Läs senare

Så hanterar du tidsbristen

Lika mycket undervisningstid men fler arbetsuppgifter. Känner du igen dig?
Då kan det vara dags att säga ifrån.

06 Sep 2015

Illustration: Pia Koskela
De senaste fem åren har sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar i grundskolan ökat med 57 procent. Det visar siffror från Försäkringskassan som Lärarförbundet har sammanställt. En av orsakerna kan vara att arbetsuppgifterna har ökat de senaste åren medan undervisningstiden förblivit densamma. Skolverket har studerat grundskollärares tidsanvändning och konstaterar att lärare har mött nya krav när det gäller dokumentation, administration, elevers hälsa och föräldrakontakt. Samtidigt tyder ingenting på att tidigare arbetsuppgifter har tagits bort.
Lärare hanterar tidsbristen på två sätt. Det ena är att arbeta mer. I Skolverkets kartläggning för tre år sedan visade det sig att grundskollärares arbetsveckor i snitt låg på 48 timmar. Då är eventuellt helgarbete borträknat.

– Vissa lärare har uppemot 50 timmars arbetsvecka, säger Anneli Melén, undervisningsråd på Skolverket.

Det andra sättet är att prioritera ned saker.

– Sannolikt är det tid till planering av undervisningen och reflektion som minskar till fördel för andra arbetsuppgifter, säger Anneli Melén.

Två av tre lärare anser att de använder för lite tid till planering. Nästan hälften av lärarna säger sig lägga för lite tid på reflektion och kompetensutveckling.

Inte okej, menar Robban Nilsson som är ombudsman på Lärarförbundet.

– Dessa arbetsuppgifter är viktiga för att hålla kvalitet och utveckla arbetet, säger han.

Det finns inte någon gräns för hur mycket undervisningstid eller andra arbetsuppgifter en lärare får ha, men allt arbete ska rymmas inom arbetstiden. Därför måste du säga ifrån om det blir för mycket. Tar dokumentation och bedömning för mycket tid måste kanske andra arbetsuppgifter, till exempel undervisningstiden, minskas. Ha ett grundligt samtal med din chef och gå igenom dina arbetsuppgifter innan schemat läggs, råder Robban Nilsson. Förklara att det till exempel krävs tid för att hålla koll i omklädningsrummet eller att hem- och konsumentkunskapssalen måste förberedas.

– Man kan inte alltid välja bort när vissa saker ska utföras. En del för- och efterarbete ska till exempel göras i direkt anslutning till lektionerna och då är det viktigt att man lägger ett schema som tar hänsyn till det, säger Robban Nilsson.

Enligt honom är det vanligt att bita ihop i stället för att berätta hur det står till för chefen. Lärare vill göra ett bra jobb och vissa kan se det som ett misslyckande att säga att man inte hinner med, men på sikt är det stor risk att man sliter ut sig.

– Har rektorn inte möjlighet att ge mer resurser ska du berätta vad de givna förutsättningarna innebär för kvaliteten på undervisningen, säger Robban Nilsson.

För att undvika en situation där den största bördan läggs på den enskilda individen måste lärare och skolledare prata öppet om uppdraget och förutsättningarna och tillsammans hitta en balans mellan dem, menar han.

– Lärare har hög sjukskrivningsstatistik för psykosociala diagnoser. Att ofta känna att man inte lever upp till verksamhetens uppdrag och själv borde göra mer men saknar rätt förutsättningar är sannolikt en anledning.

Robban Nilsson har inte hört talas om att någon har fått sämre löneutveckling eller andra förändrade villkor efter att ha visat att viktiga arbetsuppgifter inte hinns med.

– Det är obehagligt att säga ifrån, men det är viktigt att ha koll på att arbetstiden räcker till och används på bästa sätt, säger Robban Nilsson.

5%

mindre tid lägger de som undervisar i prak­tiska ämnen på arbete tillsammans med kollegor än den genomsnittliga läraren.

Källa: Skolverket

Vad säger facket?

Robban reder ut

Veckoarbetstid existerar inte.
Det pratas ofta om arbetsveckor med 35 timmar reglerad arbetstid och tio timmar förtroendearbetstid. Men de siffrorna är bara teoretiska genomsnitt. Intensiva veckor arbetar du mer än så, vilket innebär att du ska arbeta mindre andra veckor. Många intensiva perioder går att förutse, till exempel när det är utvecklingssamtal och betygssättning. De perioderna ska räknas in i planering och schemaläggning så att andra veckor omfattar färre arbetstimmar och årsarbetstiden räcker till.

Pedagogisk lunch är ingen rast.
Senast efter fem timmars arbete ska du ha 30 minuters rast. Det är inte arbetstid och du ska därför kunna lämna arbetsplatsen om du vill. Pedagogisk lunch med uppsyn över eleverna kan alltså inte likställas med rast.

Förflyttningar mellan skolor sker på arbetstid.
Undervisar du på mer än en skola ska du inte åka mellan dessa på din rast.
Är det under arbetsdagen, det vill säga inte på vägen till eller från hemmet, räknas förflyttningen som arbetstid.

TIPS! Kontrollera din arbetstid
lararforbundet.se finns webbverktyget Min arbetstid med vilket du kan kontrollera din arbetstid för hela året, terminen eller beräkningsperioden. Där hittas också Räknestickan som används för att kontrollera din tjänstefördelning och arbetsbelastning.
Räknestickan är fri för alla medan Min arbetstid endast är för Lärarförbundets medlemmar och kräver inloggning på lararforbundet.se.
 


Robban Nilsson är ombudsman på Lärarförbundet.

ur Lärarförbundets Magasin