genom att eleven analyserar, kritiserar eller rekonstruerar eller något liknande måste läraren först ge eleven nycklarna till de begreppen så att eleven förstår vad de betyder i sammanhanget. Att analysera utifrån en metod betyder till exempel olika saker beroende på vilken metod man använder.

ur Lärarförbundets Magasin