Läs senare

Springslanten ställer till det för Skoljoggen

AKTUELLTSkoljoggen är tänkt att vara en årlig återkommande motionsfest för alla. Men Springslanten grumlar rörelseglädjen och får skolor att inte vilja delta.

16 Nov 2017
Kritik. Springslanten kan göra att skolor väljer att inte delta i Skoljoggen. Foto: Shutterstock

Varje höst deltar cirka en halv miljon barn och unga i Skoljoggen. Ägare till det nu trettiofem år gamla varumärket är Svenska Skolidrottsförbundet. Det är upp till varje skola som deltar att skapa sitt eget arrangemang men Skoljoggen ska inte vara en tävling utan en ”manifestation för idrotts- och löparglädje”.

I samband med Skoljoggen samlas sedan många år en frivillig Springslant in bland elever, föräldrar och skolpersonal. Den går dels till Svenska Skolidrottsförbundets administrativa kostnader för arrangemanget, dels till ett välgörande ändamål som förbundet valt ut, från och med i år och fyra år framåt Clowner utan gränser.
– Springslanten började samlas in som ett samarrangemang med Riksmarscherna mot cancer på 1990-talet. Tanken var att ta tillfället i akt när många redan var engagerade och låta barn hjälpa andra barn genom välgörenhet, berättar Johan Sandler, informationskonsulent på Svenska Skol­idrottsförbundet.

Att den bakomliggande tanken från början var god håller nog de flesta med om men med åren har Springslanten blivit något som komplicerar arrangerandet av Skoljoggen för en del skolor. En av de skolor som inte längre deltar i Skoljoggen på grund av Springslanten är Kolaräng­skolan i Järfälla utanför Stockholm.
– Det var ett beslut som togs innan jag började arbeta här men som jag står bakom. Vi har fortfarande en joggingdag varje höst, som vi kallar Kolarjoggen, men gör den helt som vår egen grej utan koppling till Skolidrottsförbundet eller Springslanten. Det har varit likadant på andra skolor som jag har arbetat på, säger Rami Aro, en av Kolarängskolans två lärare i idrott och hälsa.

Orsaken är att den frivilliga Spring­slanten inte alltid har känts så frivillig och riskerat att grumla rörelseglädjen för en del elever.
– På en skola som jag jobbade på blev det en hets bland eleverna om hur mycket pengar som var och en hade gett. På en annan skola var de socioekonomiska förhållandena i upptagningsområdet sådana att det inte var möjligt att samla in några pengar, berättar Rami Aro och fortsätter:
– Vi ville helt enkelt inte riskera att någon elev skulle känna press eller dåligt samvete för att han eller hon inte hade råd att skänka pengar. Kolarängskolan ligger i ett socioekonomiskt blandat område som speglar hela Sverige. Här har en del råd att ge, andra inte, och vi vill inte utsätta någon elev för stressen att vilja ge men inte kunna. Skolan ska ju vara avgiftsfri och då tycker vi det blir komplicerat med Spring­slanten.

Skulle ni inte kunna arrangera Skoljoggen utan att samla in Spring­slanten, den är ju frivillig?
– Jo, vi har tänkt på det men det är helt enkelt lättare att köra vår egen grej och slippa risken att det blir något snack. Vi vill att Kolarjoggen ska vara en så positiv upplevelse som möjligt för eleverna.

På Svenska Skolidrottsförbundet känner man igen diskussionen men tycker att det egentligen inte borde vara ett problem.
– Springslanten är ju frivillig och de allra flesta skolor arrangerar Skoljoggen utan att samla in någon Springslant. Det är helt upp till varje skola hur man vill göra och tycker man att det är komplicerat med Springslanten kan man arrangera Skoljoggen utan att nämna Springslanten, säger Johan Sandler.

Så du ser ingen risk med att skolor väljer bort Skoljoggen på grund av Springslanten?
– Nej, jag tror bara vi behöver bli ännu bättre på att informera om att Springslanten är helt frivillig.

Mer om Springslanten:

Springslanten går till en av Svenska Skolidrottsförbundet bestämd förmånstagare, som 2017–2021 är Clowner utan gränser. 2017 kommer de insamlade pengarna att gå till organisationens arbete för barn på flykt från Syrien. En del av Springslanten går också till Svenska Skolidrottsförbundet för att täcka administrativa kostnader för arbetet med Skoljoggen och insamlingen av Springslanten.
Svenska Skolidrottsförbundet kon­trolleras av Svensk Insamlingskontroll och har ett 90-konto vilket garanterar att minst 75 procent av intäkterna ska gå till förmånstagaren, det vill säga i nuläget Clowner utan gränser.

Exakt hur mycket mer av pengarna – utöver de obligatoriska 75 procenten – som går till Clowner utan gränser och hur mycket som stannar hos Svenska Skolidrottsförbundet är inte offentligt.
I ett mejl till miVIDA meddelar förbundet följande:

”Förra året låg vi i rapporten från Svensk Insamlingskontroll långt under maxprocenten på 25 procent för vad som får användas för administration. Avtalet är mellan oss och SOS Barnbyar (den dåvarande förmånstagaren, reds anmärkning) och det är precis som för andra insamlingsorganisationer för att undvika fokus på exakt hur vi använder pengarna i administrationen och synpunkter på om vi gör rätt val eller inte när det gäller marknadsföring, insamlingskam­panjer osv. Det finns ju lika många åsikter som människor.”

Lite längre ner i mejlet meddelas följande om det nuvarande avtalet med Clowner utan gränser:

”När vi nu gick in i det nya avtalet med Clowner utan Gränser är vi tydligare och har ett mer okomplicerat avtal kring hur vi arbetar tillsammans med dem. Men inte heller här är vårt avtal offentligt och varje kostnadspost redovisad. Vår strävan är att så stor del som möjligt ska gå till förmånstagaren, men likt traditionella insamlings­organisationer måste en del gå till administration.”

Källa: Svenska Skolidrottsförbundet

ur Lärarförbundets Magasin