Läs senare

Ta inte hissen, ta makten!

01 Mar 2016

Med de orden sa min skojiga chef hej då efter arbetsdagen. Jag gick alltid från jobbet med ett leende i mungipan, lite rakare i ryggen.

Jag skulle önska att eleverna lämnade skolan med samma känsla. Att de fick känna att de hade något att säga till om, att de räknades. Trots att de faktiskt inte är i skolan av fri vilja – vi har ju skolplikt – och trots att de saknar reellt inflytande i samhället, alltså rösträtt.

Skollagens fjärde kapitel slår fast att barn och elever ska ha inflytande över utbildningen. Det innebär att de ska ha något att säga till om, både vad gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Rimligt, tycker jag, och i linje med barn­konventionen. Forskning visar också att delaktigheten ökar elevernas motivation. Men det här gillar inte Liberalerna, som i ett utspel föreslår en förändring i skollagen så att ele­v­erna bara ges inflytande över sådant som inte är undervisning, till exempel ”hur maten ska vara”. Bakgrunden är att lärare utsätts för påtryckningar från elever och föräldrar och behöver få mer råg i ryggen, menar Liberalerna.

Själv är jag helt övertygad om att lärar­yrkets status inte står och faller med formu­leringen om inflytande i skollagens fjärde  kapitel. Lärarna i detta nummers tema är levande bevis på det. Och ja, jag skippar fortfarande hissen på vägen hem.

ur Lärarförbundets Magasin