Läs senare

Skarpt läge för handens kunskap

Tycker du att det är svårt att sätta betyg?
Eller att motivera dem? Det gör inte försteläraren i hem- och konsumentkunskap Fatima Haga Bjäreland. I alla fall inte längre.

13 Apr 2014

Foto: Andreas Carlsson
 
Det är ovanligt mycket nerver i dallring denna tisdagsmorgon i hem- och konsumentkunskapssalen på Lexby skola i Partille. Åttorna ska nämligen ha praktiskt prov och en del elever ser lite bleka ut om nosen.
– Spänningen släpper nog så snart som ni kommer igång, uppmuntrar Fatima Haga Bjäreland.

– Ja, för annars blir det inte roligt för mig, utbrister en tjej direkt från hjärtat och får skratt och uppmuntrande tillrop som svar från klasskamraterna.

Sedan sprider de ut sig två och två i köken. Det är dock bara en i varje par som ska laga mat i dag, den andra ska kamratbedöma och stå för disken. Förra veckan var rollerna de ombytta. Orättvist kan tyckas, det måste ju vara en fördel att ha fått stå bredvid första gången. Något som också en förälder ringt och påpekat. Men Fatima Haga Bjäreland håller inte med.

– Min erfarenhet är att det inte alls är säkert att det går bättre för de elever som lagar mat vid det andra provtillfället.

Men för säkerhets skull kommer ordningen att vara den omvända under vårtterminens praktiska prov så att ingen känner sig orättvist behandlad.Foto: Andreas CarlssonDet som denna gång ska tillagas är köttfärspirog med tillhörande råkostsallad, ett helvegetariskt alt­ernativt i form av qournfärs finns i begränsad mängd till de som så önskar. Att maträtten är förutbestämd och att valet har fallit på just köttfärspirog är ingen tillfällighet eftersom det är en rätt där många olika metoder ingår. Och en stor del av den här terminens undervisningsfokus har varit på just tillagningsmetoder. Ända sedan terminen började har eleverna vetat att arbetsområdet kommer avslutas med att de får chans att enskilt visa sina förvärvade kunskaper och förmågor vid ett praktiskt prov.

– Det har inte heller varit någon hemlighet att det är en pirog som ska tillagas, har någon frågat har jag svarat, och för ungefär fyra veckor sedan la vi ut allt provmaterial på hemsidan, berättar Fatima Haga Bjäreland.

Med vi menar hon sig själv och kollegan Pernilla Persson som undervisar den andra halvan av klassen i salen bredvid.

I köken råder nu full aktivitet. Alla verkar ha någorlunda koll på vad de ska göra, ugnarnas temperatur har ställts in och degbunkarna har tagits fram. Elevernas bärbara datorer står uppställda på borden intill köken. De checkas flitigt för att hålla koll på att verkligheten stämmer med planeringen. Kamratbedömarna fyller i sina formulär och ställer uppmuntrande frågor, både för att höra hur kamraterna tänker och för att påminna dem om vad de bör göra. Fatima Haga Bjäreland går runt mellan köken, ser vad eleverna gör och ställer även hon frågor då och då.

– Hur var det nu man bäst delar jästen för att bit­arna ska bli lika stora?

– Varför fräser du löken?

– Vad är det viktigaste att tänka på ur miljösynpunkt när man diskar för hand?

En tjej tvekar inför hur stort hon bör kavla ut deg­en – vad står det i receptet? Och hur stort är egent­ligen 15 centimeter? Fatima Haga Bjäreland löser problemet genom att ge henne en plastlinjal. Alla sätt är bra utom de dåliga.

Plötsligt hörs ett utbrott från ett av köken.

– Det här går inte, jag har inte den här begåvningen … eller vad man säger … talangen … eller … kunskapen!

Det är, som sagt, nervöst att göra enskilt praktiskt prov. Men efter lite extra stöttning av Fatima Haga Bjäreland och kamratbedömaren lägger sig även de mest oroliga nerver till ro och Fatima Haga Bjäreland kan gå och sätta sig vid katedern och börja fylla i sina bedömningsmatriser, en för varje elev, medan stek­oset stiger ur stekpannorna i de kök där eleverna ligger bäst till tidsmässigt.

