Läs senare

Riviga råvaror stärker språket

REPORTAGEEn blogg, en Youtube-kanal och flerspråkiga sajter. Det är några av de digitala verktyg Maria Hagblad använder i sin undervisning i förberedelseklass.

03 Maj 2017
Digitalt. Eleverna kan följa Maria Hagblads filmade instruktioner på Youtube medan de arbetar. Foto: Per Groth

Det är fredag morgon och solen strålar in i hem- och konsumentkunskapssalen på Vallaskolan i Sala. Läraren Maria Hagblads bärbara dator står uppslagen på bordet intill henne. Nu klickar hon fram ett bildspel som visar typiska, svenska degknyten med fyllning – kroppkakor. De sex eleverna har alla flytt över halva jordklotet från Afghanistan, Pakistan och Iran. Två av dem har kommit med familjemedlemmar, de övriga är ensamkommande tonårspojkar. Alla bär de på olika ryggsäckar med minnen, möjligheter och sår; nu ska de träna på svenska språket.
Efter 28 år som lärare i hem- och konsumentkunskap vet Maria Hagblad vikten av förstärkning: visa, prata, känna, göra. Alltså klickar hon via datorn fram bilder på filmduken på de olika ingredienserna i kroppkakor, plockar råvarorna från bordet framför sig och går runt bland eleverna:
– Den här kryddan, kryddpeppar, använde vi mycket förr i Sverige, men inte lika mycket i dag. Känner ni igen den?
– Ja, säger Sehrab Hussaini som smakar och tuggar på kryddpepparkornet.
– Vi har den i buljong.

Maria Hagblad, lärare
i hem- och konsumentkunskap. Foto: Per Groth

Maria Hagblad använder sitt vanliga talspråk, men checkar regelbundet av om eleverna hänger med. Förstår de hennes förklaring av begreppet ”rester” eller ”säsong”? Ofta uppmanar hon eleverna att själva översätta ord via Lexin eller Google Translate på sina paddor. Dessutom använder hon och eleverna även språkprojektet på studi.se, där läromedelsförlaget Studi i samarbete med forskare lägger upp lektionsvideor som kan översättas, textas och dubbas till olika språk som exempelvis dari och arabiska.
– I förberedelseklass förstärker jag också ofta med händerna, och exempelvis gestikulerar att de ska ta på sig var sitt ”förkläde”. Fast det beror förstås på språknivån i klassen. Jag har haft nyanlända elever som gått ut skolan med fullständiga betyg, men i den här gruppen har jag exempelvis en pojke som aldrig har gått i skolan.
För honom är teoretisk undervisning en jätte­utmaning.

Förstår ni vad jag säger nu?

Under en tidigare lektion har eleverna fått skriva ner recept på och laga en typisk afghansk rätt, grytan Afghani Kabuli Pulao. Nu ber Maria Hagblad dem att skriva ner fler typiska recept från sina hemtrakter.
– Om det blir svårt med svenskan kan ni också googla fram ett recept på dari eller persiska och mejla det till mig så att jag får se vad ni tycker om. Sedan kan jag översätta och lägga upp recepten på bloggen. Förstår ni vad jag säger nu?
Maria Hagblad har drivit sin undervisningsblogg, ”HK-bloggen på Vallaskolan”, sedan 2009. Hon fick idén efter att en kollega visat henne inlägg som en elev gjort på sin hemsnickrade blogg. Orädd sedan uppväxten, med en tekniknörd till pappa, tänkte Maria Hagblad: Hur svårt kan det vara?

Sedan dess är bloggen ett självklart inslag i undervisningen. I början gjorde hon främst bildspel över recept och beredningar, men även informationsfilmer i power point.
Så småningom har hon även kommit att producera olika instruktionsfilmer – som exempelvis hur man diskar, steker kött eller gör kroppkakor. På inrådan av en elev har hon även lagt upp filmerna på en egen Youtube-kanal, vilket gjorde dem lättåtkomliga för alla som har Youtube som favoritsajt.

Ofta använder Maria Hagblad kameran i mobilen eller paddan när hon filmar. Sedan redigerar hon filmerna i IMovie eller Moviemaker. Tid att göra filmerna finner hon under förtroende­tiden, under egna ”luckor” vid en studiedag eller när eleverna har prao.
– Jag har skaffat en ny digitalkamera som jag tänkte använda för att höja kvaliteten på filmerna, och jag har också funderat på att ljudsätta dem bättre, men jag har backat på det. Det viktigaste är ju att eleverna förstår innehållet. Filmerna måste inte vara perfekta – det innebär också att det blir av att jag gör dem. Faktum är att mina gamla bildspel fungerar minst lika bra i undervisningen, inne i köket kan man ju ändå inte ha något ljud på.

På bloggen finns även länkar till användbara filmer som Maria Hagblad hämtar hem från nätet. På så sätt har hon sin lektionsplanering färdig och transparent på bloggen, och de elever som önskar kan gå in och läsa in sig i förväg eller repetera kunskaperna efteråt.
I lektionsplaneringen för förberedelseklassen ingår denna morgon exempelvis en kortfilm från Uppsala universitet om korskontaminering.
Maria Hagblad har också valt att lägga upp en film som pedagogiskt visar hur man använder de skärbrädor i olika färger som finns ute i köket – producerad av företaget som gör skärbrädorna.
– Det blir lite reklam, jag vet, men jag tycker att filmen är så tydlig och bra. Mest använder jag mig av filmer från myndigheter, som Konsumentverket och Livsmedelsverket, eller från SVT och UR, men jag har också lagt upp filmer från Krav, och det är ju ett slags reklam. Men det är klart att jag tar ställning till vad jag använder. Och om någon kommer med kritik tar jag bort saker snabbt som ögat. Exempelvis var det en författare som tyckte att jag citerat för mycket ur en bok; då backar jag direkt.

