Läs senare

»Sociala medier ökar pressen«

Varför retuscheras bilder på kroppar och hur kan sociala medier få oss att känna oss värdelösa? Det är frågor som Catherine Koff tar upp i skolorna för att motverka ätstörningar.

04 Maj 2016

Catherine Koff är utbildningsansvarig på Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. Ett av föreningens uppdrag är att ha workshops om självkänsla med ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Då diskuterar de bland annat medias bild av olika kropps­ideal, reklam som spelar på vår självkänsla och sociala mediers inverkan på våra liv.
– Men vi pratar inte specifikt om ätstörningar eftersom forskning visar att det kan trigga igång ungdomar under 18 år att få problem kring maten, säger Catherine Koff.Foto: privatHur är reaktionerna bland eleverna?

– Vi får bra respons och goda betyg i utvärderingen. Förra året nådde vi 6 000 ungdomar. Många kommentarer i utvärderingarna handlar om att eleverna tycker att det är härligt att få veta att andra kompisar också tänkt på de här sakerna, som pressen i hur vi ska vara och hur vi ska se ut.

Uttrycker de att det finns en hård press i frågor om skönhets­ideal?

– Ja, det märks att den är hård och jag tycker att det har blivit värre under de åtta år som jag arbetat med de här frågorna. Med sociala medier har trycket blivit tydligare. Vi kan följa och jämföra oss med varandra och se vilka roliga saker andra har gjort medan man själv kanske bara tycker att man har det tråkigt.

Fångar ni upp de elever som har en problematik kring ätandet?

– Alla får en fickbok med kontaktuppgifter till oss och till vår chatt där man kan vara anonym. Efter workshopen händer det också att några kommer fram och vill prata mer enskilt.

Hur många har ätstörningar?

– I Sverige är det cirka 100 000 personer som har en diagnostiserad ätstörning. De flesta är unga. Många tänker nog att en person med ätstörning är den smala tonårstjejen som har anorexi och låg vikt. Men det är den ätstörning som är minst förekommande. De allra flesta med ätstörningar har normalvikt. Bland diagnoserna finns bulimi, anorexi och den stora gruppen utan närmare specifikation som bland annat innefattar hets­ätning och ortorexi.

Hur ska man som lärare agera om man befarar att någon elev har ätstörningar?

– Jag kan förstå att det kan kännas osäkert och att man är rädd för att sätta i gång något som kan leda till ätstörning. Men man ska försöka sätta sig ner och tala med eleven och involvera föräldrar. Ju tidigare du får hjälp, desto bättre är prognosen att bli frisk. Vi har kurser, Uppdrag: Frisk, där vi inriktar oss mot vuxna och då är många lärare med.

Du och dina kollegor i föreningen har själva haft ätstörningar. Vem var det som uppmärksammade dina problem?

– Hos mig var det att jag gick i samtal på Bup för att jag inte hade några vänner. Det var den terapeuten som då uppmärksammade att jag hade gått ner i vikt bland annat, och hon vågade stå kvar vid detta trots att jag blev arg.

Arbetar förebyggande

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar är en ideell förening som startade 1983 i Stockholm. Det blev en riks­förening 2003 med stöd av Allmänna arvsfonden. Föreningen sprider information och genom­för aktiviteter för att stödja personer med ätstörningar och deras när­stående, arbeta förebyggande och för att påverka för en bättre vård.

ur Lärarförbundets Magasin