Ingår i temat
Nyanlända
Läs senare

Språket viktigaste ingrediensen

I förberedelseklassen är lektionen bara toppen av isberget. När eleverna kommer dit har de redan sett filmen, översatt receptet och tränat på de viktiga begreppen. Vissa har redan bakat pizzan.

23 Nov 2015
Språket viktigaste ingrediensen
Repetition. Minjun Zhong tar det flippade klassrummet på allvar. Hon har redan bakat pizzan en gång hemma. Klass­kompisen Dyana Al Saied Ali assisterar. Foto: Anders G Warne

Talal Zakour känner sig lite lurad. Han pekar på kompisarnas nybakade pizzor och utbrister:

– De har inte ananas på.

Själv har han följt receptet till punkt och pricka och motvilligt lagt på den konserverade frukten. Resursläraren Pia Johansson förstår inte problemet.

– Gillar ni inte ananas? Det som är så gott på Hawaiipizza, tycker hon.

Eleverna, som kommer från bland annat Ukraina, Kina, Syrien och Irak, ser skeptiska ut.

– Vad skulle ni ha lagt på om ni hade fått bestämma? undrar Charlotta Ekström, hem- och konsumentkunskapslärare.

– Oliver kanske, föreslår Talal Zakour.

Förberedelseklassen i Valstaskolans årskurs 7–9 i Märsta är uppdelad i två grupper. I den ena gruppen går elever med liten eller ingen skolbakgrund. I den andra går de som har gått i skolan i hemlandet. Och det är de som har hem- och konsumentkunskap i dag. Lektionen har pågått i en dryg timma men vi måste gå tillbaka till starten för att inte missa det inledande språkmomentet.

Knåda, deg, fingervarm, jäsa, kavla, riva och skära. Pia Johansson antecknar på vita tavlan medan Charlotta Ekström förklarar med hela kroppen.

– Vilka ingredienser ska vi ha då? frågar hon sedan.

– Fingervarm, säger en elev.

– Kryddmått, chansar en annan.Foto: Anders G Warne
– Nej, ingredienserna är det som är i degen, säger Charlotta Ekström och knådar med händerna i luften.

Nu fattar eleverna och räknar upp ingredienserna i snabb följd.

– Olja.

– Salt.

– Vetemjöl.

– Jäst.

Ett grundligt förarbete är a och o i undervisningen av nyanlända, enligt Charlotta Ekström. Därför flippar hon sina lektioner.

– Vad har ni haft för läxa? frågar hon eleverna.

– Titta på filmen där du bakar pizza, svarar Wiktoria Woroniec.

Eleverna har också använt delar av en lektion i svenska som andraspråk för att förbereda sig. Charlotta Ekström är nämligen lärare i båda ämnena.

– Vi har läst och pratat om receptet och eleverna fick vissa av orden i läxa, förklarar hon.

Hon tycker att det är viktigt att gå igenom recept och andra texter med eleverna i förväg. För det är inte alltid hon själv ser vad som är svårt i en text.

– Om jag skriver ”smör och socker” så kan det vara och:et som ställer till det, berättar hon.

Åter till lektionen där det blivit dags att bilda par vid köksstationerna. Eleverna drar namn­lappar ur en kastrull och tilldelas en partner vid spisen. Polske Kristian Skibinski, som kom till skolan för tre dagar sedan, ser lättad ut när han lottas ihop med Wiktoria Woroniec, som också är från Polen. Men glädjen blir kortvarig.

– Ni får kök nummer åtta. Men ingen polska, nie Polski, förmanar Pia Johansson som vill att de ska träna på svenskan.Foto: Anders G Warne
Eleverna tar snabbt plats vid spisar och bänkar för att värma vatten, lösa upp jäst, blanda mjöl med salt och knåda deg. De verkar taggade inför uppgiften och väldigt angelägna om att allt ska bli rätt.

Det senare är vanligt bland nyanlända, enligt Charlotta Ekström. Hon kopplar det till deras bakgrund i mer auktoritära skolsystem. Hon får ibland påminna om att det är okej att misslyckas.

– De kan bli jätteledsna om en kaka blir bränd och tror att de ska bli utan betyg, förklarar hon.

Vissa av paren som jobbar ihop i köket har inget gemensamt språk. Men de verkar vana vid situationen och lyckas kommunicera med hjälp av gester. Runt omkring finns språkkunniga kompisar som gärna översätter. Mahammedali Babayev är en särskild tillgång i det avseendet:

– Jag talar azerbajdzjanska, turkiska, ryska, engelska och svenska.Foto: Anders G Warne
Lärarna Pia Johansson och Charlotta Ekström kryssar runt bland eleverna, inte så mycket för att ge instruktioner som för att sporra dem att använda sitt svenska ordförråd. Lärarna upprepar den enkla frågan ”Vad gör du?” i varje kök. Kristian Skibinski, som knappt kan ett ord svenska, ler lite osäkert där han står och tvättar degen av fingrarna. Charlotta Ekström svarar själv.

