Läs senare

Särskilt begåvade inte alltid bäst

DJUPDYKNINGMånga lärare tror att en elev måste vara bra på allt inom ett ämne för att räknas som särskilt begåvad. Men så fungerar det inte.

En elev som är duktig på en viss del av ämnet har rätt att få hjälp att utvecklas i den delen samtidigt som eleven får stöd att bli bättre på de delar som eleven inte är så bra på. Detta gäller alla elever men blir extra aktuellt när det handlar om särskilt begåvade elever eftersom de ofta kan brista i grunderna men vara briljanta i det avancerade.
– En grop som många lärare faller i är att fokuserar på elevernas brister och säga saker som att hon kan ju inte ens multiplikationstabellen så hon kan ju inte vara smart i matte. Eller han slarvar med disken så han är inte särskilt begåvad i hem- och konsumentkunskap, säger Anita Kullander, legitimerad psykolog som agerade sakkunnig när Skolverket tog fram sitt stödmaterial om särskilt begåvade elever.
– Ofta handlar det om att läraren inte gett eleven en vettig, giltig förklaring till varför han eller hon ska göra en viss sak eller lyckats hitta ett sätt för eleven att utföra uppgiften på som denne finner motiverande, fortsätter hon.
För många särskilt begåvade elever kan det vara svårt att detaljerat redovisa hur de har utfört en uppgift eftersom kunskapen bara fanns färdig i deras huvud och de inte vet hur de gjorde. Som lärare kan man försöka komma runt den här svårigheten genom att berätta hur man själv tänker när man utför en liknande uppgift och på så sätt lära eleven att redovisa sina tankar.
– Man kan också be eleven spela in en instruktionsfilm för en yngre elev, eller göra en instruktiv hemsida eller något liknande, för att få uppgiften att kännas mer meningsfull för den särskilt begåvade eleven som inte förstår varför han eller hon ska förklara något för läraren som läraren redan kan, säger Pia Rehn.

”En grop som många lärare faller i är att fokusera på elevens brister”

Anita Kullander, legitimerad psykolog Foto: Göran G Johansson

Hon är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och arbetar bland annat med särskilt begåvade elever som behöver stöd för att komma till sin rätt i den vanliga skolan.
Risken om läraren envisas med att eleven ska förbättra sina brister innan hen får gå vidare med det som hen är bra på, som i ”du måste lära dig torka av diskbänken ordentligt innan du får hjälp att laga mer avancerade maträtter” eller ”du får inte slå volter innan du gjort klart teorihäftet om hjärt- och lungräddning”, är att eleven tröttnar helt på ämnet och protesterar med icke-handling.

Ett utmärkande drag för många särskilt begåvade elever är nämligen att de styrs av en inre lust att lära och därför är svåra att motivera att göra saker utifrån yttre motivation så som chans att få högre betyg.
Många särskilt begåvade elever är också perfektionister i negativ bemärkelse. De är från barnsben och skolans tidiga åldrar så vana vid att alltid lyckas med allt de tar sig för att de till slut blir rädda för att misslyckas och vägrar utföra uppgifter som de inte är helt säkra på att de klarar av.
– Som lärare bör man fundera över hur bra det är när en elev får alla rätt på ett prov, oavsett om det gäller ett praktiskt eller ett teoretiskt prov. Ofta ger vi eleven som klarat alla rätt beröm, men det vi i stället borde säga är att det här provet verkar ha varit för lätt för dig så nästa gång för vi tänka ut en större utmaning. Ingen elev borde få alla rätt på prov utan ansträngning, för då finns det ingen utmaning i lärandet. Däremot riskerar eleven att lära sig att allt annat än alla rätt är ett misslyckande, säger Pia Rehn.

Ett tredje ofta förekommande drag hos många särskilt begåvade elever är avsaknad av tävlingslust, vilket kan ställa till det på lektionerna i idrott och hälsa. I alla fall om lektionerna är av den mer traditionella, idrottsinspirerade sorten.
– Jag känner en särskilt begåvad kille vars lärare var bekymrad över att han inte ville vara med och tävla på skolidrottsdagen trots att han är så duktig på att springa. När jag frågade killen varför han inte ville vara med svarade han att han redan visste att han skulle vinna tävlingen eftersom han hade bästa tiden av de som skulle ställa upp ”och då blir jag glad och de andra blir ledsna, hur roligt är det” undrade han. Så han avstod hellre från att vara med än att göra de andra eleverna ledsna men det förstod inte hans lärare, berättar Anita Kullander.
Både hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa kan enligt henne vara svåra ämnen för särskilt begåvade elever som inte kommit till sin rätt i skolan, och som kanske inte är särskilt begåvade i just de ämnena.
– Många särskilt begåvade elever är mobbade i skolan eftersom de är annorlunda och då blir det svårt i stökiga miljöer med otydlig struktur där det är lätt att knuffas och buffas utan att någon ser.

”Som lärare bör man fundera över hur bra det är när en elev får alla rätt på ett prov”

Pia Rehn, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ett annan svårighet med idrott och hälsa för många särskilt begåvade elever är att de, både på grund av utsattheten och på grund av en ofta stark integritet, har svårt att duscha tillsammans med de andra eleverna.
– Simkravet är en tredje svårighet i idrott och hälsa för en del särskilt begåvade elever. Det behöver inte betyda att de inte kan simma, de kanske bara har svårt att göra det inför andra, säger Pia Rehn.

Hennes förslag till lösning i det fallet är att vara flexibel vid bedömningen. Kanske låta eleven simma upp ensam för en simlärare som sedan intygar att eleven kan simma eller låta en förälder filma när eleven simmar. Det är dock inte så att alla särskilt begåvade elever saknar tävlingslust eller har svårt för ämnet idrott och hälsa.

Zlatan Ibrahimovic Foto: Mohanan Photo

– Tvärtom, titta på Zlatan Ibrahimovic. Jag kan förstås inte säga att han är särskilt begåvad, jag har aldrig träffat honom, men det finns mycket som tyder på det. Inte bara hans förmåga att läsa av spelet utan även hans förmåga att lära sig nya språk vart han än kommer. Det finns de som kallar honom ett språkbegåvat bollgeni, säger Anita Kullander.
Pia Rehn är inne på samma spår.
– Zlatan verkar ha en intuitiv känsla för spelet och kan snabbare än de andra spelarna processa vad som händer på planen. Det kräver en förmåga som inte alla har, säger hon.
De duktiga eleverna, oavsett om de är särskilt begåvade eller högpresterande eller både ock, ger läraren en annan sorts utmaning, nämligen att lyckas individualisera sin undervisning så att även de duktiga får en utmaning trots att klassrummet är fullt av elever som behöver hjälp av läraren på en lägre nivå.
– Jag tänker att man som lärare kan ha som mål att alla elever ska få åtminstone en utmaning per lektion som är på just den elevens nivå för att utvecklas, säger Pia Rehn.

Anita Kullander tycker att det är märkligt att vi tror att det ska fungera bra att sätta elever som har en intelligenskvot på över 125 i samma skola som normalbegåvade elever när hoppet dem emellan i intelligens kan vara lika stort som det mellan de normalbegåvade eleverna och eleverna som går i särskola.

– I särskolan arbetar man åldersintegrerat och låter funktion avgöra vilken typ och nivå på undervisning man får i olika ämnen och i olika delar av ett ämne. Jag tror att man kommer att bli tvungen att hitta en särskild skolform även för de särskilt begåvade eleverna, säger Anita Kullander.

ur Lärarförbundets Magasin