Läs senare

Språkträning pågår

REPORTAGEPå Rudbecksgymnasiet i Tidaholm har eleverna som läser språkintroduktion flera av sina svenska som andra- språkslektioner i idrottsalen. Något som ger positiva ringar på vattnet även för ämnet idrott och hälsa.

03 Maj 2017

Vi är i Tidaholms sporthall där elever på Rudbecksgymnasiet har lektion. Men det är ingen vanlig idrott och hälsalektion, utan formellt en lektion i svenska som andraspråk för dem som läser språkintroduktion. Den leds av två elever: Naema Mohammed och Mojtaba Safari. Dans står på schemat. Men först uppvärmning.
– Hej allihopa! Vi ska börja med att springa och stretcha. Det är jätteviktigt att värma upp, förklarar Mojtaba Safari.
– Sedan ska vi lära oss fyra olika danser, fyller Naema Mohammed i.
– Nu börjar vi med att springa runt salen i fem minuter.

Åsa Johansson, lärare
i idrott och hälsa. Foto: Anna Hållams

Det är runt 20 elever på plats i hallen. Helt utan lärare är man förstås inte. Åsa Johansson, lärare i idrott och hälsa, finns på plats. Samt Kajsa Gustafsson och Inna Kravets som undervisar i svenska som andraspråk och har varsin språkintroduktionsgrupp. De tre lärarna stöttar och kommenterar. Håller i själva lektionen gör de däremot alltså inte.
Naema Mohammed och Mojtaba Safari har förberett sig ordentligt. Efter löpningen blir det ett ordentligt stretchpass under Mojtaba Safaris ledning. Ett bestämt handklapp från honom markerar ny position. Sedan samlas alla för att se deras powerpointpresentation med bilder på danser och steg.

Kajsa Gustavsson, lärare i svenska som andraspråk. Foto: Anna Hållams

Dags för musik. Först strömmar Leonard Cohens sorgsna stämma ut över salen. Vals.
– När dansar man vals i Sverige, undrar Kajsa Gustafsson.
Ett osäkert mummel hörs.
– Vid bröllop, svarar hon sig själv.
– Och går man på universitet brukar det ordnas baler, fortsätter Åsa Johansson.
– Då dansar man också vals.
Valsen följs av polka. Inte helt lätt. Men några av eleverna är ovanligt dansanta. De får spontana applåder. Skratten är många när stegen inte går som tänkt.

Upptempo nu. Charlotte Perrellis Mellovinnare Tusen och en natt. Dags för bugg.

– Det är ju sådan dans vi ägnar oss åt, skrattar Åsa Johansson med blicken mot Kajsa Gustavsson
– Vi över 40.
Litet grammatik smygs in. Skillnaden mellan substantivet ”bugg” och verbet ”bugga”. Och att man inte kan säga ”valsa”, när man dansar vals. Inte helt givet för någon som inte har svenska som modersmål. Danslektionen avslutas med rysk trojka.
Idén att blanda idrott och språk kommer från Kajsa Gustafsson som har ett förflutet inom idrottsrörelsen. Hon har spelat fotboll; Senstorps IF:s damlag var faktiskt uppe i division två ett tag, och prövade konceptet redan under sin förra tjänst i Skövde.
Att göra presentationer är ett kurskriterium för språkintroduktionen. Att lära sig behärska olika situationer och att anpassa sitt språk därefter. Genom blandningen svenska och idrott blir det mer praktisk övning på detta.

– Som idrottslärare får även jag ut massor av det här sättet att arbeta, säger Åsa Johansson som gärna vill sprida modellen till andra delar av landet.

Kroppskontroll. Lektionerna ger också eleverna extra motorisk träning. Foto: Anna Hållams