– Du tvättar. Två händer. Du tvättar händerna, säger hon.

Sedan går hon vidare till Talal Zakour som river ost.

– Vad gör du? undrar hon.

– River ost! Det har jag sagt flera gånger. Ni frågar hela tiden, säger han och skrattar.

Pizzadegen kavlas ut och tomatsåsen smetas på. Alla bidrar, ingen maskar och alla verkar hålla sams trots stressen i köket.

– De här eleverna vill så mycket och är så motiverade, konstaterar Charlotta Ekström som arbetat i skolans förberedelseklasser i fyra år.

Men en och annan kulturkrock har hon också upplevt, ofta kring frågor om könsroller och jämställdhet.

– När jag presenterar mig och säger att jag har två söner kan jag få kommentaren att jag måste skaffa en dotter som kan hjälpa mig i hemmet, nämner hon som exempel.

Den typen av uttalanden vill hon gärna bemöta.

– Vi måste vara tydliga med att vi vill ha ett jämställt samhälle, säger Charlotta Ekström.

Vissa elever som kommer till klassen har en negativ attityd till hennes ämne.

– De ser ut som frågetecken när de kommer in i salen första gången. I deras värld är det bara tjejer som lagar mat och inte en chans att de skulle ställa sig i köket hemma.

Ibland händer det att någon vägrar delta. Då måste man ta tag i det direkt, tycker Charlotta Ekström.

– Jag tar hjälp av en modersmålslärare för att prata med både eleven och föräldrarna. Jag gör klart för föräldrarna vad vi förväntar oss av deras barn. Då brukar det lösa sig, har hon märkt.Foto: Anders G Warne
Ugnsluckorna åker upp och pizzorna in. Maysam Saban har parkerat på en stol framför ugnen för att hårdbevaka sin pizza så att den inte bränns vid. Men hon blir snart avbruten. Läraren Charlotta Ekström vill utnyttja dödtiden för en teoretisk övning. Hon har klippt sönder pizza­receptet. Eleverna får ett kuvert där meningarna ligger huller om buller i form av smala pappersremsor.

Att pussla ihop dem visar sig vara en knivig uppgift. Övningen sätter fingret på prepositionernas betydelse inom matlagning. Ska en viss ingrediens tas fram, hällas i eller läggas på? Lika avgörande är orden som uttrycker ordningsföljd: ”först”, ”sedan” och ”igen”.

Maysam Saban börjar med den minsta remsan där det kort och gott står ”Ät!” .

– Den ska vara sist, slår hon fast och skrattar.

Valstaskolan

Valsta är ett miljonprogramsområde i Märsta, Sigtuna kommun, där en stor andel av befolkningen har utländsk bak­grund. Under förra året tog Sigtuna kommun emot 170 nyanlända elever i grundskolan och kommunen räknar med att ta emot ytterligare 200 i år. Valstaskolan fungerar som en av kommunens mottagningsenheter för nyanlända.
 

Prov och betygsättning

Charlotta Ekström hyr in tolkar när hennes ny­anlända elever gör till exempel stora matlagningsprov.

– Jag ska inte betygsätta elevernas svenskkunskaper utan måste låta dem visa på olika sätt vad de kan i ämnet även på sitt modersmål, säger hon.

Enligt Skolverket är det upp till läraren att bestämma om en elev ska få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk. Det är ingen rättighet för eleven.

Charlotta Ekströms tips om nyanlända

  • Flippa klassrummet så att eleverna har en förförståelse när de kommer till lektionen.
  • Gå igenom de viktiga begreppen före lektionen och ge vissa ord i läxa.
  • Använd bilder och instruktionsfilmer. Det finns många färdiga filmer på nätet som kollegor gjort
  • Tänk på att elever som inte gått i skola kanske ­­i stället har jobbat på restaurang. Ta vara på deras kunskaper.
  • Använd appar som Matglad och Smarta val. Egentligen avsedda för särskolan eller yngre barn men passar även nyanlända i högre årskurser eftersom språket är enkelt.
  • Låt eleverna skriva texter om vad de gjort på lektionen så att de viktiga begreppen sätter sig.

Läs mer på Valstaskolans förberedelseklass blogg fbkvalsta.se

Alla artiklar i temat Nyanlända (8)

ur Lärarförbundets Magasin