När stekpannorna sedan ska diskas är det kamratbedömarnas uppgift. Disken är också den en del av det praktiska provet och Fatima Haga Bjäreland ber en kille förklara varför man inte ska diska en gjutjärnspanna med diskmedel.

– Därför att den rostar då, blir det korrekta svaret efter en stunds fundering.

När pirogerna till slut är klara varierar både utseende och smak. Någons har blivit jättestora, någons är för salta. En killes är mer än välbakade, och en tjejs är obakade eftersom hon glömde att sätta på ugn­en efter att hon ställt in gradantalet. Hon låg annars jättebra till tidsmässigt och så sprack alltsammans på en liten, men ack så viktig detalj. Som tur är det inte det perfekta resultatet som avgör hur bra provet gick – det är både mänskligt och okej att misslyckas ibland – utan vilka kunskaper elevens reflektion kring det som har hänt visar.Foto: Andreas Carlsson– Kom ihåg att reflektera över tiden, höll planer­ingen, om inte, vad kunde du gjort annorlunda?

Fundera också över eventuellt matsvinn? Och hur er tallriksmodell ser ut – stämmer den med er aktiv­itetsnivå, uppmanar Fatima Haga Bjäreland medan eleverna provsmakar maten.

Anna Alm och Linnea Björkström som jobbat i samma kök känner sig båda rätt nöjda med sina respektive provtillfällen.

– Jag tycker att det gick rätt bra. Jag testade att göra rätten hemma en gång före provet så jag visste hur jag skulle göra, säger Anna Alm.

Linnea Björkström instämmer men gör ett tillägg:

– Fast det var inte lika stressigt när jag gjorde rätten hemma.

Att eleverna provlagar maträtten hemma före provet är helt okej tycker Fatima Haga Bjäreland.

– Så är det ju i alla ämnen, den som har möjlighet att få stöd hemifrån tar det. Det viktiga är att vi aldrig testar något som eleverna bara har gjort hemma. Vi har gått igenom och tränat på alla moment som ingår i provet vid flera tillfällen under lektionerna. Men sedan är det förstås så att vill man bli en Zlatan på något så måste man träna ännu mer, konstaterar hon.

Under en lektion i god tid före provtillfället fick eleverna göra en skriftlig planering över hur de ska gå tillväga under provet.

– De flesta tycker att det blir lättare när de har gjort en bra planering. Vi har också jobbat med hur man följer ett recept – det kräver bra läsförståelse. De som vill har även fått skriva listor över i vilken ordning de ska göra sakerna och vilka redskap och ingredienser de ska börja med att ta fram, berättar Fatima Haga Bjäreland.

– Men hur ofta sitter man egentligen hemma och planerar i förväg innan man lagar mat, protesterar Linnea Björkström när hon får beröm för en välgjord planering.

– Nä, det har du rätt i men kanske är det så här man börjar? Ju mer man har lagat mat ju mer vet man och då kanske man inte behöver planera i förväg, men här övar vi oss, svarar Fatima Haga Bjäreland.

För så är det ju, tillägger hon, att även om detta är ett provtillfälle när en summativ bedömning sker så är ju lektionen även formativ.

– Eleverna lär sig ju saker även i dag.

Den summativa bedömningen av provet sker på flera sätt med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd i ämnet. Dels använder Fatima Haga Bjäreland sig av bedömningsmatriser, en per elev, som hon fyller i till viss del direkt under pågående prov. Efteråt kom­plett­erar hon dem med kommentarer. Dels ska varje elev efter provet lämna in en skriftlig reflektion där eleven sätter ord på och resonerar kring sin egen process. Den reflektionen får de som vill ägna lektionen efter provet åt att få klar.

Slutligen tar Fatima också del av kamratbedömarnas kommentarer. De ska den som blivit bedömd förstås också få läsa men först blir de en del av Fatima Haga Bjärelands bedömning av kamratbedömarens kunskaper. Hens reflektioner kring kamratens arbete avslöjar ju även de egna kunskaperna.

