Läs senare

Sjuorna som shoppar smart

Två ämnen, två ingångar till hållbar utveckling. Jeannine Jansson undervisar i både hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa på Gärdesskolan i Sollentuna.

03 Jan 2014

Foto: Viktor GårdsäterMelissa Qholizadeh är i butiken och handlar. Hon har redan bockat av ett antal varor på inköpslistan och funderar nu över mineralvatten. Det tar några sekunder, sedan bestämmer hon sig.
– Jag köper inte mineralvatten eftersom det inte är bra för miljön, det är bättre att ta vatten ur kranen, säger hon.

Hon får höga miljöpoäng för sitt val.

Näst på listan står färs. Köttfärs eller färdiglagade köttbullar – det är frågan.

Melissa Qholizadeh undersöker de olika märkningarna och upptäcker till sin förfäran att färsen i den färdiglagade produkten har rest all världens väg. Hon väljer därför den svenska färsen.

Återigen rasslar miljöpoängen in.

Nu är det förstås inte vilken butik som helst som Melissa Qholizadeh och hennes klasskamrater i 7:2 i Gärdesskolan i Sollentuna utanför Stockholm befinner sig i. Det är en virtuell butik, ett interaktivt spel på Världsnaturfondens hemsida.

Läraren Jeannine Jansson berättar att de ofta arbetar digitalt eftersom alla har egna datorer.

– Jag vill inte att vi ska fastna i läroboken, det finns hur många bra och roliga grejer som helst på nätet om man letar.

Spelet Ekologiska fotavtryck – handla hållbart är ett sådant. Dessutom passar det bra in i utbildningsmaterialet Ät S.M.A.R.T* som sjuorna har arbetat med under de senaste veckorna. Även det materialet finns på nätet på Folkhälsoguidens hemsida och handlar, väldigt kortfattat, om hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt.

– Spela max tre gånger och kolla om ni har lärt er något mer sedan förra gången. Efter det ska ni skriva en utvärdering om hur det har varit att arbeta med Smart. Tänk på att svara så utförligt som möjligt på frågorna, skriv inte bara vad utan även hur, säger Jeannine Jansson.

Någon frågar om de inte ska få veta resultaten från proven i dag.

– Nej, för jag kommer även att titta på det ni skriver och sedan göra en sambedömning med era resultat på testet. Så det är en viktig utvärdering! Var det något som ni kände att ni missade att skriva då har ni chansen att berätta det nu.

Men först ska de spela ett par omgångar till.

Någon undrar ”hur många poäng man egentligen kan få” och det vet Märta Johansson. Hon sitter nämligen med full pott, 32 poäng. Fast hon kammade hem nästan lika många första gångerna hon spelade så skillnaden är inte så stor. I spelet ingår också att handla möbler, schampo och tröjor så det gäller att ha koll på mer än livsmedel och det verkar Märta Johansson ha.

Bordsgrannen Amanda Falk har gjort desto större framsteg under resans gång.

– Det är stor skillnad nu när vi har arbetat med Smart och gjort provet. Dessutom har vi pratat mycket om miljö, odlingar och transporter också i andra ämnen och det har man nytta av i spelet. Till exempel har vi pratat mycket om bomull och andra tyger i slöjden. Man förstår hur allt hänger ihop och jag tycker att det är intressant, säger hon.

I spelet kan man klicka på de olika varorna för att få information om varifrån de kommer men också om olika slags märkning. Det kan man inte göra i en riktig butik. Därför tycker Amanda Falk att det är bra att lära sig vad olika slags märkning står för – även om man inte kan få reda på allt. Vill man veta – till exempel varifrån varan kommer – tycker hon att man ska fråga ett biträde i affären.

– Det hade jag aldrig tänkt på att göra innan vi började med spelet, säger hon.

Många av lektionerna i hem- och konsumentkunskap är teoretiska pass, utan matlagning eller bakning, berättar Jeannine Jansson.

