Läs senare

Samarbete är bättre än dubbelarbete

Djupdykning. Hem- och konsumentkunskap är möjligheternas ämne när det gäller samverkan med andra ämnen. Det anser Märit Östberg i Jämtlands glesbygd.

05 Jul 2012

Foto: Marie Birkl
Med stor noggrannhet och koncentration läser de tre tjejerna innehållsförteckningarna på förpackningarna på bordet framför dem. Sedan sorterar de flaskorna, burkarna och tuberna i två olika högar, en för de som innehåller parabener och en för de som inte gör det. När Märit Östberg, tjejernas lärare i hem- och konsumentkunskap, får se resultatet blir hon förskräckt. Det är nämligen innehållet i hennes badrumsskåp som eleverna har undersökt.
– Va! Innehåller femtio procent av mina saker parabener? Det trodde jag aldrig, utropar hon.

När hon dessutom upptäcker att en del av det som eleverna har ställt i den ”giftiga” högen är schampo, lotion och tvål som hon köpt till sin lilla dotter, blir hon inte direkt lugnare.

– För vad har ni lärt er om barn och giftiga ämnen, frågar hon eleverna.

– Att barn är mycket känsligare än vuxna, svarar de tre tjejerna i mun på varandra.

Uppgiften som de just har genomfört är en del av kursen ”Miljökemi i hushållet” som Märit Östberg håller tillsammans med kemiläraren Victoria Zakrisson för åttondeklassarna på Svenstaviks skola.

– På miljösidan har ämnena hem- och konsumentkunskap och kemi många beröringspunkter och då är det ju dumt att dubbelarbeta när det dessutom blir bättre när vi samarbetar. Hem- och konsumentkunskapen är mer vardagsnära och gör kemin mindre abstrakt, konstaterar Victoria Zakrisson som av samma skäl gärna samarbetar med Märit Östberg även när det är dags för biologi.

Även Märit Östberg uppskattar samarbetet:

– Jag vurmar för all ämnessamverkan och jobbar gärna ihop med NO:n. Just den här gången fann Victoria och jag ett gemensamt intresse i att låta våra elever lära sig mer om hur kemikalierna inverkar på våra liv via hemmen.

Kursen inleddes förra lektionen med en riktig ögonöppnare, nämligen dokumentärfilmen ”Underkastelsen” av Stefan Jarl som handlar om alla miljögifter som lagras i våra kroppar och påverkar vår hälsa. Det märks att eleverna fortfarande är tagna av filmens budskap. Vid bordet intill kosmetika och hygien-gruppen, det vill säga de tre tjejerna som letade parabener i Märit Östbergs badrumsskåpsinnehåll, sitter plast-gruppen. Det de lär sig om plastens miljöpåverkan under dagens lektion får dem att på stört bestämma sig för att ge sig upp på barrikaderna och kämpa för att skolmatsalen ska sluta tillhandahålla plastglas.

Textil-gruppen har gått ut på skolgården för att genom ett eldtest se vilka tyger som brinner och vilka tyger som bara smälter. De kommer in igen med insikten att denim och ull är bättre att ha på sig i närheten av en majbrasa än fleece som är gjort av plast och därför är mer lättantändligt.

Bil och hobby-gruppen och städ, tvätt och disk-gruppen sitter också och lusläser innehållsförteckningar på jakt efter miljögifter medan livsmedels-gruppen bakar tortillas. Den senare har nämligen fått i uppgift att laga en tacomiddag utan färdigköpt salsa, tacokrydda och tortillas.

– Tacos har nästan konkurrerat ut köttbullar som barnfamiljernas favoriträtt nummer ett. Och med tanke på alla grönsakerna är det ju en ganska nyttig måltid. Men många tänker inte på alla konserveringsmedel som finns i såsen, brödet och kryddmixen, förklarar Märit Östberg.

Att baka egna tortillas går betydligt enklare och snabbare än vad man skulle kunna tro och den hemlagade tacobuffén som till slut blir resultatet av gruppens arbete lever både till smak och doft upp till kamraternas högt ställda förväntningar.

Tanken är att elevernas grupparbeten först ska redovisas i var sin enskild rapport för att sedan mynna ut i ett gemensamt häfte – Handbok för unga konsumenter i kemikaliedjungeln – som ska säljas lokalt, främst i skolans cafeteria men eventuellt även i byns mataffär.

Som den enda utbildade hem- och konsumentkunskapsläraren inom flera mils avstånd ambulerar Märit Östberg mellan två skolor, Svenstavik och Myrviken, och har, som hon själv utrycker det, ”sedan många år den stora äran att undervisa alla elever i Bergs kommun i ämnet hem- och konsumentkunskap”. Att Märit Östberg inte har någon arbetskollega inom det egna ämnet i kommunen gör att hon är mer öppen än många andra lärare för att samverka med andra ämneslärare.

Implementeringsarbetet inför införande av Lgr11 gjorde hon till exempel ihop med lärarna i idrott och hälsa på Svenstaviks skola och Myrvikens skola, Thomas Alme respektive Janne Magnusson och Anna-Karin Persson. Märit Östberg och Thomas Alme har också nyligen samarbetat i en kurs i årskurs 8 som de kallade ”Jakten på den försvunna hälsan”.

– Vi började lite filosofiskt med att studera hälsobudskapen förr och nu. Vad sa Antikens profeter, vad säger våra nutida, berättar Märit Östberg.

Därefter fortsatte de med kostupplysning och kostdagbok i hem- och konsumentkunskap och träningsdagbok i idrott och hälsa.