– Det blir ju träning av ord som är specifika i idrott, flikar Kajsa Gustafsson in.
– Ord som ”hand” och ”fot” och begrepp som ”gå runt i ring” bli greppbara. På det här sättet blir allt visuellt, säger Åsa Johansson.
På Rudbecksgymnasiet började man med blandningen av svenska och idrott i höstas. De andra svensklärarna har hängt på Kajsa Gustafssons idé. Två svensklektioner i veckan flyttas till sporthallen.
– På så sätt blir det ett par extra gympalektioner varje vecka, konstaterar Åsa Johansson.
Många av de nyanlända ungdomarna har dålig kondition. Idrottsundervisning i ett land som
Afghanistan kan innebära att eleverna skickas ut för att sparka boll. Vilket de gjorde. Killarna gjorde vill säga. Tjejerna satt bredvid och tittade på.
– Idrott gav ingen status där. Många av de nyanlända eleverna har ingen kroppskontroll, säger
Kajsa Gustafsson.
– På det här sättet får de mer övning i motorik, konstaterar Åsa Johansson.
Kulturskillnaderna märks också på andra sätt. Synen på att följa regler, att fuska och delta i en grupp skiljer sig åt.
– På de här lektionerna kan jag nöta in saker som att det inte är okej att fuska även om man kan, säger Åsa Johansson.
Idrott och hälsa är ju inte bara praktik, utan också teori. Men det är svårt att hinna med allt under de vanliga lektionerna.
En didaktisk grundtanke med ämnesblandningen i Tidaholm är alltså att ansvaret för lektionerna läggs på eleverna själva. Alla ska hålla en egen lektion.
– När man själv får lära ut fattar man. Och man lär sig tala inför andra, får visa auktoritet genom att klara ut att ”nu snackar jag”, säger Åsa Johansson.

Vi började hösten med fotboll som alla känner till

Svensklektionerna i sporthallen hålls på måndagsmorgnar. Senast torsdagen veckan före ska de två elever som är ansvariga – man går efter ett schema som gjorts upp från början – kunna visa upp en planering för Kajsa Gustafsson. Det googlas och det tittas på Youtube. Inte sällan kommer eleverna också i förväg till Åsa Johansson för att kontrollera olika detaljer. Det är inte alltid som eleverna har förstått saker och ting rätt.
– En del av eleverna har det svårt i klassrummet,
men är starka i idrott. Genom att blanda ämnena kan de växa på andra lektioner också, noterar Åsa Johansson.
– Gruppen har blivit mycket tryggare, tjejerna är kaxigare, menar Kajsa Gustafsson.
– Vi ska komma ihåg att många är skoltrötta. Nu får de göra något annat. Som är kul och som får dem att svettas.
Det nya arbetssättet märks också på elevernas
fritid. Några av tjejerna har börjat spela volleyboll.
Andra gymmar.
– Från början kunde jag höra: ”du är ju svensk, du lever så hälsosamt” av killar som knappt rörde sig alls, minns Åsa Johansson.
I dag orkar alla på ett helt annat sätt. Problem?
Jo, ibland kan det bli stökigt och rörigt. Dagens lektion var ovanligt lugn. Kanske beroende på att både Naema Mohammeds och Mojtaba Safaris svenska är mycket god.

Blandningen av elever är naturligtvis också en utmaning. Några har varit i Sverige i flera år, andra kom för någon vecka sedan.
– Vi började hösten med fotboll som alla känner till, så var det avklarat, berättar Åsa Johansson.
Ingen lektion får nämligen vara en annan lik. Nu har man bland annat hunnit med volleyboll, cirkelträning, innebandy, handboll, taekwondo, skridskor och dans till Youtube-klipp. Därtill brännboll, en av eleverna som höll i den lektionen hade förberett sig till tänderna med ord som de flesta svenskar förmodligen inte känner till.

Tillbaka till Naema Mohammed och Mojtaba Safari som stannat kvar när klasskompisarna troppat av efter danstimmen. Naema Mohammed kommer från södra Somalia och är 17 år. Mojtaba Safari är 18 år och från Afghanistan.
– Det var jätteroligt att dansa tillsammans. Alla är glada, det blir inte aggressivt, säger Mojtaba Safari.
– Men de är litet blyga, noterar Naema Mohammed.
Hon har varit i Sverige i tre år. Till hösten hoppas hon kunna börja på antingen omvårdnads- eller barn- och fritidsprogrammet.
Mojtaba Safari har varit här hälften så kort tid. Han vill läsa natur. För att sedan bli läkare.

Mer om språk­introduktion

Språkintroduktion är till för ungdomar i gymnasieåldern som nyss anlänt till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning.
På språkintroduktion kan eleven också få undervisning i andra grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning.
Utbildningen läggs upp efter att elevens kunskaper validerats, det vill säga att man har tagit reda på vilken nivå av utbildning som passar eleven.
Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov.
Eleven måste påbörja utbildningen senast det första kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år. För asylsökande och för dem som vistas i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller i stället att utbildningen ska påbörjas innan eleven fyllt 18 år.
Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin