Läs senare

Svårt för kritiker att få gehör

DJUPDYKNINGUppdelningen av lärare i A- och B-lag har fått förödande konsekvenser och slagit sönder kårens sammanhållning. Det anser Hans Östensson, medredaktör till en kritisk antologi om förstelärarreformen.

25 Aug 2017
Hans Östensson

När pensionerade läraren Hans Östensson hoppade in och vikarierade en termin förra våren möttes han av en mycket frustrerad lärarkår. Orsaken var förstelärarreformen och de orättvisor och den splittring som många upplevde att den förde med sig.
– Sedan kom lärarlönelyftet och gjorde saken ännu värre. Förstelärarreformen byggde i alla fall på några, visserligen otydliga, kriterier men lärarlönelyftet är helt subjektivt. Konsekvensen blir att lönereformerna upplevs godtyckliga och att lärare som fått noll kronor känner sig kränkta och icke sedda och funderar på att sluta som lärare, säger Hans Östensson.

Problemet som han ser det är att de kritiska lärarna är rätt övergivna. Lärarfacken och de politiska partierna är alla för reformen. Så med Sven-Eric Liedman och Helena Marcusson som medredaktörer bestämde Hans Östensson sig för att ge ut antologin Förstelärarreformen – En kritisk granskning som ett sätt att ge kritikerna en röst och en möjlighet att skapa debatt.
Intresset för idén, som lanserades via en Facebooksida, var enligt Hans Östensson stort. Problemet var att många, för att inte säga flertalet, av dem som hörde av sig sa att de gärna skulle vilja skriva ett bidrag men inte vågade. Orsaken var att de var rädda för kritik från skolledningen men också att de inte ville såra sina kollegor som blivit förstelärare. En del vågade inte ens gilla Facebooksidan av rädsla för att det skulle komma ut att de var kritiska till reformen.

Till slut blev det i alla fall en bok med bidrag från aktiva lärare, både förstelärare och icke förstelärare, och från forskare, skolledare och skoldebattörer. Men den eftersökta debatten, efter att boken kom ut i slutet av förra året, uteblev.
– Det var alldeles tyst. När det kom till kritan tog lärarna inte strid. Jag tror det beror på omsorg om kollegan mittemot som har fått del av pengarna och på att de som inte fått några pengar skäms. Dessutom har solidariteten bland lärarna slagits sönder eftersom en tillräckligt stor del av lärarkåren har fått del av pengarna och därför inte är villiga att kämpa för en förändring, säger Hans Östensson.
Han upplever att den upprörda stämningen från våren 2016 nu bytts mot tystnad.
– När jag nu är ute och vikarierar och tar upp frågan möts jag av kommentarer som: ”Säg inget mer, jag blir bara på dåligt humör.” Många lärare känner sig ledsna och kränkta men biter ihop och försöker göra sitt bästa ändå.
Om du skulle sammanfatta kritiken i boken, vad är det som skribenterna upplever som så dåligt med reformen?
– Att den bygger på ett så oerhört subjektivt urval. Det finns inga klara riktlinjer, inget system, utan rektorerna går på känsla. Det är bra med karriärtjänster som ger högre lön men de ska bygga på att innehavarna utför vissa uppgifter, som till exempel att vara institutionsföreståndare, och inte på rektorns subjektiva bedömning av vem som är en särskilt skicklig pedagog.

Enligt Hans Östensson är just lärar­yrket extra svårt att lönesätta individuellt eftersom den som sätter lönen ytterst sällan ser läraren i klassrumssituationen. Hörsägen, rykten, lärarens egen beskrivning och arbete som är synligt utanför klassrummet blir därför det som ligger till grund för lönesättningen.
– Personligen är jag mycket kritisk till lärarfackens roll i lönereformen. De har inte bara accepterat de nya lönerna utan har även varit pådrivande för att öka lönespridningen. Och nu när de negativa reaktionerna ute på skolorna börjar märkas försvarar sig facken med att de trodde att huvudmännen skulle gå in och täcka upp för löneklyftorna. Men det är ju en absurd tanke, facken har ju inte lyckats få huvudmännen att satsa på lärarnas löner tidigare så varför skulle de göra det nu?

Mer om boken

Antologin Förstelärarreformen – En kritisk granskning (Vaktel förlag) gavs ut 2016 i förhoppning om att skapa en kritisk debatt kring effekterna av förstelärarreformen och införandet av lärarlönelyftet. Sven-Eric Liedman, Helena Marcusson och Hans Östensson är redaktörer. Flertalet av de övriga skribenterna är aktiva lärare.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Karriärtjänster (6)

ur Lärarförbundets Magasin