Husmanskost. Ena lektionen står afghansk gryta på menyn, andra lektionen svenska kroppkakor. Foto: Per Groth

Efter rasten är det dags att nypa ihop kroppkakor. Eleverna tar med sina paddor till arbetsbänkarna i köket och klickar upp Maria Hagblads instruktionsfilm. Mortza Ensari passar på att också välja arbetsmusik från Youtube, och snart ljuder artister som Farhad Aria och Anahita Ulfat i rummet. Maria Hagblad framhäver lusten som drivkraft i köket:
– Jag har oftast inget emot att eleverna spelar musik i köket, tvärtom, musik ligger precis som mat nära hjärtat. Det är bara om jag har en stor eller stökig grupp som jag kanske inte orkar med det.
Själv rör hon sig oavbrutet mellan de olika köken, men på ett annat sätt numera.
– Innan jag hade bloggen och alla filmerna sprang jag mer, nu snarare glider jag runt i klassrummet. Tack vare filmerna är eleverna mycket mer självgående, och ställer färre frågor om själva beredningen. Ibland går jag inte igenom receptet alls. I stället kan jag ägna tid åt att bedöma hur de arbetar utifrån hem- och konsument­-kunskapens perspektiv hälsa, ekonomi och miljö.

Mer om Maria Hagblads digitala kanaler

Blogg:
”HK-bloggen på Vallaskolan”
hemkunskapen.bloggplatsen.se har en särskild kategori för ”Förberedelseklassen”. Här lägger Maria Hagblad upp lektionsplaneringar med tillhörande filmer och länkar. Andra kategorier är exempelvis ”Glutenfritt”, ”Faktafilmer”
och ”Konsumentekonomi”.
Youtubekanal:
youtube.com/channel/UCvAJEdVs9LrkRjCrxn1eYdw/videos innehåller hennes filmer.

Det digitala inslaget i undervisningen har ytterligare fördelar, menar Maria Hagblad.
– För vissa lärare verkar det finnas ett slags prestige i att hela tiden själva undervisa i realtid, men för mig sparar det digitala materialet tid. Även de gamla filmerna och bildspelen fungerar bra. Jag behöver aldrig stå där i klassrummet på morgonen och tänka: Hur ska jag klara den här dagen? Jag har ju redan en stor del av det jag behöver på bloggen.

Så är det dags att smaka. Alla sätter sig tillsammans i klassrummet och bjuder varandra på kroppkakor. Eleverna ratar lingonsylten och väljer i stället ketchup till de fyllda degknytena. Till maten dricker de te. Allt går åt. Omdömet är – gott.

Att ett ämne som hem- och konsumentkunskap schemaläggs för förberedelseklass har sina kritiker: Är det inte väl ämnesspecifika ord? Maria Hagblad håller inte med:
– Det gäller väl i så fall även matte och samhällskunskap. Hem- och konsumentkunskap handlar ju om livet, om att lära sig laga mat och ta hand om sin ekonomi och hälsa. Och många av orden i köket är ju högst vardagliga. Även mina infödda svenska elever kan fråga var ”plattan” är. Det kan vara ganska bra att veta att det heter ”skärbräda”.

BOKTIPS!

Maria Hagblad har just gett ut en ny bok: Lärarens guide till Hem- och konsumentkunskap– teori, praktik och bedömning (Natur& Kultur).

Dessutom kan tiden med händerna i kladdig deg och doften av knaprig stekyta i näsan bidra till livskvalitet – både här och nu och längre fram – menar hon.
– Jag önskar att stunden på hem- och konsumentkunskapen kan få vara en vila för de här eleverna. Många av dem bär på så mycket, men om jag kan bjuda in dem här och förmedla: ”Kom in, nu gör vi den här rätten tillsammans! Och, om det går, försök att spara grubblandet till senare.”

Fler HKK-tips för förberedelseklass

  • På studi.se, ett flerspråkigt digitalt läromedel i samarbete med forskare, finns bland annat matnyttiga undervisningsfilmer under ämnet biologi. Filmerna kan i dagsläget översättas, textas och dubbas till arabiska, dari, engelska, somali­ska och tigrinska. Det finns även användbara quiz. På så sätt kan eleverna arbeta med ämnesinnehållet parallellt och integrerat med språkinlärningen.
  • Myndigheter har ofta information på olika språk. Exempelvis har Konsumentverket bra material om hushållsekonomi, se konsumentverket.se och hallakonsument.se. Högst upp till höger väljer man att läsa de olika sidorna på olika språk. På hallakonsument.se/ny-i-sverige finns konsumentinformation till dem som är nya i Sverige. Man väljer språk som filmen och texten ska ha.
  • ”Koll på pengarna” finns på flera språk: publikationer.konsumentverket.se/privat
    ekonomi/koll-pa-pengarna
  • Avfallshantering finns på flera språk bland annat på dessa sidor: ftiab.se/228.html, vafabmiljo.se/om-vafabmiljo/informationsmate rial/faktablad-pa-andra-sprak/
  • Filmer på Youtube kan ibland textas med olika språk, till exempel ”Hans Rosling och den magiska tvättmaskinen”. ted.com/talks/hans_rosling_and_the_magic_washing_machine?language=sv Eleverna kan följa textningen på sina paddor via ted.com/talks/hans_rosling_and_the_magic_washing_machine/transcript?language=fa
  • Använd QR-koder i stället för långa länkar. Det finns många appar för att läsa QR-koder.

ur Lärarförbundets Magasin