Läs senare

Särskolan på tur till torget

Hem- och konsumentkunskap är ett utmärkt
ämne att träna andra färdigheter i. Det menar hushålls- och specialläraren Helén Burman
på T4 grundsärskola i Hässleholm.

05 Aug 2014

Tisdagen börjar med en genomgång av almanackan och vad som står på programmet i dag. Klassen använder ett bildkommunikationsprogram där det bland annat finns bilder på frukter och grönsaker. På en läxlapp har föräldrarna ringat in vad de vill att barnen köper på torget och nu går man igenom varje beställning.
– Hakar, du vill köpa två majskolvar!

– Och Ayla, vad ska du handla? Två gurkor, bra!

Barnen plockar inplastade bilder från brickan på de frukter eller grönsaker de ska köpa och sätter sedan bilderna på en självhäftande plastbricka som är anpassad att passa i varje elevs portmonnä.

Klassläraren Ingrid Arcini är special- och fritidspedagog och har ett tätt samarbete med läraren i hem- och konsumentkunskap, Helén Burman. I trän­ingsskolan ingår ämnet i området vardagsaktiviteter.

På måndagar till exempel, går några elever till livsmedelsaffären. De har med sig inköpslistor med foton på varor som Helén Burman har tagit och som ska användas på hem- och konsumentkunskapen senare i veckan.

Men nu är det alltså torghandel som gäller! I hela processen ingår praktisk träning som främjar elevernas självständighet.

– De tränar att köpa för de pengar de har med sig, att inte handla mer än de orkar bära tillbaka till skolan och sedan till hemmet. Men även trafikvett ingår i kursplanen och det kan vi praktisera på vägen till och från torget, plus att promenaden innebär välkommen motion, säger Ingrid Arcini.

I den här klassen finns fem elever i åldrarna 10 till 13 år, motsvarande fjärde till åttonde klass i grundsärskolan. Vid behov delas de in i tvärgrupper med andra av skolans totalt 19 elever från Hässleholm och andra kommuner.

Innan klassen ska tåga iväg visar Ingrid Arcini vykort från äppeltavlan i Kivik som hela skolan besökt veckan innan. På korten har eleverna skrivit hälsningar till sina familjer och ska lägga dem på brevlådan på vägen till torget.

Innan besöket på äppelmarknaden i Kivik hade klassen tränat på att åka buss och tåg till närliggande Kristianstad. Väl i Kivik var det väldigt mycket folk och sådan trängsel kan bli problematisk för en del elever.

– Resultatet blev att det eleverna mindes bäst var besöket vi gjorde i ortens fiskbutik! Vi hade matsäck med oss men lade till smakportioner av bland annat lax, ål och smörfisk. Det var väldigt uppskattat av barnen, berättar Ingrid Arcini.

Foto: Jenny Ljunggren

På torget i Hässleholm känner handlarna igen barnen från T4-skolan och är behjälpliga vid besöket. En elevs pengar räcker inte till beställningen hemifrån. Då får hon ta lite mindre av varan – också en lärdom.

Tillbaka i klassrummet lägger eleverna upp sina inhandlade grönsaker och kvittona de fått med sig. De räknar ut hur mycket de använt och om det eventuellt blivit några pengar över. Klassläraren lägger mynt med motsvarande summor på ett litet självhäft­ande bordsunderlägg så att eleverna ska känna igen vad de spenderat för.

Sedan sätts symbolerna tillbaka på bildarken så att de kan plockas därifrån inför nästa torgbesök veckan därpå.

Förra läsåret fanns projektet Barnens Bästa Bord med i undervisningen.

– I samband med det fick vi en stekhäll och ett trangiakök som underlättar när vi lagar mat ute för många, berättar Helén Burman.

En gång i månaden har skolan nämligen utedag med olika friluftsaktiviteter inklusive matlagning, till exempel att grilla hamburgare. Andra gånger bjuds hela skolans elever och personal på grönsakssoppa i en närliggande park.

– Då börjar eleverna ofta med att lukta på de ljuvliga dofterna från till exempel rotfrukter. Sedan skalar, river och skär de grönsakerna efter förmåga. Ibland har vi bakat bröd till soppan på hemkunskapen, berättar Helén Burman.

