Läs senare

Så stärker du elevens motivation

DJUPDYKNINGHur kan en skoltrött elev få tillbaka lusten? Uppmuntran, utmaning på rätt nivå och konkret återkoppling föder motivation enligt forskare.

09 Feb 2017
Alva Appelgren, lektor i psykologi vid Södertörns högskola. Foto: Jan Hanika

Vad är motivation egentligen? I sin doktorsavhandling vid Karolinska institutet undersökte Alva Appelgren vad mellanstadieelever och vuxna personer motiveras av och vilken typ av feedback som är mest effektiv.
– Motivation är en drivkraft som behövs för att man ska kunna påbörja någonting, men också för att man ska vilja fortsätta med aktiviteten eller uppgiften. Det handlar också om förväntningar och vad man klarar av. Viljan och drivkraften kan vara grundad i olika saker, säger Alva Appelgren.
Hon kopplar motivation till inre och yttre faktorer.
– Ja, om det är inre faktorer drivs man av det man själv vill göra. Yttre faktorer är att man drivs av någon belöning som pengar, godis eller betyg, förklarar Alva Appelgren.
I sin avhandling kom hon fram till att det är bättre att komma med konkret beröm som rör prestationen och hör ihop med personens utveckling framåt. ”Du valde rätt” är ett sådant exempel. Kommentarer som exempelvis ”du är smart”, bedömer individens karaktär och kan snarare skapa osäkerhet och tvivel när det kommer till den egna förmågan.
– Små, små nyanser gör skillnad. Det finska uttrycket sisu beskriver uthållighet och kampvilja. I engelskan pratar man om effort, även det är positivt, att man är beslutsam och försöker, att man känner att man kan påverka situationen. Men i svenskan talar vi om ansträngning som inte har en lika positiv klang. Det beskriver mer något som är belastande och påfrestande, säger Alva Appelgren.

Små, små nyanser i språket gör skillnad

Hon understryker att det ska vara bra att anstränga sig, men att det i vårt språk inte ger samma positiva signaler.
– Man måste tänka på det extra mycket, lägga vikt vid att förklara att det inte är så att saker kommer naturligt. Man måste anstränga sig och öva på något och det är viktigt att förmedla det. Lärarna påverkar detta, får man uppmuntran så är chansen mycket större att man fortsätter, säger Alva Appelgren.
Hon menar också att skolan måste ge eleverna uppgifter som känns kul och givande och att lärarna ska kunna förmedla syftet, men då gäller det att även hitta rätt svårighetsgrad för varje elev. Annars riskerar vissa att tycka att det är för svårt, samtidigt som andra elever kanske känner att det är för lätt.

Joanna Giota är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och inne på samma spår. Hon menar att elevernas egen motivation inte får så stort utrymme, att skolan har problem med just det Alva Appelgren nämner, med att stötta de svagaste eleverna och utmana de starkaste.
Man måste som lärare kunna se var eleverna befinner sig, hur de lär sig och vad de vill uppnå. Då kommer prestationen också att bli mer positiv. Det kräver tid att se varje elev och det är jättesvårt när man har många elever som har olika behov och helt olika intressen, säger Joanna Giota.
Hon menar samtidigt att skolan måste kännas meningsfull här och nu, att det inte räcker att prata om nyttan av ett ämne i framtiden. Hon efterlyser även ett större mått av elevinflytande.
– Det är ofta de starka eleverna som är med och bestämmer i elevråd och liknande och då tappar vi många som känner att de inte blir motiverade och som inte känner sig lyssnade på. Vad har vi för elevsyn, ja, hur möter vi elever som vi kanske inte tycker om, som vi kanske uppfattar som stökiga eller som utmanar oss? undrar Joanna Giota.

Jonna Giota Foto: GU.SE

Beteendevetaren Staffan Hultgren, med ett förflutet som lärare i idrott och hälsa, har i många år varit utbildare och föreläsare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Han menar att den svenska skolan länge har koncentrerats på metoder och resultat med fokus på fakta. De som inte är motiverade, får dåliga resultat. Då löser man det med hårdare tag, regler och ordning, i stället för att fokusera på ungdomars behov och att hjälpa dem att hitta motivationen.
– När jag var lärare såg jag det som min uppgift att ägna tid åt de elever som inte var motiverade. De andra kunde jag lätt ordna sysselsättning åt. De utvecklades ändå, säger Staffan Hultgren.

Staffan Hultgren. Foto: privat

Han berättar att han till och med gick och fikade med elever på lektionstid för att väcka deras engagemang och nyfikenhet.
Som han ser det är det tre saker ungdomar behöver lära sig som de inte lär sig av sig själva. Det handlar om att träna upp sin empatiska förmåga, att lära sig att tänka i konsekvenser (om jag gör något, hur blir det då?), att lära sig vad strategier är (hur gör jag för att få till en förändring?) och hur man praktiskt tillämpar dessa strategier i skolans vardag.
– Har man inget av det här då är man ofta helt omotiverad till att gå i skolan.
Om man däremot jobbar aktivt med de tre områdena är det ”relativt enkelt” att få eleverna motiverade, enligt Staffan Hultgren.
– Då kommer också glädjen tillbaka. ”Dina lektioner vill jag vara närvarande på. Du ser något hos mig som jag inte ser. Det vill jag förstå”. Då skapar man goda förutsättningar för motivation till de flesta ämnena i skolan.

 

Lästips om motivation

Joanna Giota, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet: Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Litteraturöversikt.

Alva Appelgren, institutionen för klinisk
neurovetenskap, Karolinska institutet: Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation. Avhandling.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Motivation (6)

ur Lärarförbundets Magasin