– Teorin är viktig i hem- och konsumentkunskap och därför kan man inte alltid laga mat och baka även om man får in mycket i det praktiska också. Det är ändå skolans minsta ämne och det är svårt att hinna med allt på en lektion. Som i dag – det är viktigt att de får tid på sig att utvärdera.

Även inom idrott och hälsa – det andra ämnet Jeannine Jansson undervisar i – har de flera teoret­iska pass.

– Teorin är viktig även inom idrott och hälsa och det behövs tid för att gå igenom vissa saker ordentligt så att eleverna kan anteckna och diskutera.

Självklart har de också praktiska lektioner. Inom hem- och konsumentkunskapen försöker Jeannine Jansson utgå från aktuella frågor. Under hösten har sjuorna talat mycket om transporter och miljöpåverkan. De har talat om alla de mängder olika äpplen som finns i butikerna – var kommer de ifrån? Hur långt har de åkt?

Sedan började de prata om hur många som hade äppelträd hemma – och det var många. Hur många hade äpplen som låg på marken – det var också många. Vad hände med dem då? Ingenting.

Därför fick eleverna koka äppelkräm på lektionen för att lära sig hur de kan ta vara på egen frukt.

Plötsligt orsakar en datorbugg stor uppståndelse i salen. En kassörska i spelet får fnatt och springer fram och tillbaka samtidigt som poängen tickar på och plötsligt står på över tusen.

– Om ni inte börjat med utvärderingarna ännu är det dags att göra det nu, säger Jeannine Jansson.

Det är det negativa med det digitala, buggar och annat som ställer till, tycker hon. Och att bra material på nätet, som inte går att ladda ner, kan förändras och försvinna. För tillfället fungerar inte Amanda Falks inloggningsuppgifter så hon blir tvungen att skriva för hand och lämna in.

– Det kan de förstås alltid göra men alla föredrar datorn, säger Jeannine Jansson.

När eleverna har gjort ett stort arbete eller prov som har med hållbar utveckling att göra i något annat ämne, brukar Jeannine Jansson be dem mejla det till henne. De gäller främst elever i nian, de som ska få slutbetyg.

– Jag förklarar att de kan ha nytta av det även inom hem- och konsumentkunskapen, att det kan visa att de har breda kunskaper. Jag kan se att det här kan eleven även om det inte kommit fram på mina lektioner. Sedan kan jag använda det i min bedömning.

Jeannine Jansson menar att alla ämnen i skolan tar upp hållbar utveckling ur sina olika perspektiv – men att man främst arbetar med det i hem- och konsumentkunskap, NO och SO eftersom det står tydligt skrivet i kursplanerna.

– Vi fokuserar på olika bitar i de olika ämnena. Här blir utgångspunkten hushållet, hälsa, ekonomi och mat. Vi talar inte så mycket om det övergripande perspektivet, till exempel klimatförändringar för det gör de i NO. Och i SO tar de upp etiska aspekter.

Jeannine Jansson vill att eleverna ska lära sig att ifrågasätta och värdera. När hon handlar livsmedel till lektionerna lägger hon alltid fram dem i förpackningar. Ofta köper hon KRAV-märkt men ibland slinker det med något annat för att eleverna ska tänka till: ”Varför har du inte köpt svenskt och närodlat? För att det blev för dyrt.”

För så är ju livet, ibland kanske man inte väljer det miljövänligaste alternativet men då ska man i alla fall veta varför och ha ställt det mot något annat.

– I nian har eleverna en stor inlämningsuppgift där de får välja mellan att planera en flytt till eget boende eller att planera en långresa. Dels ska de tänka på ekonomin, dels på hållbarhet. Ska man göra en resa till andra sidan jordklotet måste man så klart ta flyget och då får man värdera och förklara hur man tänker, säger hon.

Både flytten eller resan ska tänkas vara direkt efter gymnasiet, för att det är sådant de faktiskt gör eller drömmer om.