Allt det där tillsammans väger Fatima Haga Bjäreland samman innan hon går in i skolans IUP-system Unikum där hon fyller i en sammanfattande bedömningsmatris som avslöjar vilket sammanvägt betyg eleven har fått på provet. Ett betyg som också sammanfaller med elevens terminsbetyg i ämnet eftersom det som har testats är det som gåtts igenom under terminen. Innan dess ska även eleverna ha varit inne i Unikum och fyllt i en självvärdering som sedan kan jämföras med Fatima Haga Bjärelands bedömning.

– Mest intressant blir det förstås om det är stor differens mellan elevens och min bedömning. Då får vi diskutera vad det beror på, säger Fatima Haga Bjäreland.

Användandet av Skolverkets bedömningsmatriser och reflektionsunderlag kommer lika lite som en överraskning för eleverna vid provtillfället som maträtten de ska laga. Fatima Haga Bjäreland har tidig­are gått igenom dem och visat olika elevsvarsexempel på storskärm. Tillsammans har eleverna fått öva sig i att bedöma elevsvaren och se vilken betygsnivå de ligger på för att förstå vilken svarskvalitet som krävs för en viss nivå. Dessutom har de fått öva sig på kamratbedömning.

Många lärare vill inte sätta höga betyg i sjuan och åttan eftersom dagens betyg är målrelaterade utifrån vad eleven ska kunna i årskurs nio. Men det är en missuppfattning menar Fatima Haga Bjäreland som förra året blev utsedd till förstelärare i Partille kommun.

– Skolverket säger att vi ska sätta betyg på det vi har gått igenom. Så visst kan man sätta A i sjuan. Bara man förklarar för eleverna och deras föräldrar att ett A i sjuan inte är detsamma som ett A i åttan och nian, förklarar hon.

För att få behålla sitt A i de högre klasserna måste elevens kunskaper, färdigheter och resonemang utvecklas och öka i kvalitet. En elev som får ett A i sjuan och som håller samma nivå i åttan får därmed kanske bara ett C i den årskursen. Och i nian sjunker kanske betyget till E om eleven fortfarande ligger kvar på samma nivå som i sjuan.

Under terminens gång gör Fatima Haga Bjäreland ofta formativa avstämningar och ger elever formativ feedback på olika uppgifter för att främja deras kunskapsutveckling. Hennes intresse för bedömning växte fram ur en vilja att tydligt kunna motivera sina betyg. Något som hon numera inte alls tycker är svårt.

– Så nu är min drivkraft snarare att jag vill att eleverna själva ska förstå sitt betyg, säger hon.

Fatima Haga Bjäreland var en av de många västsvenska lärare som var med och provbedömde delar ur bedömningsstödet när det togs fram – hennes elever fick testa att göra ”Den hållbara lunchen”.

Därefter vikarierade hon som lärarutbildare vid Göteborgs universitet under den tid som den nya läro- och kursplanen var under framarbetande.

– Då insåg jag att om jag skulle klara omställningen måste jag läsa på.

Sagt och gjort, 2011 läste hon först en 7,5 högskolepoäng lång ämnesdidaktisk kurs vid Göteborgs universitet och fyllde sedan på den med en allmän did­aktisk fördjupningskurs som Partille kommun stod för i samarbete med universitetet. Därefter ökade hon på egen hand på sina kunskaper ytterligare genom att läsa ”bedömning för lärande-professorn” Dylan Wiliams böcker.

– En del kollegor säger att de aldrig skulle hinna lägga så mycket tid på bedömningsarbetet med eleverna som vi i hem- och konsumentkunskapen gör eftersom de i så fall inte skulle hinna gå igenom allt sitt ämnesstoff men våra elevers måluppfyllelse har ökat sedan vi började arbeta så här, säger Fatima Haga Bjäreland.

Hon tycker att Skolverkets bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap är mycket användbart eftersom elevexemplen tydliggör för lärarna vad de kan kräva för att sätta ett visst betyg.

– Det är viktigt i ett ämne som vårt som inte har nationella prov. Man vågar väl knappt säga det men tidigare var jag nog lite för hård i min betygsättning, erkänner Fatima Haga Bjäreland.

ur Lärarförbundets Magasin