Ingår i temat
Nyanlända
Läs senare

Skolorna måste dela på ansvaret

Nyanlända elever är på väg att bli en angelägenhet för alla lärare
– Fler skolor måste ta ansvar och lärarna kommer att behöva ändra sitt arbetssätt, konstaterar Mats Wennerholm på Skolverket.

24 Nov 2015

 Illustration: Madelen Lindgren
Oktober 2015. Sverige har just slagit rekord i antal asylsökande under en vecka. Statsminister Stefan Löfven har kallat till presskonferens.– Vi står inför en av de största humanitära insatserna i Sveriges historia.

Inget tyder på att antalet asylsökande kommer att minska, konstaterar han.

Statsministern talar om att resa tält­läger för att ge flyktingar tak över huvudet. Nästa utmaning är att ordna skolgång för barnen. Omkring 40 procent av de asylsökande är nämligen under arton år.

Och i dagsläget är flyktingbarnen ojämnt fördelade över landet skolor. Fyra procent av skolorna har tagit emot en tredjedel av de nyanlända eleverna, visar en granskning som Dagens Nyheter gjort. Samtidigt är det många skolor som inte har tagit emot några nyanlända alls.

Så kan det inte fortsätta, menar Mats Wennerholm, biträdande projektledare för Skolverkets arbete med nyanländas lärande.

– Fler skolor måste ta ansvar och den politiska diskussionen tyder på att staten kommer att sätta hårdare press på kommunerna för att det ska hända, säger han.

Och hur påverkas ämneslärarna av tillströmningen av nyanlända elever?

Framför allt på två sätt, enligt Mats Wennerholm.

– De behöver förstärka sin egen kompetens när det gäller nyanländas lärande och de behöver samverka mer med kollegor som redan har den kompetensen.

Han menar att lärarna i högre utsträckning måste planera sin ämnes­undervisning tillsammans med studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.

Och hur ska ämneslärarna höja den egna kompetensen?

– Genom att läsa in sig på den information som finns, bland annat på Skolverkets hemsida. På sikt gäller det att hänga på de insatser för kompetens­utveckling som vi kommer att göra, säger Mats Wennerholm.

Kompetensutveckling och kollegial samverkan. Hur ska lärarna hinna med det här?

– Vi måste fundera på hur vi kan fri­göra tid för detta. Skolor som inte har tagit emot nyanlända tidigare måste förändra och vrida sin verksamhet för att göra det möjligt. Och det kommer att kräva ett tillskott av resurser.

Kan skolorna räkna med mer pengar från staten?

– Staten har höjt den ersättning som kommunerna får för att ta emot asyl­sökande. Men det räcker antagligen inte. Skolverket har medel som kan riktas till huvudmännen och vi har bett regeringen om ytterligare pengar till detta, säger Mats Wennerholm.

Den stora flyktingströmmen sammanfaller med att skollagen skärps på flera punkter som rör nyanlända. Regeringen vill få bukt med ett antal problem som funnits i mottagandet.

En brist är att vissa skolor har behandlat nyanlända som en homogen grupp som kan slussas in i den svenska skolan i ungefär samma makliga takt. Det här trots att många har med sig goda ämneskunskaper och skulle kunna gå in i den ordinarie undervisningen snabbare.

Därför införs nu ett krav i skollagen på att nyanlända elevers kunskaper ska bedömas skyndsamt. I början av nästa år släpper Skolverket ett kartläggnings­material som skolorna ska använda för att göra den bedömningen. Resultatet av kartläggningen ska användas för att planera elevens fortsatta utbildning, enligt Anna Medin, jurist på Skolverket.

– Det kan till exempel handla om att bestämma vilka ämnen som eleven ska läsa i förberedelseklass och vilka han eller hon kan läsa i ordinarie undervisningsgrupp, säger hon.

Vem är nyanländ?

Begreppet nyanländ elev får en definition i skollagen 1/1 2016:

Nyanländ är den som

  1. har varit bosatt utomlands
  2. nu är bosatt i landet
  3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses nyanländ efter fyra års skolgång.

Nya regler

Ändring i skollagen från 1/1 2016:

  • Det blir ett krav att nyanlända elevers kunskaper ska bedömas skyndsamt.
  • En nyanländ elev får undervisas i förberedelseklass men bara delvis.
  • Undervisningen i förberedelse­klass får inte pågå längre än två år.

Ojämnt fördelade över landet

En mycket liten del av Sveriges skolor – drygt fyra procent – står för utbildningen av en tredjedel av alla nyinvandrade elever. Samtidigt har många skolor inte en enda nyinvandrad elev. Det visar en genomgång av Skolverkets statistik som Dagens Nyheter gjort.

Alla artiklar i temat Nyanlända (8)

ur Lärarförbundets Magasin