Allting bärs ner till parken där en annan grupp har förberett med eld och kokande vatten.

Stödet från Barnens Bästa Bord gjorde det också möjligt för dem att besöka en får- och hönsfarm i närområdet. Där fick eleverna smaka på lammkött och ta med sig ägg hem.

Helén Burman säger att det närodlade och ekolog­iska perspektivet alltid är närvarande, både i dis­kussionerna i affären och när man plockar fram varor ur kylen på skolan.

– Det har jag haft med mig sedan jag började som hem- och konsumentkunskapslärare här för tolv år sedan. Det kommer in på ett naturligt och mycket enkelt sätt i undervisningen.

Eftersom de flesta av eleverna inte kan läsa har Helén Burman tillverkat plastfickor med bilder på till exempel muffinsbakning som eleverna kan gå igenom före lektionen.

– De kan med ledning av bilderna hämta en skål eller en morot allt eftersom vi bakar. Recepten anpassas till varje elev efter olika nivåer och typer. Det är här speciallärarkompetensen kommer in, säger hon.

För elever som kan tolka en instruktion brukar Helén Burman rita fram receptet.

– Alla elever har olika behov. Vissa måste repetera momenten många gånger, medan andra lär sig direkt. Målet är inte att lära sig utantill för då kan det lätt bli fel om man glömmer något, utan att lära sig att följa en instruktion via en bild eller teckning.

Från fjärde till nionde klass har alla elever två klocktimmar hem- och konsumentkunskap i veckan, alltså mer än i ordinarie grundskola.

– Det tycker jag är jätteviktigt eftersom de kan befästa mycket övrig kunskap, som till exempel matematik och biologi, i ämnet. Det blir en naturlig situation att lära sig använda alla slags mått. Ämnet ger också mycket motorisk träning – till exempel hur man vrider handleden för att ta ett decilitermått ur mjölpåsen.

Helén Burman förklarar att det är de små detaljerna som tränas och att de kräver stor närvaro av läraren.

– När eleverna inte kan själva ska man göra rörelsen med dem, inte åt dem. Då minns kroppen hur man gör.

Hon upplever det som en förmån att följa eleverna i så många år och även in i gymnasiets individuella program under fyra år. Där bedrivs hem- och konsumentkunskap i ännu högre grad, ungefär en dryg halvdag i veckan.

– Det är långa perspektiv, man får lägga ner, göra om och glatt upptäcka att en elev kan känna igen moment som de lärt sig när jag haft dem i tidigare klasser.

Helén Burman tillägger att det är särskilt viktigt att elever med flerfunktionshinder får komma ut och ”lukta och känna” på samhället, men det faller ofta på att det blir för dyrt.

– Pengar till specialbussar finns till exempel inte i budgeten. Därför är vi tacksamma över möjligheterna vi fått genom Barnens Bästa Bord, men skulle samtidigt önska mer och ökade kontakter med entreprenörer i närmiljön.

EU-projekt för mat och hälsa

Susanne Thorén, som är en av regeringens ”am­bass­adörer för kvinnliga företagare” och verksam i Kivik på Österlen i Skåne, grundade Barnens Bästa Bord 2010. Det är ett så kallat Leaderprojekt som förekommer på flera ställen inom EU. Termen innebär att man med samverkande åtgärder vill stärka landsbygdens ekonomi, en av dem är att få skolelever att på olika sätt inspireras av mat och hälsa.

Sexton kommuner i Skåne har på ett eller annat sätt deltagit i projektet, huvudsakligen i skolor, förskolor och på fritidshem.

– Vi insåg att mycket av den metodik som projektet använde i förskolan också gick att anpassa för särskolan.

I projektets paroll Från jord till bord till jord ingår upplevelser med alla sinnen och att fokusera på miljö och närodlat.

I ett fortsättningsprojekt, som också är ett samarbete med Högskolan i Kristianstad, är målet att få fler aktörer inom mat- och måltidssektorn, jordbruks- och de gröna näringarna, barnomsorg och besöksnäring att tillsammans skapa bättre barnanpassade måltidslösningar.

ur Lärarförbundets Magasin