– Vi undervisade, kort sagt, om den nödvändiga hälsocirkeln, det vill säga näring, rörelse och vila, säger Märit Östberg.

Hon, som förra året blev utsedd till ”Årets Hem- och konsumentkunskapslärare 2011” av NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, gillar den nya läroplanen. Särskilt tycker hon att det är bra att hållbar utveckling har fått en så central plats. Fast helst hade hon sett att även hälsobudskapet hade lyfts fram mer.

– Men jag tröstar mig med att det ingår i vår lärarprofession att själva tolka kursplanen och fylla den med innehåll. Mina elever är mycket hälsomedvetna och jag blir så lycklig när jag träffar gamla elever som tackar för att de fick lära sig så mycket om livsstilens betydelse för hälsan på mina lektioner, säger Märit Östberg och exemplifierar med den nyblivna mamman hon nyligen mötte som gjorde just det och som nu tänker föra kunskaperna vidare till sonen.

Att vara lärare i hem- och konsumentkunskap i en glesbygdskommun ger en extra krydda till undervisningen som kollegorna i större städer saknar.

– Många av mina elever flyttar hemifrån redan som sextonåringar eftersom de väljer att gå på gym-

nasiet på annan ort. Det gör att det blir en extra motiverande morot på hem- och konsumentkunskapslektionerna att eleverna vet att ämnet hjälper dem att

packa ryggsäcken inför dagen när de ska klara sig själva, berättar Märit Östberg som i nian ofta får beställning på undervisningsämnen.

– Då kan eleverna komma och be mig lära dem hur de ska tvätta sina kläder och sköta sin privatekonomi, säger hon med ett brett leende.

Att kommunen har naturen direkt inpå skolknutarna gör att friluftsliv och hållbar utveckling löper som en röd tråd genom utbildningen. Eleverna ska vara vana vid skog, natur och fjäll när de lämnar kommunens skolor och de ska veta att det är viktigt att ta vara på naturresurserna. Som ett led i den röda tråden anordnar skolorna friluftsdagar i olika omfattning för alla årskurser med en flerdagars fjälltur för Svenstaviks nior på Helagsglaciären med hopp om toppbestigning som den avslutande höjdpunkten.

I samband med årets fjälltur har Märit Östberg i samarbete med lärarna i slöjd, NO och idrott och hälsa gett niorna i uppgift att skriva ett arbete under rubriken ”Så kan jag och vi bidra till att rädda Helags och vår miljö undan klimathotet”.

– Helags är Sveriges sydligaste glaciär och uppvärmningen gör att den riskerar att vara försvunnen om femtio år. Vår förhoppning är att Helagsexpeditionen ska bli en nyttig tankeställare för niorna till vad vi har och vad vi gör för klimatet och vår jord, säger Märit Östberg.

Hon tycker att hem- och konsumentkunskapsämnet ger oändliga möjligheter till samverkan med andra ämnen och ser ingen fara i att ämnet skulle förlora något på samarbetena.

– Nej, jag ser bara fördelar. Samarbete över ämnesgränserna ger ökad kunskapsutveckling, motivation och stimulans, säger Märit Östberg och konstaterar att det viktiga är att alla lärare kan sina ämnens kunskapskriterier.

– Då riskerar de inte att hamna i ett samarbete som blir till nackdel för det egna ämnet. Kommer någon till mig och vill samarbeta säger jag alltid ja. Annars riskerar jag att de inte vill samarbeta med mig när jag nästa gång kommer till dem. Tycker jag inte att deras idé riktigt passar mitt ämne modulerar jag om den så att jag får ut det jag vill.

Finansieringen av niornas fjällvandring sker bland annat genom inkomster från skolcafeterian. Det som säljs där bakas av Märit Östbergs elever på särskilda elevens val-dagar. Dessutom tillkommer pengar som kommer in från försäljningen av skolans egenhändigt skapade böcker och häften som det nu aktuella häftet ”Handbok för unga konsumenter i kemikaliedjungeln”. Förra årets försäljningssuccé var en egen brödreceptbok.

– Jag tycker att det är viktigt att visa eleverna att ett intresse kan bli en business. Entreprenörskap är extra viktigt här i glesbygden där var och en måste ta tillvara sin egen kraft, tycker Märit Östberg.

Att ta tillvara sin egen kraft är något hon är bra på. Hon arbetar inte efter någon lärobok utan skapar ständigt nytt eget läromaterial utifrån alla de idéer som konstant bubblar upp i hennes huvud. Nackdelen är att inte ens de riktigt framgångsrika kurserna någonsin upprepas, fördelen är att jobbet aldrig blir tråkigt. Dessutom lär sig inte bara eleverna utan även hon själv ständigt något nytt.

Dagens lärdom resulterar till exempel i att innehållet i ett halvt badrumsskåp hamnar i soporna. När det gäller parabener tänker Märit Östberg inte ta några risker även om de fortfarande är tillåtna och därmed anses ofarliga – än så länge, är kanske bäst att tillägga – av de svenska myndigheterna.

Mer om parabener:

Parabener är ett samlingsnamn för en grupp konserveringsmedel som främst används i skönhetsprodukter för att motverka mögelsvamp.

Parabener är tillåtna i Sverige, men omdiskuterade eftersom vissa parabener misstänks vara hormonstörande.

I Danmark är parabener – för säkerhet skull – förbjudna i produkter riktade till barn under tre år.

ur Lärarförbundets Magasin