– Det blir roligare för dem om det är verklighetsnära, att de faktiskt kan ha nytta av planeringen, säger Jeannine Jansson.

Inom ämnet idrott och hälsa finns hållbar utveckling med ur perspektivet hållbar hälsa, att eleverna ska få kunskaper om hur man tar hand om sig själv. De lär sig om ergonomi men även om kost och trän­ing. Hållbarheten finns också med i friluftslivet, som att lära sig respektera allemansrätten och lämna naturen så orörd som möjligt. Eleverna blir också bedömda i hur de beter sig i naturen eftersom det står i kursplanen att de ska anpassa sig efter miljön och aktivitetens krav.

– Det är lätt att prata om hur man ska bete sig ute i naturen men man glömmer ofta närmiljön, som skolgården. Så på en idrottslektion gav jag alla elever plasthandskar och varsin påse och delade in dem i grupper på två och tre. Sedan fick de tävla om vilka som kunde hitta mest skräp på marken under en viss tid. De fick dels poäng för mest skräp, dels poäng för farligast skräp – men skulle även motivera varför, säger Jeannine Jansson.

Exempel på farligheter som hittades var tomma oljetråg, sprayflaskor med gasbehållare och krossat glas.

Något sådant syns tack och lov inte till i hem- och konsumentkunskapssalen där sjuorna är fullt upptagna med sina utvärderingar, händerna smattrar över datortangenterna. En som ser väldigt koncentrerad ut är Felipe Kärkkäinen. Ur hans öron – och även ur många andras – hänger vita sladdar.

– Jag behöver verkligen lyssna på musik för att kunna stänga ute alla andra ljud och koncentrera mig, säger han och berättar att det i hörlurarna ljuder rap från Spotify, närmare bestämt med Rick Ross. Felipe Kärkkäinen tycker att rap är den ultimata koncentrationsmusiken när man ska skriva.

– Det är bra beat och lätt att jobba till, säger han.

Jeannine Jansson går runt i salen och pratar med varje elev när de börjar känna sig klara. Hon ställer stödfrågor, ger sig inte och provocerar lite: ”Du skriver att du nu vet hur man sparar el – men hur gör man då? Hur gör ni hemma?” Hon uppmuntrar till ett väl underbyggt resonemang.

En efter en droppar eleverna av och de flesta verkar ha känslan av att mjölkat ur de mesta ur sig själva. En kille säger något till Jeannine Jansson innan hon går och hon ser ut som om hon just har fått en fin present.

– Han sa att han märker att han kommer ihåg allt nu efteråt också och inte bara till provet. Det är kul, det är precis så man vill att det ska vara, säger hon.

*Ät s.m.a.r.t. står för:

S: Större andel vegetabilier
M: Mindre andel tomma kalorier
A: Andelen ekologiskt ökas
R: Rätt kött och grönsaker
T: Transportsnålt

Ät S.M.A.R.T.-modellen är framtagen av Tillämpad Näringslära i Stockholms läns landsting och håller på att revideras i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Den nya versionen ska vara klar nu i höst. Läs mer på folkhalsoguiden.se

Gratis ”hållbart” material

Spelet Ekologiska fotavtryck – handla hållbart och annat bra material finns på wwf.se, sök på ”interaktiva övningar”.

Tidningen Bamse och skräptjuven riktar sig till yngre elever. Beställ från Förpacknings & tidningsinsamlingens hemsida, ftiab.se. Välj först fliken ”Vår verksamhet”, därefter ”Beställ material”.

Energibolaget Fortum har skapat två spel om energi- och klimatfrågor, resoneringsspelet Ego eller Eko och det mer avancerade Energispelet. Spelen kan spelas digitalt men finns även i printversioner. Gå in på fortum.se, välj fliken ”Om Fortum” och sedan ”Barn och ungdom” i rullistan till vänster.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Hållbarhet (6)

ur Lärarförbundets Magasin